Fältarbete och omdiskuterade kungabilder belyser slättens historia.

Kraftigt vittrad stående människofigur med lyft arm inom en rektangulär ram huggen i klippan vid Batas-Herir
Batas-Herir, Osama Shukir Muhammed Amin, 26 september 2014. Namn och datering är tolkningar, ingen bevarad klippinskrift. © Osama Shukir Muhammed Amin · 26 September 2014 · Wikimedia Commons · CC BY-SA 4.0.

Slätt och vägar

Stefanski skiljer Harir från byarna på slätten söder om bergskedjan som inventerades 2016. Han anger omkring 42 kvadratkilometer, nittioen platser inklusive tjugo arkitektoniska lämningar, och sex grottor. Materialet sträcker sig från Hassuna till senare tid och daterar inte dagens stads grundande. [1] Beugers grupp beskriver den närliggande Khalifan-korridoren, Hamiltons vägförbättring 1928–1932 mellan Spilik och Rawanduzklyftan samt herdars säsongsförflyttningar. [2]

Relief och tolkning

Den ensamma figuren är cirka 2,4 meter hög i en rektangulär ram. Grabowski analyserar hållning, kläder och huvudbonad och föreslår Abdissares i stället för äldre identifiering med Izates II. [3] Marciak och Wójcikowski stödjer 2016 jämförelsen med Abdissars mynt från första hälften av andra århundradet f.Kr. Det är en underbyggd identifiering, ingen inskrift med säkert kunganamn. [4]

Terräng och fotografi

Bahranis Columbia-projekt dokumenterar Batas Harir med tillfart, klippvägg, siktlinjer och terräng. Sådana observationer kompletterar stilanalysen. [5] Fotot från 2014 visar den vittrade ytan; filnamnet utgör inte bevis för kungens identitet. En daterad bild och en historisk identifiering är olika slags uppgifter. [6]

Källor och vidare läsning

  1. Arthur Stefanski, Archaeological Survey in the Harir Plain, Erbil Province, Iraqi Kurdistan, conference abstract (March 2017), author-uploaded text reporting the 2016 field season.
  2. Claudia Beuger, Tobias Helms, Abdulwahhab Suleiman, Mustafa Abdulmuttleb Dlshad and Hidayet Hussein, Archäologische Forschungen im nordwestlichen Zagros: Vorläufige Ergebnisse aus den Feldbegehungen in Khalifan, MDOG 147 (2015), especially pp. 131–132.
  3. Maciej Grabowski, Abdissares of Adiabene and the Batas-Herir Relief, Światowit IX (L)/A (2011), pp. 117–140; competing identification and iconographic analysis.
  4. Michał Marciak and Robert S. Wójcikowski, Images of Kings of Adiabene: Numismatic and Sculptural Evidence, Iraq 78 (2016), pp. 79–101; DOI 10.1017/irq.2016.8.
  5. Zainab Bahrani, Rock Reliefs, Mapping Mesopotamian Monuments, Columbia University; on-site documentation and landscape context, including Batas Harir.
  6. Osama Shukir Muhammed Amin, Batas-Herir relief photograph, 26 September 2014, Wikimedia Commons; CC BY-SA 4.0. The file title’s identification is not treated as settled historical evidence.