Krönikor beskriver ledare, förflyttningar, allianser och band till Saladins familj.

Erbils citadell på sin kulle över en livlig modern gata med taxibilar och fotgängare under molnig himmel
Erbil 2018. Bilden visar en stad med Hadhbanianknytning utan att tillskriva dem dagens fasader. © Sarbast.T.Hameed · Wikimedia Commons · CC BY-SA 4.0.

Nätverk och konflikt

James placerar Hadhbaniyya kring Erbil, Shahrazur och Mosul med band till Azerbajdzjan och Kaukasus. Räckvidden innebär inte nödvändigtvis en enda centralstyrd stat. [1] Ibn al-Athir skildrar Muhammad ibn Bilals konflikt med guvernören Abdallah ibn Hamdan från 293 AH/905–906. Förstärkningar och förföljelse fortsätter uttryckligen nästa år. Han nämner femtusen hushåll, skydd i bergen och rörelse mot Azerbajdzjan. Guvernören ger senare säkerhet och återlämnar familjer och egendom; Muhammad stannar slutligen i Mosul. Uppgifterna kommer från krönikan, inte en folkräkning. [2]

Rörlighet och allianser

Minorsky nämner sommarkvarter nära Ushnu/Oshnavieh och verksamhet kring Salmas och Maragha. Årstidsflyttningar och stadsanknytning kunde samexistera. [3] Peacock skiljer tidiga arabiska Rawwad från senare kurdiserade ättlingar. Han beskriver Vahsudans tillfälliga samarbete med syster- eller brorsonen, Hadhbaniledaren Abu’l-Hayja ibn Rabib al-Dawla, mot oghuzgrupper. Gemensam tillhörighet uteslöt inte rivalitet. [4]

Familj och senare verksamhet

Minorsky diskuterar Ibn Khallikans placering av Saladins Rawadiklan bland Hadhbani och Jerusalems guvernör Abu’l-Hayja al-Hadhbani 1192. Det sträcker sig bortom ett generellt slutår 1144. [3] Flera personer hette Abu’l-Hayja; datum och härkomst behövs. [1] Fotografiet från 2018 ger geografiskt sammanhang. [5]

Källor och vidare läsning

  1. Boris James, Le « territoire tribal des Kurdes » et l’aire iraqienne (Xe–XIIIe siècles): esquisse des recompositions spatiales, REMMM 117–118 (2007), pp. 101–126, especially 113–114 and 119; DOI 10.4000/remmm.3331.
  2. Ibn al-Athir, al-Kamil fi al-Tarikh, events of 293 AH continuing into 294 AH, section on Hamdanid rule in Mosul and the Kurds, vol. 6, pp. 547–548 in this Arabic edition; Islamweb transcription.
  3. Vladimir Minorsky, Studies in Caucasian History (1953), pp. 128–130 and 137–138 (PDF pp. 140–142 and 149–150); Hadhbani quarters, Rawadi affiliation and Ayyubid careers.
  4. Andrew Peacock, Rawwadids, Encyclopaedia Iranica, 2017; early and later families, Hadhbani connections and the Oghuz conflicts.
  5. Sarbast.T.Hameed, Panoramic Arbil Citadel, 2018, Wikimedia Commons; Creative Commons Attribution-ShareAlike 4.0.