Den kurdiska världen i kris: drönarangrepp, Rojava och Iraks nye…

Översikt

April 2026 har fört med sig en rad betydelsefulla händelser i den kurdiska världen. Iranska drönare angriper exilläger i irakiska Kurdistan med förnyad intensitet, de sista amerikanska soldaterna har lämnat Rojava och lämnat kurdiska SDF utsatt, en kurdisk politiker har valts till Iraks president och brutit månader av politiskt dödläge, och fängslade kurdiska politiker i Turkiet signalerar ett nytt kapitel i debatten om fredsprocessen. Översikten täcker alla stora nyheter som formar det kurdiska politiska landskapet denna månad.

Innehåll

Revolutionsgardets drönarangrepp mot kurdiska exilläger

– Irans upptrappade kampanj

Amerikanska styrkor lämnar Rojava: en oviss framtid

En kurdisk politiker blir Iraks president

Fängslade kurdiska politiker uttalar sig från Turkiet

Den kurdiska journalistikens dag: 128 år av motståndskraft

Viktiga händelser och tidslinje

Vanliga frågor

Referenser

Det kurdiska folket befinner sig sällan långt från centrum för regionens omvälvningar, och april 2026 är inget undantag. Från lägren med bombkratrar i irakiska Kurdistan till Turkiets politiskt laddade rättssalar, från Rojavas övergivna frontlinjer till Bagdads parlamentsbyggnader står kurdiska röster och kurdiska framtider åter i centrum för några av Mellanösterns mest betydelsefulla händelser.

Revolutionsgardets drönarangrepp mot kurdiska exilläger i irakiska Kurdistan

Iraks Kurdistanregion har denna månad utsatts för en ihållande våg av iranska drönarangrepp mot exilläger tillhörande iranska kurdiska oppositionspartier. Det senast bekräftade angreppet inträffade den 14 april, när en drönare träffade Sordashlägret, en bas tillhörande Komalapartiet omkring 40 kilometer väster om Sulaymaniyah. Tre iranska kurdiska flyktingar skadades, däribland en kvinna vars tillstånd blev kritiskt. Komalabefälhavaren Mohammed Hakimi tillskrev angreppet direkt Iran och dess allierade miliser.

Samma dag riktades ett annat drönarangrepp mot ett läger tillhörande Iranska Kurdistans demokratiska parti (PDKI) i distriktet Koysinjaq nära Erbil. Enligt Kurdistan Human Rights Network har revolutionsgardet dödat minst tre PDKI-medlemmar i kombinerade drönar- och robotangrepp sedan slutet av februari. Människorättsbevakare har beskrivit angreppen som riktade mord på politiska och militära gestalter.

Kurdistans regionala regering överlämnade den 9 april ett formellt protestbrev till Irans konsulat i Erbil och fördömde de fortsatta angreppen på dess territorium. Iran har betecknat flera iranska kurdiska oppositionspartier, däribland Komala och PDKI, som terroristorganisationer och anklagat dem för att tjäna västerländska och israeliska intressen och genomföra operationer inne i Iran.

Irans upptrappade kampanj

De intensifierade angreppen följer direkt på den bredare konflikten mellan USA, Israel och Iran som bröt ut i slutet av februari 2026. Koalitionen av politiska krafter i iranska Kurdistan (CPFIK), ett samlat organ för fem stora kurdiska partier, bildades den 22 februari för att samordna politiska och militära beslut under den instabila perioden. Kurdiska partier har hävdat att de genomfört operationer inne i Iran men har också drabbats hårt av omfattande vedergällningsangrepp mot sina baser i irakiska Kurdistan.

Den 20 april rapporterades ytterligare ett robotangrepp mot en iransk kurdisk grupp i Sulaimani. Samma dag greps Maryam Davoudian, en 58-årig kurdisk kvinna med flera kroniska sjukdomar, däribland diabetes och reumatoid artrit, av Irans underrättelseministerium i Bukan och fördes till centralfängelset i Orumiyeh, enligt uppgift utan kontakt med familj eller juridiskt ombud.

Amerikanska styrkor lämnar Rojava: en oviss framtid för syriska kurder

Den sista konvojen med amerikanska trupper lämnade Syrien denna vecka och avslutade ett årtionde av amerikansk militär närvaro i landet. Den 20 april tog Syrien formellt kontroll över alla tidigare amerikanska baser. Tillbakadragandet lämnar de kurdiskt ledda Syriens demokratiska styrkor (SDF) i ett alltmer utsatt läge inför en syrisk regering stödd av Turkiet, ett land som självt har fört en långvarig och förödande konflikt med kurdiska väpnade grupper.

SDF hade en central roll i segern över IS, med mer än 10 000 dödade kurdiska soldater under fälttåget. På sin höjdpunkt strävade den autonoma regionen Rojava, ”väst” på kurdiska, efter att vara en sekulär, mångetnisk och jämställd demokrati i det konservativa Mellanösterns hjärta. Efter en offensiv i januari, där turkstödda syriska regeringsstyrkor pressade tillbaka kurdiska soldater till en bråkdel av deras tidigare territorium, absorberas nu strävandena i en ny syrisk ordning som i hög grad formas av Ankara.

Gränsövergången Semalka mellan Syrien och Iraks Kurdistanregion införlivades formellt i Syriens officiella förvaltningssystem den 15 april, även om översvämningar i Tigris tillfälligt lett trafiken till en annan övergång. Kurdiska invånare nära Qamishli har beskrivit en djup känsla av svek: den internationella koalitionen övergav det kurdiska folket till att ensamt möta allvarliga faror efter att dess soldater gett allt för att besegra IS.

En kurdisk politiker blir Iraks president

I en betydande politisk händelse för Irak valdes den kurdiske politikern Nizar Amidi till landets nye president den 20 april 2026 och bröt månader av parlamentariskt dödläge. Det irakiska presidentämbetet innehas traditionellt av en kurdisk gestalt enligt maktdelningsordningen efter 2003, med premiärministerposten för en shiaarab och talmansposten i parlamentet för en sunniarab.

Amidis val ses som ett stabiliserande steg i irakisk politik under en tid av stor regional instabilitet. Iraks Kurdistanregion fortsätter hantera det dubbla trycket från iranska drönarangrepp mot dess territorium och den egna komplexa politiska och ekonomiska relationen med den federala regeringen i Bagdad.

Fängslade kurdiska politiker uttalar sig från Turkiet

I Turkiet utfärdade de fängslade kurdiska politikerna Selahattin Demirtaş och Selçuk Mızraklı ett gemensamt uttalande den 21 april och förklarade att deras framtida frigivning skulle vara lika politisk som deras väg in i fängelset. Uttalandet kom efter ett besök av en partiöverskridande delegation, med medlemmar från det största oppositionspartiet CHP och det prokurdiska DEM, under en allt intensivare offentlig debatt om en förnyad fredsprocess med den kurdiska rörelsen.

Demirtaş, tidigare medordförande för HDP (Folkens demokratiska parti), har varit fängslad sedan november 2016 och dömdes till 42 år 2024 för påstådd inblandning i Kobaneprotesterna 2014, anklagelser som han förnekar. Europadomstolen slog både 2018 och 2020 fast att hans fortsatta frihetsberövande kränker hans rättigheter och krävde omedelbar frigivning. Turkiska domstolar har ännu inte genomfört domarna. Mızraklı, tidigare borgmästare i Diyarbakır, har varit fängslad sedan oktober 2019 på terrorrelaterade anklagelser som även han förnekar.

DEM:s medordförande Tuncer Bakırhan uppmanade efter fängelsebesöket den turkiska regeringen att ta konkreta steg för rättvisa, däribland fullt genomförande av domar från Turkiets författningsdomstol och Europadomstolen. Folkvalda kurdiska borgmästare i flera kommuner i sydöstra Turkiet fortsätter ersättas av statligt tillsatta förvaltare, och lokalt demokratiskt styre är i praktiken satt ur spel på många håll.

Den kurdiska journalistikens dag: 128 år av motståndskraft

Den 23 april uppmärksammades den kurdiska journalistikens dag, till minne av de 128 åren sedan den första kurdiskspråkiga tidningen publicerades 1898. Årsdagen infaller under akut press på kurdiska medier i alla fyra länder. I Turkiet verkar oberoende kurdisk journalistik under svåra rättsliga och politiska begränsningar. I Iran möter kurdiska journalister fängelse och förtryck. I Syrien är framtiden för kurdiskspråkiga medier under den nya regeringen djupt oviss.

I Iraks Kurdistanregion fortsätter medier som Kurdistan24 och Rudaw att ge avgörande bevakning av regionala och internationella händelser för kurdisktalande publik världen över. Den kurdiska journalistikens dag firar kulturell överlevnad och påminner om den fortsatta kampen för att bevara kurdisk identitet genom oberoende medier, en kamp lika angelägen 2026 som när de första kurdiskspråkiga sidorna trycktes för mer än ett århundrade sedan.

Viktiga händelser och tidslinje: april 2026

9 april – KRG överlämnar ett formellt protestbrev till Irans konsulat i Erbil om fortsatta drönarangrepp mot kurdiska exilläger.

14 april – Drönarangrepp träffar Komalas Sordashläger väster om Sulaymaniyah och ett PDKI-läger nära Erbil; tre skadas, däribland en kvinna i kritiskt tillstånd.

15 april – Gränsövergången Semalka mellan Syrien och Iraks Kurdistanregion införlivas formellt i Syriens officiella förvaltningssystem.

20 april – Syrien tar formellt kontroll över alla tidigare amerikanska militärbaser; den kurdiske politikern Nizar Amidi väljs till Iraks nye president; Maryam Davoudian grips av Iran i Bukan.

21 april – De fängslade kurdiska politikerna Demirtaş och Mızraklı utfärdar ett gemensamt uttalande när Turkiets debatt om fredsprocessen intensifieras.

23 april – Den kurdiska journalistikens dag markerar 128 år sedan den första kurdiskspråkiga tidningen publicerades.

Vanliga frågor

Vad är CPFIK?

Koalitionen av politiska krafter i iranska Kurdistan (CPFIK) är ett samlat politiskt organ bildat den 22 februari 2026 som förenar fem stora iranska kurdiska partier baserade i Iraks Kurdistanregion. Det grundades för att samordna politiska och militära beslut under den ökade instabiliteten efter den bredare konflikten mellan USA, Israel och Iran.

Varför drog sig USA tillbaka från Rojava?

USA uppgav att man inte längre behövde SDF:s stöd efter segern över IS. Tillbakadragandet avslutade ett årtionde av militär närvaro i Syrien. Kritiker menar att det lämnar den kurdiska autonoma regionen sårbar för att absorberas av en turkstödd syrisk regering som historiskt är fientlig till kurdiskt självstyre.

Vem är Nizar Amidi, och varför är hans val betydelsefullt?

Nizar Amidi är en kurdisk politiker som valdes till Iraks nye president den 20 april 2026 och bröt månader av parlamentariskt dödläge. Valet bekräftar Iraks maktdelningsordning efter 2003, där presidentämbetet reserveras för en kurdisk gestalt, och ses som ett stabiliserande steg i irakisk politik under en period av stora regionala omvälvningar.

Vem är Selahattin Demirtaş?

Selahattin Demirtaş är tidigare medordförande för Turkiets HDP och en av de mest framstående kurdiska politikerna i turkisk historia. Han har varit fängslad sedan november 2016, dömdes till 42 år 2024 och förnekar alla anklagelser. Europadomstolen har två gånger funnit frihetsberövandet olagligt och krävt hans frigivning, domar som Turkiet hittills vägrat genomföra.