Kassitiska härskare styrde Babylonien, byggde Dur-Kurigalzu och bedrev internationell diplomati. Sigill och inskrifter belyser deras värld, med öppna frågor om ursprung och språk.

Rödmörkt cylindersigill av jaspis bredvid ett modernt grått avtryck med kilskrift och fyra flugliknande symboler
Kassitiskt sigill och modernt avtryck, cirka 1500–1100-talet f.Kr. Akkadisk bön till Gula. Met, 1985.357.25, gåva Paul Moore Jr., 1985. Det grå avtrycket är modernt, ingen bevarad antik tavla. [5] The Metropolitan Museum of Art · Public Domain / CC0.

En osäker början

Den konventionella medelbabyloniska perioden 1595–1155 f.Kr. börjar med hettiternas plundring, inte ett säkert omedelbart kassitiskt maktövertagande. Knott betonar det oklara efterförloppet. [1] Zadok beskriver dåligt dokumenterad statsbildning under 1500–1400-talet och ett sannolikt men inte exakt lokaliserat Zagros-ursprung. [2] En säker grundarerövrare eller fasta gränser skulle överdriva beläggen.

Kungastad och diplomati

Kurigalzu I byggde Dur-Kurigalzu kring övergången mellan 1400- och 1300-talet. Palats och tempel visar stora kungliga investeringar. [1] Amarnabrev dokumenterar äktenskapsdiplomati under Kadashman-Enlil I och Burnaburiash II; Karduniash betecknade Babylonien. [2] Det var en territoriell låglandsstat med vida kontakter, inte enbart ett förbund av bergskrigare.

Språk och föremål

Windfuhr nämner en fragmentarisk ordlista, kassitiska namn med akkadiska motsvarigheter och senare lånord. Språksläktskap är osäkert; några indoiranskt liknande ord klassificerar inte hela språket. [3] Sigillet är kassitiskt men Gula-bönen akkadisk. [5] Period, personnamn och textspråk är olika kategorier.

Kudurrus och rättshandlingar

Kudurrus eller narus dokumenterade bland annat markgåvor. Mainz förklarar sannolik placering i tempel under gudomligt skydd. [4] Met skiljer detta från den äldre tanken om gränsstenar på åkrar. Fragment 1985.45 hör till senare andra Isindynastin och visar typens fortsättning. [6] Symboler och markgåvor bevisar inte nutida religiös eller tribal kontinuitet.

Krig och ojämna källor

Tukulti-Ninurta I avbröt styret; krig med Elam avslutade dynastin på 1100-talet. Knott använder 1155, Zadok 1150: olika kronologier, inte två sista invasioner. [1][2] Nippur gav tusentals förvaltningstexter; grundvatten och senare byggnader försvårar studiet av kassitiska Babylon. [1] Senare namn och samhällen visar att befolkningen inte bara försvann. [2]

Arv och härkomst

Babyloniens Zagros-förbindelser är också viktiga för kurdisk historia. Sannolik hembygd och begränsade språkbelägg ger inget direkt släktträd. [2][3] Källorna ger inga kassitiska procentandelar av kurdiska klannamn, säker genetisk identitet eller dokumenterad linje till dagens religioner. Föremål och daterade texter ger fastare grund.

Källor och vidare läsning

  1. Elizabeth Knott, “The Middle Babylonian / Kassite Period (ca. 1595–1155 B.C.) in Mesopotamia”, Metropolitan Museum of Art, June 2016; historical chronology, Dur-Kurigalzu and the archaeological record.
  2. Ran Zadok, “Kassites”, Encyclopaedia Iranica XVI/2 (2013; updated 2015), pp. 113–118; uncertain origins, state formation, diplomacy and later attestations.
  3. Gernot L. Windfuhr, “Iran vii. Non-Iranian Languages (5): Kassite”, Encyclopaedia Iranica XIII/4 (2006; updated 2016), p. 393; fragmentary linguistic evidence and uncertain affiliation.
  4. Johannes Gutenberg University Mainz, Assyriology, “Kudurru”; legal acts, temple placement and divine symbols.
  5. Metropolitan Museum of Art, Cylinder seal, Kassite, jasper, 1985.357.25; Akkadian dedication to Gula, modern impression and public-domain image.
  6. Metropolitan Museum of Art, Top fragment of a kudurru with a mushhushshu dragon and divine symbols, 1985.45, Second Dynasty of Isin, approximately 1156–1025 BCE; later example and interpretation of the monument type.