Immashku, även Immashkush, nämns som kung av Lulu i hurritisk historisk-mytologisk tradition. Beläggen fastställer ingen daterad riksgrundning eller personlig biografi.

Två huggna stenlejon flankerar Hattusas förstörda Lejonport under molnig blå himmel
Lejonporten i Hattusa,2019. Hattusa/Boğazköy ger bakgrund till traditionens förmedling; porten tillskrivs inte Immashku och visar inte hans huvudstad. [4] [5] © KapuskaCoFabli, 4 August 2019 · Wikimedia Commons · CC BY-SA 4.0 · Wikimedia preview reproduced without creative changes.

Var namnet finns

Zadok identifierar Immashku, kung av Lulu, i ett historisk-mytologiskt fragment från Boğazköy i hurritisk tradition. Han tolkar flera härskare, möjligen med en storkung över andra hövdingar. [1] Det är minnet av en härskare, inte en samtida grundningsurkund.

En äldre framställning

Cameron använder Immashkush i History of Early Iran från 1936. Sidan 35 placerar honom före Sargon i traditionen; sidan 29 not 24 bland Manishtushus föregångare i hurritisk text. [2] Det är tolkningar, inte ett tillträde 2400 f.Kr., första klanenande eller personlig regeringslängd. Äldre absolut kronologi får inte tyst bli en modern tidslinje.

Ingen oförändrad dynasti

Zadok anger Shahrizordalen som trolig kärna, osäkra gränser, flera kungar och senare anknytning till Zamua. [1] Ett bestående regionnamn bevisar inte 1800 års oavbrutet familjestyre eller direkt följd till alla senare namn.

Vad Kunara tillför

Hamburg beskriver 2019 akkadiska förvaltningstavlor, mjöltransaktioner, det lokala måttet GUR av Subartu och ämbeten ENSI och SUKKAL. Stadens antika namn var okänt; Lullubum och möjlig huvudstad var hypoteser. [3] Fynden belyser förvaltning och handel, inte en egen lullubisk skrift, Immashku i tavlorna eller hans säkra huvudstad.

Språk och härkomst

Zadok betonar den ringa kunskapen om lullubiska. [1] Hurritisk text bestämmer inte den omtalade kungens modersmål. Zagros är relevant för landskap viktiga för dagens kurder; personlig släktlinje kräver belägg utöver geografi.

Källor och vidare läsning

  1. Ran Zadok, Lulubi, Encyclopaedia Iranica, 2005, updated 2012; Immashku’s Hurrian tradition, regional names and linguistic limits.
  2. George G. Cameron, History of Early Iran, 1936, p. 26 note 13, p. 29 note 24 and p. 35; original public ISAC edition.
  3. University of Hamburg CSMC, A New Cuneiform Archive Discovered in 2018 at Kunara in Iraqi Kurdistan, 31 March 2019; findings and qualified identification.
  4. KapuskaCoFabli, Lion Gate in Hattusa, photograph of 4 August 2019, Wikimedia Commons; CC BY-SA 4.0.
  5. UNESCO World Heritage Centre, Hattusha: the Hittite Capital; site location and the Lion Gate.