Abdullah Suleiman Goran (1904–1962), född i Halabja, förnyade soranisk poesi genom nya rytmer, dramatisk dialog, översättning och socialt engagerat skrivande.

En häst betar vid en låg mur i Halabja, med byggnader och snötäckta berg bakom
Halabja, Gorans födelseort, i februari 2017. En modern vy av hans hemtrakt, inte staden under hans livstid. © Ahmedraad / Wikimedia Commons · CC BY-SA 4.0.

Födelseort och namn

Goran föddes 1904 i Halabja och dog den 18 november 1962 i Sulaymaniyah. Hans namn är Abdullah Suleiman; Koya och 'Hama Rashid Abdullah' var fel i den tidigare versionen. Ahmet Özel beskriver skolgång i Halabja och Kirkuk samt lärararbete 1925–1937. Han återger flera förklaringar till författarnamnet Goran. [1] [2]

Förnyelse av formen

Goran avskaffade inte bara rytm och rim. Han prövade orimmad vers, prosadikter och nya rimscheman med impulser från folklig diktning och modern lyrik. Att lämna kvantitativ ʿaruz och använda stavelserytmer betyder inte att dikten saknar struktur. Sociala ämnen fick större plats. [1] [2]

Läs ett bestämt verk

VejinBooks tillgängliggör Beheşt û Yadgar, tryckt av Maʿarif i Bagdad 1950. Där ingår Awatî Dûrî, Gułî Xwênawî, Cwanî Bê Naw och Jin. Gułî Xwênawî växlar mellan en ung mans och en ung kvinnas röster med scenanvisningar; önskade blommor och en farlig färd leder till en skada. Detta är diktens handling, inte en belagd händelse ur författarens liv. [3] [4]

Journalistik och översättning

Özel beskriver redaktörskapet för Jîn 1952–1954, kommunistiskt engagemang, fängslande under monarkin och frigivning efter revolutionen 1958. Rebwar Fatah behandlar översättningar av Khayyam och Oscar Wilde samt hur Halabjas och Hawramans natur förbinds med dikterna. [2] [5]

Litteraturhistorisk betydelse

Beteckningen 'den moderna poesins fader' bevisar inte att förnyelsen började med en enda person. Amr Taher Ahmed ifrågasätter den enkla pionjärbeteckningen i sitt konferensabstract från 2024. Dahir Latif Karims Glasgowavhandling från 1985 jämför Goran och Badr Shakir al-Sayyab. [6] [7]

Källor och vidare läsning

  1. Keith Hitchins, ‘Gorān, ʿAbd-Allāh Solaymān’, Encyclopaedia Iranica XI/2 (2002), pp. 136–137; biographical and literary study.
  2. Ahmet Özel, ‘Goran, Abdullah’, TDV İslâm Ansiklopedisi, electronic edition (2020); biography, poetic development and bibliography.
  3. Goran, Beheşt û Yadgar (Baghdad: Maʿarif Press, 1950), edition record and Central Kurdish digital text at VejinBooks.
  4. Goran, ‘Gułî Xwênawî’, from Beheşt û Yadgar, Central Kurdish transcription at VejinBooks; primary poem linked for direct reading.
  5. Rebwar Fatah, ‘The Poets and Poetry of Halabja’, in Halabja: In the Golden Days (Gulan, 2020), printed pp. 73–79; biography and bilingual poetic examples.
  6. Amr Taher Ahmed, ‘La contribution de Goran à la poésie kurde moderne’, abstract, XXVe Journée Monde Iranien, Inalco/CeRMI, 22 March 2024, p. 4; a research framing, not a full published article.
  7. Dahir Latif Karim, A Comparative Study of Free Verse in Arabic and Kurdish: The Literary Careers of al-Sayyāb and Gōrān (PhD thesis, University of Glasgow, 1985); further reading with full text.