Posten som förknippas med Elulmesh bevarar en plats i följden och olika regeringstider, ingen utförlig biografi eller säker tillträdesdag.

Hög brun lerprisma med två synliga kilskriftskolumner på genomskinligt stöd i en museimonter
Weld-Blundell-prismat, Ashmolean AN1923.444, omkring 1800 f.Kr., troligen Larsa. Gts-tg, 15 mars 2017, CC BY-SA 4.0. Senare listvittne, inget verk beställt av Elulmesh. Gts-tg · 15 March 2017 · Wikimedia Commons · CC BY-SA 4.0. Resized to 1280 × 1707; no creative changes.

Namn och ordning

Oxford skriver Silulumec, där c står för š. Han följer Shulme och föregår Inimabakesh: den fjärde namngivna härskaren i denna följd, inte obetingat femte. Huvudtexten ger sex år, handskrift G sju och Mi namnet Silulu. [1] Det är textvarianter, inga bevisade officiella alternativa namn.

Prismat på bilden

Prismat är från omkring 1800 f.Kr., århundraden efter de gutiska härskarnas sena tredje årtusende. Fyra sidor har vardera två sumeriska kolumner. Museet beskriver myt, legend och historia samt kungamakt som överförs mellan städer genom gudomligt beslut. [2] Upptagning är inget universellt legitimitetsbeslut; föremålets datum är inget regeringsdatum.

Osäker kronologi

Oxford återger olika totalsummor:124 år 40 dagar och 25 år. [1] Van De Mieroop överväger samtidiga härskare i olika städer vid sidan av lokalt styre. Gutiernas ansvar för Akkads fall är osäkert. [3] Att summera tider belägger inte tillträde 2159 f.Kr. Posten ger ingen födelseort, familj, krigståg eller byggnadsverksamhet.

Zagros och kurdisk historia

Gutium hör till Mesopotamiens och närliggande höglanders gamla historia. Geografiska och befolkningsnamn förändrades; språket är främst känt genom personnamn. [3] Geografisk överlappning med Kurdistan eller namnlikhet bevisar inte kurdiskt språk eller direkt släktlinje. Den precisa posten bidrar till regionens historia utan uppfunnen förfadersbiografi.

Källor och vidare läsning

  1. University of Oxford, ETCSL 2.1.1, The Sumerian King List, lines 308–334; Silulumec, manuscript Mi name and G reign variant.
  2. Ashmolean Museum, Sumerian King List, AN1923.444; object date, probable Larsa origin, physical description and political interpretation.
  3. Marc Van De Mieroop, Gutians, Encyclopaedia Iranica XI/4 (2002), pp. 408–410; chronology, terminology and limited linguistic evidence.
  4. Gts-tg, Sumerian King List, 15 March 2017, Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0; independent photograph of the Ashmolean prism.