Artiklar om kurdisk historia
1586 artiklar tillgängliga på svenska.
Yusuf Yaska (1592–1636) var en kurdisk poet från början av det 17:e århundradet, en del av den klassiska kurdiska kurmanjipoesins blomstring under de osmanska emiratens tid.
Läs artikeln Feqiyê Teyran (omkring 1590–1660), kurdisk sufisk poet och elev till Melayê Cizîrî, var den förste kurdiske poeten som skrev berättande dikter i mathnawiform och banade väg för den episka traditionen på kurmanji.
Läs artikeln Asenath Barzani (omkring 1590–1670), kurdisk-judisk lärd från Mosul, var historiens första kända kvinnliga rabbin, poet och ledare för den judiska kurdiska gemenskapen i norra Irak.
Läs artikeln Melayê Cizîrî (cirka 1570–1640), kurdisk sufisk poet från Cizre, hör till de största gestalterna i klassisk kurmanjipoesi. Hans ghazaler, qasidor och mystiska vers placerade honom i den islamiska litterära traditionens främsta led.
Läs artikeln Abd-al-Baqi Nahavandi (1570–1632) var en kurdisk lärd och historiker som tjänade vid mogulhovet i Indien och skrev Ma'asir-i Rahimi, en betydande persiskspråkig biografi över Khan-i Khanan Rahim.
Läs artikeln Şêx Şemsedînê Exlatî (1558–1674) var en kurdisk sufisk lärd och religiös gestalt från Akhlatregionen och representerar den kurdiska islamiska lärdomstraditionen under tidig osmansk tid.
Läs artikeln Sharafkhan Bidlisi (1543–1603), kurdisk prins och historiker, skrev Sharafnama — den första heltäckande historien om det kurdiska folket och dess dynastier, färdigställd 1597.
Läs artikeln Halo Khan Ardalan (regerade 1590–1616) var en kurdisk härskare i Ardalandynastin i Shahrizorregionen som styrde under den avgörande osmansk-safavidiska kampen om Kurdistan i slutet av det 16:e århundradet.
Läs artikeln Idris Bitlisi (1457–1520), kurdisk diplomat, historiker och osmansk rådgivare, förhandlade fram den kurdiska alliansen med sultan Selim I vid Chaldiran och skrev Hasht Bihisht, en milstolpe i persisk historieskrivning.
Läs artikeln Mahmud kurden (det 15:e århundradet), en kurdisk metallkonstnär som signerade sina verk ”mu'allim mahmud al kurdi”, betraktas som en av grundarna av den venetiansk-saracenska konststilen. Verk finns i British Museum och V&A.
Läs artikeln Sultan Sahak (det sena 14:e till det tidiga 15:e århundradet), kurdisk religiös ledare från Barzinjah nära Sulaymaniyah, grundade eller reformerade yarsanismen, en gammal synkretisk kurdisk tro med över en miljon anhängare i dag.
Läs artikeln Khvajeh Ali Safavi (död 1427), son till Sadr al-Din Musa och sonson till Safi-ad-din Ardabili, ledde sufiorden Safaviyya från 1391 till 1427 och utökade avsevärt dess anhängarskara i Anatolien.
Läs artikeln Izz al-Din Shir (död 1423), den kurdiske grundaren av emiratet Hakkari, skapade ett furstendöme som styrde området kring Vansjön i över fyra århundraden och trotsade Qara Qoyunlus makt.
Läs artikeln Mela Huseynê Bateyî (1417–1495), kurdisk poet och religiös lärd från Hakkari, skrev Mewlûda Kurmancî och grundlade Bateyîskolan inom kurdisk mawliddiktning, som fortfarande är inflytelserik i dag.
Läs artikeln Sayyid Husayn Ahlati (död 1397), persiskpräglad kurdisk muslimsk ockultist och läkare-alkemist vid mamlukhovet, spelade en avgörande roll i återupplivandet av islamisk ockultism under slutet av det 14:e århundradet.
Läs artikeln Mele Perişan (1356–1431), kurdisk poet knuten till vasallväldet Ardalan, skrev Parishan-nama – som anses vara det äldsta kända verket i den kurdiska poesins litterära goranitradition.
Läs artikeln Zain al-Din al-Iraqi (1325–1404), en kurdisk hadithlärd ur en familj med rötter nära Erbil, skrev dikten Alfiyya om hadithvetenskaperna och undervisade Ibn Hajar al-Asqalani, en av islams största lärda.
Läs artikeln Sadr al-Din Musa (1305–1391), son till Safi-ad-din Ardabili, ledde sufiorden Safaviyya i över 50 år och formade den institution som till sist skulle bli Irans safaviddynasti.
Läs artikeln Shabankara'i (cirka 1298–1358), kurdisk poet och historiker från Fars, skrev Majma al-Ansab fi l-Tawarikh — en av de mest värdefulla historiska krönikorna om Persiens sena ilkhanidiska period.
Läs artikeln Sayyid Husayn Ahlati (död 1397) var en kurdisk muslimsk ockultist och alkemist med persisk kulturprägel, livläkare åt sultan Barquq, som spelade en avgörande roll i den islamiska ockultismens renässans under slutet av det 14:e århundradet.
Läs artikeln Mele Perişan (1356–1431) var den tidigast kände kurdiske poeten på gorani, knuten till Ardalanfurstendömet. Hans Parishan-nama betraktas som det äldsta verket i goranis litterära tradition.
Läs artikeln Zain al-Din al-Iraqi (1325–1404), kurdisk hadithforskare född i Kairo i en familj från trakten av Erbil, var sin tids främste hadithmästare och lärare till Ibn Hajar al-Asqalani.
Läs artikeln Sadr al-Din Musa (1305–1391) var son till Safi-ad-din Ardabili och den sufiska Safaviyyaordens andre ledare — orden med kurdiskt ursprung som så småningom skulle grunda den safavidiska dynastin.
Läs artikeln Shabankara'i (cirka 1298–1358) var en kurdisk poet och historiker från Fars som skrev Majma al-Ansab fi l-Tawarikh, en viktig persisk krönika från ilkhanernas tid.
Läs artikeln