Moskén förenar en stor kupol och tvåfärgat murverk. Inskrift, Sinan-tillskrivning och undersökningar belyser historien.

Spetsbågar och kolonner i förhallen med omväxlande mörka och ljusa stenband och ingången bakom
Förhall och ingång, Dosseman, 13 juni 2010; före jordbävningarna 2023. © Dosseman · Wikimedia Commons · CC BY-SA 4.0.

Stiftelse och tillskrivning

Moskén ligger i sydvästra delen av Diyarbakırs gamla stad och beställdes av Behram pascha. Altun läser inskriften som 972–980 AH, vanligen 1564–1572; det sista islamiska året sträcker sig till 1573. Byggnaden finns bara i en av Sinans verklistor, Tuhfetü’l-mi‘marin. Det förklarar tillskrivningen men bevisar inget personligt byggplatsbesök av Sinan. [1] [2]

Att läsa byggnaden

Tromper förbinder den kvadratiska salen med kupolens åttkantiga underbyggnad. Sidonischer och gallerier formar interiören. Framför den norra förhallen med fem kupoler finns en andra kolonnad med trätak. Den cylindriska minareten står i nordväst. Tvåfärgad sten, muqarnas och kakel som Altun identifierar som İznik från 1500-talet präglar utsmyckningen. [1] [2] [3]

Daterade fotografier

Interiörbilden från 2010 visar kupol, gallerier, mihrab och trappredikstolen, minbar. Alla synliga målningar kan inte förutsättas vara ursprungliga. Båda bilderna visar ett äldre tillstånd. [5] [6]

Interiör under dekorerad kupol med båggallerier, färgade fönster, blått kakel, mihrab och minbar av sten
Bönesalen i juni 2010: daterad bild, ingen undersökning av dagens skick. © Dosseman · Wikimedia Commons · CC BY-SA 4.0.

Bevarande

Işık kombinerade observation och markradar 2021 för golv, gård och väggar. Studien kartlade sprickor, materialförlust och fuktrelaterade avvikelser; vissa områden saknade deformation. Den bevisar ingen allmän kollaps. Stiftelsemyndigheten klassificerade moskén och fontänen som lätt skadade efter den 6 februari 2023. Bedömningen dokumenterar inte samtliga reparationer eller dagens tillträde. [3] [4]

Källor och vidare läsning

  1. Diyarbakır Governorate, Behram Paşa Cami ve Külliyesi (7 February 2025): patron, location, stonework and plan.
  2. Ara Altun, “Behram Paşa Camii,” TDV İslâm Ansiklopedisi 5 (1992), pp. 356–357: inscription, attribution, architectural analysis and tiles.
  3. Nursen Işık, “Investigation of structural problems … by the georadar (GPR) method,” Dicle University Journal of Engineering 12/4 (2021), pp. 689–698, DOI 10.24012/dumf.1002241: original field observations and survey.
  4. Directorate General of Foundations, post-earthquake inventory, p. 76: Behram Pasha Mosque and Fountain classified as slightly damaged on 6 February 2023.
  5. Dosseman, Behram Pasha Mosque portico, 13 June 2010, Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0.
  6. Dosseman, Behram Pasha Mosque interior, 13 June 2010, Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0.