Anubanini är främst känd från en relief och akkadisk inskrift i Sarpol-e Zahab. En senare babylonisk legend använder också hans namn; monumentets härskare och berättelsens gestalt måste läsas på olika sätt.

Frilagd reliefdetalj av den skäggige Anubanini med båge och yxa ovanför en fallen fånge
Detalj frilagd av Pataliputra 2019 ur Koorosh Nozad Tehranis fotografi från 1 maj 2016. Figurerna är isolerade från hela klippkompositionen. © Koorosh Nozad Tehrani; extraction: Pataliputra (2019) · CC BY-SA 2.0 · Wikimedia Commons.

Utgångspunkt i inskriften

Texten kallar Anubanini en mäktig kung av Lullubum. Han lät placera sin egen och Ishtars bild på berget Batir. CDLI publicerar translitterering och översättning som Q006359, RIME 4.18.01.01. Födelsedatum, full regeringstid, föräldrar och säker efterträdare anges inte. Texten åkallar flera gudar mot den som avlägsnar bilder eller skrift; skadade partier markeras som luckor. [1]

Datering och språk

Zadok placerar reliefen i slutet av Ur III eller början av gammalbabylonisk tid. Adalı och kollegor föredrar samma ram, framför allt tidig babylonisk tid. Det pekar ungefär mot övergången till andra årtusendet f.Kr. utan att belägga en regering 2350–2300. Inskriften är akkadisk men fastställer inte befolkningens vardagsspråk. Även tolkningen av namnet genom guden Anu har alternativ. [2] [3]

Kungen och den litterära namnen

Den standardbabyloniska Kuthalegenden nämner Anubanini och hans familj som Naram-Sins fiender. Adalı och kollegor ser möjlig historisk inspiration, men namnet bevisar ingen bestämd verklig konfrontation. Äldre versioner är ofullständigt bevarade. Drottning och prinsar hör först till berättelsen; de ger ingen säker genealogi för kungen vid Sarpol-e Zahab. [3]

Regional betydelse och gränser

Lullubiskt språk och politisk organisation är ofullständigt kända; Zadok lämnar också kungens egen etniska bakgrund öppen. Besläktade senare termer kunde beteckna höglandsbor i allmänhet. Monumentet tillhör det antika arvet i en region där kurdiska samhällen senare levde. Landskap, krigarbild eller kläder bevisar emellertid ingen oförändrad etnisk identitet under fyra årtusenden. Den historiska betydelsen kräver inte beteckningen första kurdiska porträttet. [2]

Källor och vidare läsning

  1. Cuneiform Digital Library Initiative, Q006359, RIME 4.18.01.01, Anubanini inscription; transliteration and translation, especially lines 1–8, 9–20 and 30–34.
  2. Ran Zadok, “Lulubi”, Encyclopaedia Iranica (2005), updated 2012; dating, languages, political organisation and limits of identifying Anubanini’s background.
  3. Selim F. Adalı, M. Fatih Demirci, A. Murat Özbayoğlu and Oğuz Ergin, “Why the Names? Anubanini and His Clan in the Cuthaean Legend”, Gephyra 11 (2014), pp. 15–28, especially 16–17; DOI 10.37095/gephyra.194068.
  4. Koorosh Nozad Tehrani, Anubanini relief photograph, 1 May 2016; figure extraction by Pataliputra, 17 March 2019, Wikimedia Commons; CC BY-SA 2.0.