Nasir al-Din Muhammad styrde Homs och gifte sig med Sitt al-Sham. Texter och monument skiljer hans bana från sonens långa regering.

Homs citadells eroderade kulle med stenmursrester och radiomaster ovanför gräsmatta och bänkar vid gatan
Homs citadell i oktober 2010; fotografi av Dosseman. Platsen innehåller lämningar från flera perioder. © Dosseman · CC BY-SA 4.0 · Wikimedia Commons.

Namn och familj

Muhammad var son till Saladins farbror Shirkuh. Ibn Khallikan kallar honom Nasir al-Din och al-Malik al-Qahir. Efter Shirkuhs död 1169 återtog Nur al-Din Homs; Saladin återlämnade det senare till Muhammad. Sonen Asad al-Din Shirkuh, uppkallad efter farfadern, är en annan person. [1]

Styrelse och militärtjänst

Bani Issa och al-Omari undersöker militär ledning, råd till Saladin och förvaltning av Homs med al-Rahba och Salamiyah. Sammanfattningen nämner också skilda berättelser om liv och död. Provinsmakten förenades med tjänst inom den större ayyubidiska familjen. [2]

Sitt al-Sham och graven

Hustrun var Saladins syster och hans egen kusin. Museistudien anger honom som hennes andre make. Hennes madrasa utanför Damaskus gamla stad har en gravkammare med kryssvalv och målat genombrutet stuckarbete; mittgraven med inskrift tillhör Muhammad. [3] Ibn Khallikan daterar döden till mars 1186 och berättar om änkans transport. [1] Monumentbeskrivningen återger inskriften och nämner ett besök 2002. [4]

Efterträdare och citadell

Sonen Shirkuh dog 1240; al-Mansur Ibrahim efterträdde honom. [1] King beskriver tidigare dokumenterade men försvunna inskrifter från 1198 och 1202 i Shirkuh II:s namn. Rivningar under artonhundratalet och senare militär bebyggelse försvårar citadellets arkeologi. [5]

Källor och vidare läsning

  1. Ibn Khallikan, Biographical Dictionary, translated by William Mac Guckin de Slane, vol. 1, “Shirkuh ibn Shadi,” pp. 626–629, especially p. 627; public-domain scan.
  2. Abdul-Moez Bani Issa and Thabet Anzi al-Omari, study of Nasir al-Din Muhammad ibn Shirkuh’s political and military role, Mutah Journal of Humanities and Social Sciences 38/6 (2023 issue; online 14 January 2024), DOI 10.35682/mjhss.v38i6.884; English abstract.
  3. Abd al-Razzaq Moaz and Zena Takieddine, “Madrasa al-Shamiyya,” Discover Islamic Art, Museum With No Frontiers: patronage, architecture and inscribed tombs.
  4. Syrie médiévale, “Madrasa Shamîya al-Barranîya extra-muros”: monument history, 2002 visit and funerary inscriptions, including RCEA 3408.
  5. Geoffrey R. D. King, “The Excavations at Homs Citadel, 1997–2001,” Fondation Max van Berchem (2001): archaeological report.