Husayns ställning och regeringstid är omstridda. Daterade mynt försvårar berättelsen om ett långt sammanhängande styre.

Dagens Tabriz med parkbassäng och fontäner framför stadsbyggnader och en brun bergsrygg
Hoseinb007, Tabriz, 2010. Modern regional miljö, inte Husayn eller en identifierad rawwadidisk byggnad. Hoseinb007 · Wikimedia Commons · Public domain.

En sparsamt belagd härskare

Den traditionella berättelsen placerar Husayn efter fadern Mamlan och före brodern Wahsudan, död 416/1025. Tomar behåller placeringen men säger att uppgifter om perioden saknas. [1] Rättelsen den 31 oktober 2026 tar bort den tidigare säkra regeringstiden 1001–1025. En regentlista dokumenterar inte tjugofyra års politisk verksamhet.

Vad mynten ändrar

Album daterar 1972 mynt med Muhammad ibn al-Husayn al-Rawwadi, kallad Mamlan: Maragha 393/1002 och 405/1014 samt Ardabil 400/1009. De motsäger berättelsens död 391/1000. Ett Wahsudan ibn Muhammad-mynt är daterat 407/1016. [2] Tronföljdens intervall krymper, men Husayns krig eller förvaltning blir inte belagda.

Tre möjligheter

Album överväger kort regering, direkt succession av Wahsudan eller eget område för Husayn. Han föredrar direkt succession och kallar områdesdelningen en hypotes. [2] Ingen säkrar en lång regering; osäkerheten bevisar inte heller en påhittad person. Berättelse och mynt får inte framställas som överensstämmande.

Dynasti och region

Rawwadiderna styrde kring Tabriz i medeltida Azerbajdzjan, här nordvästra Iran, inte enbart dagens republik Azerbajdzjan. Tomar beskriver arabisk bakgrund och senare band till kurdiskt samhälle och Hadhbani-miljö. [1] Det förklarar relevansen för kurdisk historia, inte Husayns detaljerade identitet eller direkt släktskap med Saladin.

En senare besökare

Nasir Khusraw anlände 20 safar 438, år 1046. Safarname beskriver en välmående regional huvudstad och Wahsudan ibn Muhammads namn i fredagspredikan. [3] Detta är efter Husayns traditionella dödsår. Det belägger inte hans byggnader, handelspolitik eller diplomati.

Vad kan sägas?

Husayn bör presenteras i en omstridd succession där tradition och mynt skiljs åt. Särskilda segrar, hovpolitik och ovanlig stabilitet behöver egna källor. Dessa referenser ger dem inte. Luckorna bör inte fyllas med en konventionell hjältebiografi.

Källor och vidare läsning

  1. Cengiz Tomar, Revvâdîler, TDV İslâm Ansiklopedisi 35 (2008), pp. 36–37; dynasty background and the explicitly sparse account of Abu Nasr Husayn.
  2. Stephen Album, Notes on the Coinage of Muhammad ibn al-Husayn al-Rawwadi, Revue numismatique 14 (1972), pp. 99–104, especially pp. 100–101. DOI: 10.3406/numi.1972.1020.
  3. Nasir Khusraw, Safarname, Tabriz passage, original Persian text hosted by Ganjoor; arrival in 438 AH and Wahsudan’s name in the sermon.
  4. Hoseinb007, Panorama of Tabriz (2010), Wikimedia Commons; photographer’s public-domain dedication.