Kurdiskt självstyre vid ett vägskäl: integration, diplomati och osäkerhet

MÜNCHEN / ERBIL / QAMISHLI – När säkerhetskonferensen i München inleds i dag, den 13 februari 2026, befinner sig den globala kurdiska gemenskapen vid ett historiskt och farofyllt vägskäl. Från de diplomatiska korridorerna i Tyskland, där mycket står på spel, till de skiftande frontlinjerna i nordöstra Syrien genomgår kampen för kurdiskt självbestämmande sin mest betydande omvandling på ett decennium.

1. Münchenögonblicket: diplomati med höga insatser

Ledande kurdiska företrädare har anlänt till München för säkerhetskonferensen 2026, med temat ’Under förstörelse.’ I delegationen ingår:

• Nechirvan Barzani: president för Kurdistanregionen i Irak (KRI).

  
  

• Mazloum Abdi: överbefälhavare för Syriens demokratiska styrkor (SDF).

  
  

• Elham Ahmed: delad ordförande för utrikesförbindelser i Rojavas administration.

  
  

Deras närvaro markerar en desperat strävan efter internationella garantier när den ’regelbaserade ordning’ som de i åratal förlitat sig på tycks förändras. Ledarna väntas träffa västliga företrädare för att diskutera de senaste drastiska förändringarna i Syrien och stabiliteten i Kurdistanregionen i Irak.

2. Rojava: slutet på en epok?

Den mest omvälvande förändringen sker i nordöstra Syrien (Rojava). Efter en snabb militär offensiv i januari av den nya syriska övergångsregeringen (STG) under Ahmed al-Sharaa har de kurdiskledda SDF tvingats in i ett banbrytande ’integrationsavtal’.

Det aktuella läget:

• Militär integration: SDF-enheter införlivas stegvis i den syriska statens armé. Även om de behåller en viss begränsad regional sammanhållning går epoken av fullständig militär självständighet mot sitt slut.

  
  

• Statens återkomst: Syriska regeringstrupper har börjat gå in i viktiga städer som Qamishli och Hasakah för första gången på flera år.

  
  

• Kulturella eftergifter: I utbyte mot politisk kontroll har Damaskus erkänt kurdiska som ett nationellt språk och förklarat Newroz (det kurdiska nyåret) som en officiell helgdag.

  
  

• Omvärldens reaktion: Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan välkomnade nyligen åtgärden och hävdade att regionen har ’befriats från ockupation’, medan kurdiska aktivister i Europa och Storbritannien har hållit massprotester mot vad de kallar ett ’västligt svek’.

  
  

3. Irakiska Kurdistan: politisk låsning och samtal om enighet

I Kurdistanregionen i Irak har de två dominerande partierna, KDP och PUK, till slut nått en ’preliminär överenskommelse’ om att bilda ett gemensamt råd. Åtgärden syftar till att bryta ett flera månader långt dödläge kring:

• Det irakiska presidentämbetet: Båda partierna tävlar om posten i Bagdad.

  
  

• Regeringsbildning: Att lösa interna motsättningar för att bilda KRG:s nästa regering.

  
  

• Ekonomiska påfrestningar: KRG utökar för närvarande priskontroller och marknadsinspektioner inför ramadan (som väntas börja den 17 februari) för att bekämpa inflationen.

  
  

Viktiga spänningar att följa

Frågan om IS: Den internationella oron växer för de tusentals IS-fångar som för närvarande hålls i kurdiskstyrda läger. När syriska statsstyrkor tar över anläggningarna bevakar USA och EU noga risken för rymningar eller bristande förvaltning.

De kommande veckorna avgör om det kurdiska folket lyckas gå från ’revolutionärt självstyre’ till en stabil modell med ’integrerade rättigheter’, eller om förlusten av territoriell kontroll leder till en ny epok av marginalisering.