Ibn al-Ṣalāḥ (1181–1245) var kurdisk shafiitisk jurist och hadithforskare. Hans Muqaddima ordnade äldre kunskap.

Modern arabisk kalligrafi av Ibn al-Ṣalāḥ al-Shahrazūrīs namn i vitt med gula vokaltecken i en mönstrad röd cirkel
Namnkalligrafi av عبد العزيز علي, 21 november 2024; modern minnesbild, inget medeltida porträtt eller manuskript. عبد العزيز علي · Wikimedia Commons · Public domain, released by the creator.

Ursprung och undervisning

Kandemir anger Sharahān i Shahrazur som födelseort 577/1181 och dokumenterar al-Kurdī och al-Shahrazūrī. Efter juridik hos fadern studerade han bland annat i Mosul, Bagdad, Nishapur och Merv. Han flyttade från Jerusalem till Damaskus 1219 och ledde Ashrafiyya från 1233. Han dog den 19 september 1245. [1]

Muqaddima

Verket förbereddes och dikterades 1233–1237 och behandlar 65 ämnen: berättelsetyper, förmedlare, nedteckning och lärdas uppförande. Det bygger på al-Rāmahurmuzī, al-Ḥākim och al-Khaṭīb al-Baghdādī. Han uppfann inte ämnesområdet. [2]

Termer och gränser

Isnād är förmedlingskedjan, matn texten. Sadekis recension tar upp fullständiga och ofullständiga kedjor och skiljer ṣaḥīḥ från automatisk historisk säkerhet. Gümüş visar äldre bruk av ḥasan: Ibn al-Ṣalāḥ sammanförde definitioner; Ibn Ḥajar preciserade senare li-dhātihi/li-ghayrihi. [3] [4]

Inflytande genom omarbetning

Arslan undersöker förkortningar, kommentarer, tillägg och versversioner. Kandemir nämner al-Nawawīs sammanfattningar, al-ʿIrāqīs arbeten och kritik av ordningen. Auktoritet uteslöt inte diskussion. Dickinsons översättning ger tillgång till texten; forskning förklarar terminologins utveckling. [2] [3] [5]

Källor och vidare läsning

  1. M. Yaşar Kandemir, “İbnü’s-Salâh eş-Şehrezûrî,” TDV İslâm Ansiklopedisi: names, Kurdish family background, birthplace, education, appointments and death.
  2. M. Yaşar Kandemir, “Mukaddimetü İbni’s-Salâh,” TDV İslâm Ansiklopedisi: preparation in 1233–1237, sixty-five subjects, earlier authorities and later responses.
  3. Behnam Sadeki, review of Ibn al-Salah al-Shahrazuri, An Introduction to the Science of the Hadith, translated by Eerik Dickinson (Garnet, 2005), American Journal of Islamic Social Sciences 24/1 (2007), pp. 122–124, DOI 10.35632/ajis.v24i1.1575.
  4. Fatih Gümüş, “The Effect of Ibn al-Ṣalāḥ on the Development of the Term of Ḥasan Ḥadīth,” Cumhuriyet İlahiyat Dergisi 25/3 (2021), research abstract: earlier terminology, synthesis and Ibn Ḥajar’s later formulation.
  5. Ali Arslan, “Mukaddimetü İbni’s-Salâh İsimli Eser Üzerine Yapılan Çalışmalar,” İnsan ve Toplum Bilimleri Araştırmaları Dergisi 6/5 (2017), pp. 2459–2474, DOI 10.15869/itobiad.336433, research abstract on composition and later literature.
  6. عبد العزيز علي, calligraphic rendering of Ibn al-Ṣalāḥ al-Shahrazūrī’s name, 21 November 2024; own work released into the public domain, Wikimedia Commons.