Abu al-Fida (1273–1331), utgiven som Abulfeda, förenade styret i Hama med arabisk historieskrivning och geografi.

Latinsk titelsida till Abulfedae Annales Muslemici Arabice et Latine, band fyra, med Reiske, Adler och Köpenhamn 1792
Arabisk-latinsk utgåva, band IV, Köpenhamn 1792; Reiske, utgiven av Adler. Asiatic Society of Mumbai; fri från upphovsrätt via Granth Sanjeevani, Internet Archive och Commons. Asiatic Society of Mumbai · Granth Sanjeevani · Internet Archive · Wikimedia Commons · Public domain.

Styret i Hama

Född i Damaskus 1273, död i Hama 1331. Den ayyubidiske prinsen fick guvernörsämbetet 1310, kunglig titel 1312 och ytterligare utmärkelser 1320. Ställningen byggde på relationen till mamluksultanen al-Nasir Muhammad. [1]

Historia och fortsättning

Enligt Özaydın slutar den egna krönikan 1329. Tryck lägger till åren 1330–1348 från Ibn al-Wardi. Library of Congress beskriver Kairotrycket 1907 som icke-kritiskt. Författare, fortsättare och redaktionell sammansättning måste skiljas åt. [2] [3]

Tabeller, ingen atlas

Geografin färdigställdes 1321. Add MS 7498 kopierades i Aleppo 1342: 89 tabeller på uppslag ordnar platser efter 28 områden. Koordinater, namn, källor och beskrivningar samsas. Frolov och Konovalova analyserar fyra koordinatgrupper vid Svarta havet; deras rekonstruktion är ingen ursprunglig medeltida karta. [4] [5]

Läsare och exemplar

Comacchi följer Postels geografiska handskrift och läsares anteckningar. Bilden visar ett annat verk, historieutgåvan 1792. Ett Damaskusexemplar från 1340 namnger skrivare och dekoratör. Sådana föremål dokumenterar konkreta sätt att kopiera och läsa. [6] [7] [8]

Källor och vidare läsning

  1. Abdülkerim Özaydın, “Ebü’l-Fidâ,” TDV İslâm Ansiklopedisi 10 (1994), pp. 320–321: family, 1273–1331 chronology and successive Hama appointments.
  2. Abdülkerim Özaydın, “el-Muhtasar,” TDV İslâm Ansiklopedisi (2020): structure, sources, endpoint in 1329 and editorial incorporation of Ibn al-Wardi’s 1330–1348 continuation.
  3. Library of Congress / Qatar National Library, The Concise History of Humanity, Cairo, al-Husayniyah Press, 1907: four-volume Arabic edition, continuation and non-critical status.
  4. British Library, Add MS 7498, Taqwīm al-buldān: transcribed authorial and scribal colophons; 1321 composition, 1342 Aleppo copy, tables and preface.
  5. Alexei Frolov and Irina Konovalova, “Reconstruction of the Black Sea Map in the Geographical Work of Abū al-Fidā’,” e-Perimetron 13/1 (2018), pp. 50–62: original coordinate analysis and distinction between descriptive text and modern reconstruction.
  6. Maria Vittoria Comacchi, “Arabic Geography and Sixteenth-Century Cartography: Guillaume Postel and the History of Abū al-Fidāʾ’s Manuscript,” in Travelling Matters across the Mediterranean (2024), DOI 10.1484/M.HIMO-EB.5.138215: manuscript circulation and readers’ annotations. University repository record and abstract.
  7. Abulfedae Annales Muslemici Arabice et Latine, work of Johann Jacob Reiske, edited by Jacob Georg Christian Adler, volume IV (Copenhagen, 1792), title page, scan page 7. Asiatic Society of Mumbai, Granth Sanjeevani / Government of Maharashtra digitization, Internet Archive dli.granth.72640, Wikimedia Commons; public domain.
  8. Mona al-Moadin, “Manuscript on geography,” National Museum of Damascus, inventory 14689, Museum With No Frontiers: 1340 copy, named scribe and opening-page decorator, tabular geography and earlier sources.