Datum/händelse

Detaljer

7 oktober 2023: Hamas attack mot Israel

Konfliktens rötter börjar med Hamas överraskningsattack mot Israel, som dödar omkring 1 200 människor och tar 250 som gisslan. Detta ökar spänningarna inom Irans ”motståndsaxel”, som omfattar Hizbollah, Hamas, huthierna och irakiska miliser. Israel svarar med en massiv offensiv i Gaza som leder till över 30 000 palestinska dödsfall.

1–19 april 2024: de första direkta angreppen mellan Iran och Israel

Efter ett israeliskt flyganfall mot Irans konsulat i Damaskus i Syrien, där befälhavare inom Irans revolutionsgarde (IRGC) dödas, skickar Iran över 300 drönare och robotar mot Israel den 13–14 april. De flesta skjuts ner av Israel, USA och allierade. Israel slår tillbaka den 19 april med ett begränsat angrepp mot en iransk flygbas nära Isfahan. Detta markerar den första direkta militära konfrontationen mellan de två länderna.

27 september 2024: mordet på Hizbollahs ledare

Israel dödar Hizbollahs generalsekreterare Hassan Nasrallah tillsammans med andra höga ledare i ett flyganfall mot Beirut. Detta föranleder Iran att avfyra omkring 200 ballistiska robotar mot Israel den 1 oktober, vilket orsakar begränsade skador men ökar rädslan för ett större krig. Israel lovar vedergällning, men ett skört lugn består tillfälligt.

12 juni 2025: IAEA:s förklaring om Irans kärnenergiprogram

Internationella atomenergiorganet (IAEA) förklarar att Iran bryter mot sina skyldigheter att förhindra kärnvapenspridning för första gången på 20 år. Iran tillkännager att landet öppnar en hemlig anläggning för urananrikning och påskyndar sitt kärnenergiprogram till nivåer nära vapenkvalitet.

13 juni 2025: Israel inleder Operation Rising Lion

Israel inleder ensidiga flyganfall mot iranska kärntekniska anläggningar i Natanz, Fordow och Isfahan samt robotfabriker och befälhavare inom IRGC. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu varnar för väntad iransk vedergällning. Detta inleder tolvdagarskriget.

13–21 juni 2025: iransk vedergällning och upptrappning

Iran svarar med vågor av ballistiska robotar och drönare riktade mot israeliska städer, militärbaser och civila områden. Antalet döda och skadade ökar på båda sidor. Irans utrikesminister Abbas Araghchi kallar det israeliska angreppet en ”krigsförklaring”. USA återupptar kärnenergisamtal men uttalar stöd för Israels mål.

21–22 juni 2025: USA går in i konflikten

USA ingriper direkt och angriper iranska kärntekniska anläggningar i Fordow, Natanz och Isfahan med B-2-bombplan. President Trump hävdar att angreppen avsevärt hämmar Irans kärntekniska förmåga, medan IAEA bedömer att bakslagen bara varar i månader.

23 juni 2025: Iran angriper amerikanska baser

Som vedergällning avfyrar Iran robotar mot den amerikanska flygbasen Al Udeid i Qatar. Inga döda eller skadade rapporteras, men detta innebär direkta iranska angrepp mot amerikanska tillgångar. Trump signalerar öppenhet för ett regimskifte i Teheran.

24 juni 2025: vapenvilan träder i kraft

En vapenvila förmedlad av USA avslutar tolvdagarskriget. Iran rapporterar minst 610 döda och Israel 28. Efter vapenvilan avbryter Iran samarbetet med IAEA, återupptar retoriken om anrikning och möter förnyade europeiska sanktioner. Båda sidor anklagar varandra för överträdelser, men vapenvilan håller i stort sett.

Slutet av december 2025: regimkritiska protester bryter ut i Iran

Massiva protester bryter ut i över 100 iranska städer på grund av ekonomisk kollaps, rialens värdeminskning och höga priser — de största sedan 1979. Regimen använder dödligt våld, vilket leder till massakrer.

8–10 januari 2026: dödligt förtryck av protesterna

IRGC och Basijstyrkor använder skarp ammunition, drönare och kulsprutor mot demonstranter. Uppskattningar av dödstalet: 3 117 (officiellt) till 7 000–43 000 (människorättsgrupper). Internet stängs ner och över 26 000 personer frihetsberövas. Kronprinsen i exil, Reza Pahlavi, uppmanar USA att angripa IRGC.

13 januari 2026: Iran förklarar sig redo för krig

Iranska företrädare säger att de är ”redo för krig”. Trump uppmuntrar demonstranterna via sociala medier och varnar regimen för konsekvenser.

23 januari 2026: USA:s militära uppladdning börjar

USA skickar hangarfartygsstridsgruppen kring USS Abraham Lincoln till regionen, vilket markerar den största militära uppladdningen sedan 2003.

3 februari 2026: flottincidenter i Hormuzsundet

IRGC:s kanonbåtar försöker beslagta ett amerikanskt tankfartyg; försöket avvärjs av eskortfartyg. Ett amerikanskt F-35 skjuter ner en iransk drönare nära USS Abraham Lincoln. Iran beslagtar utländska tankfartyg som svar.

6–17 februari 2026: kärnenergisamtal i Muskat och Genève

Indirekta samtal med Oman som medlare visar ”betydande framsteg”. USA kräver ett slut på anrikningen, begränsningar av robotar och ett slut på stödet till ombud. Samtalen bryter samman utan överenskommelse.

13 februari 2026: Trump förespråkar regimskifte

Trump säger att ett regimskifte i Iran skulle vara ”det bästa som kunde hända”.

14 februari 2026: ytterligare amerikansk utplacering

USA skickar hangarfartygsgruppen kring USS Gerald R. Ford. Khamenei uppges dra sig tillbaka till en bunker i Teheran.

24 februari 2026: Trumps tal om tillståndet i nationen

Trump anklagar Iran för att återuppliva ett kärnvapenprogram och utveckla robotar som kan nå USA.

27 februari 2026: sista varningarna

Trump hänvisar till 32 000 döda demonstranter och varnar för att ”alla alternativ” ligger på bordet under ökande spänningar till sjöss.

28 februari 2026 (tidig morgon): USA och Israel inleder angrepp

Samordnade operationer (USA: Operation Epic Fury; Israel: Operation Roaring Lion) inleds. Över 100 flygplan och B-2-bombplan angriper ledarskapet i Teheran, kärntekniska anläggningar, robotbaser, luftförsvar, drönaranläggningar, marina tillgångar och IRGC:s centrum. Angrepp träffar nära Khameneis kontor.

28 februari 2026: Khameneis död bekräftas

Ett precisionsangrepp dödar den högste ledaren ayatolla Ali Khamenei, den tidigare presidenten Mahmoud Ahmadinejad, försvarsmaktens chefer och generaler inom IRGC. Iranska medier bekräftar detta tidigt den 1 mars och meddelar 40 dagars sorg och 7 dagars helg.

28 februari 2026: iransk vedergällning börjar

Iran avfyrar över 20 salvor av ballistiska robotar och drönare mot Israel och träffar civila områden. Drönare angriper amerikanska tillgångar och tillgångar i Gulfstaterna, däribland hamnar i Förenade arabemiraten, Bahrain, Qatar, Kuwait och Irak. IRGC hävdar att oljetankfartyg och amerikanska fartyg i Hormuzsundet träffas.

28 februari 2026: en tillfällig ledning bildas

Ett tillfälligt ledarråd tar makten: president Masoud Pezeshkian, rättsväsendets chef Gholam Hossein Mohseni Ejei och Ali Reza Arafi.

1 mars 2026: USA och Israel uppnår luftherravälde

Över 2 000 angrepp genomförs; luftherravälde över Teheran. Mål: robotlager i Esfahan, Amand och Imam Hussein; drönaranläggningar nära Konarak; fregatter (IRIS Bayandor, Naghdi, Jamaran); gränsvakter (22 dödade i Mehran); irakiska milisers högkvarter (6 PMF-medlemmar dödade). Cyberangrepp uppmanar till avhopp.

1 mars 2026: långsammare iranskt svar

Vedergällningen minskar till 4 robotsalvor mot Israel. Utrikesminister Araghchi medger att förband är isolerade. Drönare träffar hamnar: Zayed (Abu Dhabi), Jabal Ali (Dubai), Salman (Bahrain), Duqm (Oman); amerikanska baser i Kuwait (3 amerikaner dödade i Camp Arifjan) och irakiska Kurdistan. Explosioner i stora städer vid Persiska viken; det saudiska raffinaderiet Ras Tanura träffas.

1 mars 2026: Hizbollah går åter in i striderna

Hizbollah avfyrar raketer mot Israel för första gången sedan vapenvilan 2024. Israel angriper Beiruts förorter och dödar minst 31.

2 mars 2026: fortsatta flyganfall

Angrepp mot Teheran och flygbaser i Tabriz, Zahedan och Shiraz. 3 amerikanska F-15 skjuts ner av egen eld över Kuwait (besättningarna i säkerhet). En drönare träffar USA:s ambassad i Kuwait.

2 mars 2026: amerikanska förluster och uttalanden

En fjärde amerikansk militärs död bekräftas. Försvarsminister Pete Hegseth och general Dan Caine informerar om de tidiga skedena; fler utplaceringar väntas. Trump upprepar målen: avveckling av kärnvapenförmågan och undanröjande av hotet från regimen.

2 mars 2026: den iranska ledningens svar

Ledarrådet och Ali Larijani avvisar samtal och lovar ”blod och hämnd” samt ett långvarigt krig.

2 mars 2026: aktuella konsekvenser

Döda och skadade: Iran ≥555; Israel ≥9; Gulfstaterna ≥6; Libanon ≥31; USA 4. Hizbollah är fullt engagerat; irakiska miliser hotar med mer; sjöfarten i Hormuzsundet stoppad; oljepriserna stiger kraftigt; börserna faller. IAEA: ännu inga skador på inspekterade anläggningar; Israel hävdar att anläggningar monteras ner. Riskerna för markkrig, brist på varor och flyktingströmmar ökar.