Inledning
22 april 2026. För det kurdiska folket har denna vecka inneburit både förluster och avgörande följder. Iranska drönarattacker fortsätter att riktas mot kurdiska oppositionsläger i irakiska Kurdistan och dödar peshmergasoldater. I Syrien har USA slutfört sin sista reträtt från de sista militärbaser landet hade i Rojava, vilket lämnar kurdiska SDF att möta en osäker framtid under en ny syrisk regering med stöd av Turkiet. Och i Irak har valet av en kurdisk politiker till president gjort slut på månader av politiskt dödläge, även om djupa motsättningar kvarstår. Här är din kurdiska nyhetsöversikt för 22 april 2026.
Innehåll
IRGC:s drönarattacker dödar peshmergasoldater i irakiska Kurdistan
USA slutför reträtten från Syrien — Rojava lämnas att möta en osäker framtid
Kurdisk politiker vald till Iraks president, vilket bryter det politiska dödläget
Den kurdisk-iranska krisen 2026: en sammanfattning
IRGC:s drönarattacker dödar peshmergasoldater i irakiska Kurdistan
Irakiska Kurdistan har upprepade gånger träffats av iranska drönare denna månad, i vad kurdiska människorättsobservatörer beskriver som en ihållande kampanj av riktade mord mot oppositionspartier. Den 17 april genomförde Islamiska republiken en drönarattack mot PDKI:s civila läger Jazhnikan, dödade en man identifierad som Azarbarzin och skadade hans far livshotande. I en samtidig robotattack mot ett PDKI-högkvarter i Sidkanområdet i Erbil dödades två kvinnliga peshmergasoldater — identifierade som Miri och Allah-Yari — och ytterligare en person skadades.
Tidigare, den 14 april, träffade en drönare lägret Sordash, en bas som tillhör Komalapartiet i provinsen Sulaymaniyah. Tre personer skadades i den attacken, varav en kvinna som senare avled av sina skador. Hon identifierades som Ghazal Mawlan, ursprungligen från Mahabad i västra Iran och medlem i Komala Toilers of Kurdistan. Hennes död var den senaste i en rad attacker mot iransk-kurdiska exilgrupper som Kurdistan Human Rights Network uppger nu har dödat minst nio medlemmar i flera partier.
KDP-ledaren Masoud Barzani har avslöjat att Kurdistanregionen utsattes för fem separata attacker mot sitt eget högkvarter innan den beslöt att tiga för att undvika att väcka allmän upprördhet. Luftförsvaret runt Erbil har arbetat oavbrutet och genskjutit flera drönare under de senaste veckorna. Attackmönstret återspeglar Irans fortsatta försök att undertrycka de kurdiska oppositionspartier som landet klassar som terroristorganisationer, av vilka många har fått växande politisk betydelse under instabiliteten i Islamiska republiken.
USA slutför reträtten från Syrien — Rojava lämnas att möta en osäker framtid
USA har nu slutfört sin reträtt från alla militärbaser landet hade i nordöstra Syrien och därmed formellt avslutat en tioårig militär närvaro som byggdes upp i partnerskap med de kurdiskledda Syriska demokratiska styrkorna. Den sista reträtten kretsade kring Qasrakbasen i Hasakah — en av USA:s största anläggningar i Syrien — som överlämnades till syriska arméns 60:e division. Utrustning flyttades över gränsen till irakiska Kurdistan.
Reträtten följer på vapenvileavtalet den 29 januari mellan SDF och den syriska regeringen, enligt vilket kurdiskledda styrkor gick med på att integreras i statliga strukturer i utbyte mot ett visst självstyre i områden som Hasakah och Kobani. Avtalet förmedlades med amerikansk och irakisk-kurdisk medverkan, men många i Rojava upplever överenskommelsen som en framtvingad kompromiss som gör deras långvariga strävanden djupt sårbara.
Känslan av svek är stark på plats. Kurdiska civila i Qamishli och andra städer minns väl USA:s militära närvaro — och dess avfärd. Mer än 10 000 kurdiska soldater gav sina liv i kampen mot IS tillsammans med amerikanska styrkor. Som en lokal invånare nu sade till NPR: ”Är detta vår belöning för att vi besegrade IS tillsammans med amerikanska styrkor?” Den nya syriska regeringen, med stöd av Turkiet, integrerar nu en region som en gång strävade efter att bli en förebild för sekulär, multietnisk demokrati i Mellanöstern.
Kurdisk politiker vald till Iraks president, vilket bryter det politiska dödläget
I en betydande politisk utveckling har den kurdiske politikern Nizar Amidi — nominerad av Kurdistans patriotiska union (PUK) — valts till Iraks president och därmed formellt brutit ett flera månader långt parlamentariskt dödläge. Valet ger ett visst politiskt avgörande i Bagdad, men har samtidigt blottlagt djupet i motsättningarna i Iraks politiska landskap. PUK och Kurdistans demokratiska parti (KDP) fortsätter att ha olika syn på många avgörande frågor, från oljeintäkter till förbindelserna med Iran och Turkiet.
Chefen för KDP:s politbyrå, Fazel Mirani, har uttalat sig om det aktuella läget och erkänt de svårigheter som Kurdistanregionen möter under tryck från alla håll. Valet av en kurdisk statschef i Bagdad har symbolisk tyngd, även om de konkreta utmaningarna för kurdiska samhällen i Irak, Syrien, Iran och Turkiet förblir lika svåra som någonsin.
Den kurdisk-iranska krisen 2026: en sammanfattning
Det större sammanhanget för alla dessa händelser är den pågående kurdisk-iranska krisen 2026 — en period av intensifierad politisk och väpnad aktivitet av kurdiska grupper som verkar både inne i Iran och från baser i irakiska Kurdistan. Efter krigsutbrottet mellan USA, Israel och Iran i slutet av februari började kurdiska oppositionspartier samordna sig inom den nybildade koalitionen av politiska krafter i iranska Kurdistan (CPFIK). Den 8 januari följdes koalitionens uppmaning till generalstrejk i över 50 städer och orter i områden med kurdisk majoritet i Iran.
Iran har svarat med ihållande attacker mot kurdiska exilläger i norra Irak. Det kom rapporter om att både Mossad och CIA hade undersökt planer på en bredare kurdisk militär offensiv inne i Iran, även om USA:s president Trump till slut sade att han inte ville att kurdiska soldater skulle gå in i kriget och kallade konflikten ”tillräckligt komplicerad”. Den kurdiska koalitionen förnekade att den fått vapen avsedda för iranska demonstranter, som Trump hade hävdat. Situationen är fortsatt mycket föränderlig, och miljontals kurders öde inne i Iran är nära knutet till vad som händer under de kommande månaderna.
Viktiga händelser och tidslinje
8 januari — Generalstrejker i 50+ kurdiska städer i Iran efter en uppmaning från CPFIK-koalitionen.
29 januari — SDF och den syriska regeringen undertecknar ett avtal om vapenvila och integration, förmedlat med USA:s och Kurdistanregionen i Iraks medverkan.
27 februari — Amerikanska och israeliska attacker mot Iran. IRGC inleder en intensifierad drönar- och robotkampanj mot kurdiska exilläger i Irak.
Från slutet av februari — USA inleder fullständig reträtt från alla militärbaser i Syrien och omgrupperar till norra Irak.
14 april — Iransk drönare träffar lägret Sordash (Komala) och dödar peshmergasoldaten Ghazal Mawlan.
17 april — IRGC:s drönar- och robotattacker dödar tre peshmergasoldater från PDKI, varav två kvinnor, i provinsen Erbil.
20 april — Syrien meddelar formellt att landet har tagit kontroll över alla tidigare amerikanska militärbaser på sitt territorium. Den kurdiske politikern Nizar Amidi väljs till Iraks president.
Frågor och svar
Varför angriper Iran kurdiska läger i norra Irak?
Iran klassar flera iransk-kurdiska oppositionspartier med bas i irakiska Kurdistan som terroristorganisationer. Sedan kriget med USA och Israel bröt ut i februari 2026 har IRGC kraftigt trappat upp attackerna mot dessa grupper, som det anklagar för att tjäna västliga och israeliska intressen och genomföra operationer inne i Iran. Minst nio kurdiska soldater har dödats i dessa attacker sedan slutet av februari.
Vad innebär USA:s reträtt från Syrien för kurderna?
USA:s reträtt tar bort den viktigaste säkerhetsgarant som hade skyddat det syrisk-kurdiska självstyret i Rojava i ett årtionde. SDF har tvingats integreras med en syrisk regering som stöds av Turkiet, som länge har motsatt sig kurdiskt politiskt och militärt självstyre. Många kurdiska civila och soldater känner sig övergivna efter att ha offrat tusentals liv för att besegra IS tillsammans med amerikanska styrkor.
Vem är Iraks nye president, och varför spelar det roll för kurderna?
Nizar Amidi, en kurdisk politiker nominerad av Kurdistans patriotiska union, valdes till Iraks president efter månader av politiskt dödläge. Att en kurd innehar Iraks presidentämbete vid en så turbulent tid för regionen är en symbolisk milstolpe, även om rollen till stor del är ceremoniell och de djupare utmaningarna för kurdiska samhällen i hela Mellanöstern kvarstår.
Källor
Kurdistan Human Rights Network — IRGC:s attacker dödar tre PDKI-medlemmar i irakiska Kurdistan
The Jerusalem Post — drönarattack dödar kurdisk kvinna i irakiska Kurdistan
NPR — kurder möter skiftande allianser när Syriens nya ordning tar form och USA lämnar