Tardunni är en vanlig läsning av ett namn knutet till Darband-i Belula-reliefen i irakiska Kurdistan. Monumentet visar seger och en omdiskuterad inskrift.

Vittrad Belula-relief med stor krigare, mindre fångar och kilskriftskolumner till höger
Darband-i Belula-reliefen, fotografi av Osama Shukir Muhammed Amin, upplagt på Wikimedia Commons i mars 2019. Osama Shukir Muhammed Amin · Wikimedia Commons · CC BY-SA 4.0.

Ett namn vid ett bergmonument

Tardunni, även Tar…dunni, är en vanlig läsning knuten till reliefen vid Darband-i Belula i Horen Shekhan nära gränsen mellan Irak och Iran. Den är skild från Anubaninís relief vid Sarpol-e Zahab i Iran. Amins egen besöksskildring beskriver klippan och den svåra åtkomsten. [1] Bilden dokumenterar en segerframställning; härskarens fullständiga biografi är okänd.

Krigaren och två fångar

Amin beskriver en stor stående krigare med båge, kort vapen, mössa och kort dräkt. En mindre fånge ligger eller sitter under foten, en annan knäböjer intill. Kilskriften finns till höger. [1] Storlek, vapen och fångar förmedlar överhöghet. Att bestämma de besegrade enbart efter klädsel är en tolkning, inte en säker uppgift om ett namngivet slag.

Läsningar av inskriften

Cameron kallar i History of Early Iran från 1936 Tardunni för Ikkis son och nämner en akkadisk inskrift som åkallar Shamash och Adad. Fotnoten identifierar monumentet som Sheikhans stele och hänvisar till äldre utgåvor. [2] Amin återger olika namnförslag från Sulaymaniyahmuseets specialister. [1] Tardunni är därför ett användbart konventionellt namn, inte en helt säker transkription eller grund för en sjunde plats i en kungaföljd.

En omdiskuterad datering

Cameron förknippar försiktigt härskaren med Lullubium och Anubaninís tid. [2] Marf och kollegor diskuterar 2025 nittonde eller artonde århundradet f.Kr. genom jämförelser med reliefer och ett armbandsmotiv. De överväger Simurrum och betonar namnens osäkerhet. [3] Detta är olika förslag, ingen exakt regeringstid. De bevisar varken en obruten 1 800-årig dynasti eller en dokumenterad etnisk släktlinje till nutida kurder.

Dokumentation och bevarande

Marf och kollegor dokumenterar kulskador och rester efter avgjutning genom jämförelse med ett foto från mars 2003. De rekommenderar skonsamma kopior, tredimensionell dokumentation och lokal kulturarvsundervisning. [3] Betydelsen för det nutida Kurdistans historia omfattar både det materiella belägget och arbetet för dess bevarande.

Källor och vidare läsning

  1. Osama S. M. Amin, “Never Before Seen: The Belula Pass Rock Relief,” 14 April 2015; firsthand site account and reported museum interpretations.
  2. George G. Cameron, History of Early Iran (University of Chicago Press, 1936), p. 41 and note 58; freely available through UChicago ISAC.
  3. Dlshad A. Marf, Nawzad Abdullatif Abdulkarim, Sarwat Hamdan Majeed, Mohammed Ali Karim and Jamal Muhammed Salah, “The new discovery of the Khoshik rock relief and endangered rock reliefs on the eastern banks of the Sirwan River,” Aran Journal 1/1 (August 2025), pp. 480–489, especially 484–489.
  4. Osama Shukir Muhammed Amin, Darband-i Belula relief photograph; Wikimedia Commons upload 23 March 2019, own work, CC BY-SA 4.0.