Vem var Evdilsemedê Babek?
Evdilsemedê Babek (972–1019 e.Kr.) var en av de första kända kurdiska islamiska poeterna — en litterär gestalt som levde och skrev under en av de mest kreativa epokerna i kurdisk historia. Hans liv sammanföll med den kurdiska dynastiska politikens guldålder: hasanwayhiderna styrde Zagros (961–1015 e.Kr.), shaddadiderna styrde delar av Armenien och Kaukasus (951–1174 e.Kr.) och rawadiderna kontrollerade Azerbajdzjan (955–1071 e.Kr.). Kurdisk politisk suveränitet hade åter hävdats över ett vidsträckt geografiskt område, och kurdisk litterär kultur började träda fram ur begränsningarna i en lärdomstradition som enbart använde arabiska.
Evdilsemedê Babeks betydelse för kurdisk kulturhistoria ligger i hans ställning som pionjär. Under det 10:e och tidiga 11:e århundradet var arabiska det dominerande språket för islamisk lärdom och poesi i hela den muslimska världen. Kurdiska poeter som skrev på kurdiska var kulturella pionjärer — män och kvinnor som valde att uttrycka sin konstnärliga vision på sitt folks språk snarare än på de islamiska hovens prestigespråk. Babek var en av de tidigaste av dessa pionjärer.
Viktiga punkter
Evdilsemedê Babek (972–1019 e.Kr.) var en av de första kända kurdiska islamiska poeterna och diktade på kurdiska.
Han levde under den kurdiska dynastiska politikens guldålder, då hasanwayhiderna, shaddadiderna och rawadiderna alla styrde samtidigt.
Den kurdiska poesin under denna tid var kulturellt banbrytande — den valde kurdiska uttryck framför den dominerande arabiska litterära traditionen.
De islamiska källorna om tidiga kurdiska poeter tar upp Babek tillsammans med Bassami Kurdi och Ali Hariri som den kurdiska islamiska litteraturens grundläggande röster.
För kurdiska kulturhistoriker representerar Babek början på den dokumenterade kurdiska litterära traditionen.
Snabbfakta
Innehållsförteckning
Den kurdiska poetiska traditionen
Liv och ursprung
Detaljerna i Evdilsemedê Babeks personliga levnadshistoria går inte att helt återskapa ur det historiska källmaterialet. Han levde från 972 till 1019 e.Kr. — en tidrymd på 47 år helt inom den kurdiska dynastiska blomstringens era. Hans liv började elva år efter att Hasanwayh grundade den hasanwayhidiska dynastin (etablerad cirka 961 e.Kr., Babek född 972) och slutade efter hasanwayhidernas sammanbrott (1015 e.Kr.). Han genomlevde uppgången och nedgången under en av de största epokerna i kurdisk politisk historia.
Hans namn ”Evdilsemedê” är den kurdiska formen av ”Abd al-Samad” (arabiska: den självbeståendes tjänare), och ”Babek” är ett kurdiskt/persiskt namn som betyder ”lille far” eller ”unge far”. Båda namnen speglar den språkliga världen för en kurdisk man som levde i skärningspunkten mellan kurdiska, persiska och arabiska kulturtraditioner.
Historiskt sammanhang
Det 10:e–11:e århundradet var en av de rikaste perioderna i kurdisk politisk och kulturell historia. Flera kurdiska dynastier styrde samtidigt över en vidsträckt geografisk båge: hasanwayhiderna i Zagros (Dinawar, Hamadan, Lorestan), rawadiderna i Azerbajdzjan (Tabriz), shaddadiderna i Kaukasus (Dvin, Ganja) och snart marwaniderna i östra Anatolien (Diyarbakir, Vansjön) och annaziderna i västra Iran. Kurdiskt stöd till konst och litteratur var en integrerad del av den dynastiska identiteten under denna tid.
I detta dynamiska politiska sammanhang höll kurdisk poesi på att växa fram som litterär tradition. Arabiska hade varit det dominerande språket för islamisk lärdom och poesi i tre århundraden. Kurdiska poeter som valde att skriva på sitt eget språk gjorde ett kulturellt och politiskt ställningstagande: att kurdiska var ett språk värdigt litterära uttryck och att kurdisk identitet var något att hylla snarare än att underordna arabisk eller persisk identitet.
Den kurdiska poetiska traditionen
De första kurdiska islamiska poeterna
Wikipedias artikel om islams spridning bland kurder identifierar tre kurdiska islamiska poeter som de ”första kurdiska islamiska poeterna och författarna”: Bassami Kurdi (det 9:e århundradet), Evdilsemedê Babek (972–1019) och Ali Hariri (1009–1079/80). Dessa tre gestalter spänner över två århundraden av kurdisk litterär begynnelse — från de tidigaste osäkra rösterna under det 9:e århundradet till de mer dokumenterade gestalterna under det 10:e–11:e århundradet. Babek är mellangestalten i denna trio och förbinder den kurdiska islamiska poesins tidiga början under det 9:e århundradet med den mer omfattande litterära tradition som framträder med Ali Hariri under det 11:e århundradet.
Poesi och kurdisk identitet
Den kurdiska poesin under denna tid var en handling av kulturell självhävdelse. I en värld där arabiska var religionens, lärdomens och hovpoesins prestigespråk och där persiska alltmer blev ett litterärt prestigespråk i den östra islamiska världen bekräftade kurdiska poeter som valde att skriva på kurdiska att deras språk och kultur hade ett inneboende värde. Denna kulturella självhävdelse, blygsam till sin omfattning under det 10:e århundradet, skulle så småningom växa till den rika tradition av klassisk kurdisk poesi som nådde sin höjdpunkt med gestalter som Ahmad Khani under det 17:e århundradet.
Tidslinje och centrala händelser
Arv och kulturellt inflytande
Evdilsemedê Babeks arv är hans ställning som pionjär i kurdisk litteraturhistoria. Som en av de första kända kurdiska islamiska poeterna representerar han det tidigaste dokumenterade skedet av den kurdiska litterära traditionen — början på den långa historia som skulle leda från dessa första röster via de klassiska kurdiska poeterna under det 16:e–17:e århundradet (Ahmad Khani, Malaye Jaziri) till dagens rika kurdiska litterära värld. Han valde att skriva på kurdiska i en tid då detta val utmanade den kulturella hegemonin, och för det ihågkoms han som en pionjär.
Vanliga frågor
Vem var Evdilsemedê Babek?
Evdilsemedê Babek (972–1019 e.Kr.) var en av de första kända kurdiska islamiska poeterna. Han levde under den kurdiska dynastiska politikens guldålder (hasanwayhiderna, rawadiderna, shaddadiderna) och betraktas som en grundgestalt i den kurdiska litterära traditionen.
Referenser och vidare läsning
Islams spridning bland kurder — Wikipedia (en.wikipedia.org/wiki/Spread_of_Islam_among_Kurds).
Lista över kurder — Wikipedia (en.wikipedia.org/wiki/List_of_Kurds).