Amna Suraka i Sulaymaniyah förenar ett tidigare baathistiskt säkerhetsområde med utställningar om förtryck, Anfal och kurdisk kultur.

Utställt militärt bandfordon framför rödaktiga byggnader med skottmärken vid Amna Suraka
Amna Suraka, Levi Clancy, 11 juni 2017: skadade byggnader och militär utomhusutställning. Levi Clancy, 2017 · CC0 1.0 · Wikimedia Commons.

Byggande och senare användning

Amna Suraka betyder ”Röda säkerheten” eller ”Röda fängelset”. Cockrell-Abdullah daterar byggstarten till september 1979; Khidhirs reportage från 2024 anger färdigställandet till 1985. Byggstart och fängelsedrift ska därför skiljas åt. Studenter, kurdiska nationalister och andra regimmotståndare satt fängslade här; direktören Ako Gharib nämner även arabiska och kristna offer. Upprorsmän intog området i mars 1991. Enligt studien bodde därefter internflyktingar där till 1996. Omvandlingen med stöd av Hero Ibrahim Ahmed föregick museets öppnande 2003. [1] [2]

Spår och minnesgestaltning

Studien skiljer skadade byggnader från ombyggda utställningsrum. Khidhir beskriver namn, datum, dikter och slagord på cellväggar. Historiska spår och senare rekonstruktioner är olika slags vittnesbörd. Altabakha förklarar spegelsalen: 182 000 fragment representerar Anfals offer och 4 500 lampor förstörda byar. Varje lampa står alltså inte för en människa; installationen är inte heller en ny oberoende dödsstatistik. Fotot visar platsen 2017. [1] [2] [3] [5]

Kultur och historietolkning

Kläder, mattor och smycken kompletterar galleri, biograf, bibliotek och arkiv. Sakar Slemans egen meritförteckning anger installationen Two Generations på museet 2014, utan att belägga permanent visning. Ytterligare projekt som Gharib beskrev 2024 var då planer. Cockrell-Abdullah analyserar hur museet binder samman våldshistoria, kulturell identitet och nationella anspråk. Det är en forskartolkning, ingen likadan reaktion hos alla besökare. Hennes observationer av skolgrupper visar också hur historia möts gemensamt. [1] [2] [4]

Källor och vidare läsning

  1. Autumn Cockrell-Abdullah, “Constituting Histories Through Culture In Iraqi Kurdistan”, Zanj 2(1) (2018), pp. 65–91, especially the Amna Suraka field study; open access, CC BY 4.0.
  2. Qassim Khidhir, “Inside Sulaymaniyah’s Amna Suraka Museum”, Kurdistan Chronicle (29 September 2024); reporting and interview with director Ako Gharib.
  3. Omar Altabakha, “Amna Suraka: An Unexpected Place of Healing”, New Tactics in Human Rights (4 January 2018); first-person visit and explanation of the memorial installation.
  4. Sakar Sleman, official artist biography and exhibition record; lists Two Generations at Amna Suraka Museum in 2014.
  5. Levi Clancy, Amna Suraka, 11 June 2017, Wikimedia Commons; CC0 1.0 public-domain dedication.
  6. Cockrell-Abdullah (2018), author-posted open-access full text and fieldwork photographs; reading copy of source 1.