Mustafa pascha Yamulki var kurdisk osmansk officer, domare och aktör i Sulaymaniyahs politik och press. Även kallad Nemrut Mustafa pascha tjänade han schejk Mahmuds förvaltning och redigerade Bangî Kurdistan. Separata rättegångar, tidningsutgåvor och motstridiga levnadsdatum måste skiljas åt.

Svartvitt porträtt av Mustafa Yamulki med mustasch, hög mörk mössa, dekorerad uniform, flätat bälte och handskar intill ett svärd
Mustafa Yamulki på ett foto katalogiserat till 1910-talet. Fotograf okänd; Sara Distributions arkiv via Wikimedia Commons. Public domain, PD-Ottoman. Photographer unidentified · Sara Distribution / Wikimedia Commons · 1910s · Public domain / PD-Ottoman.

Sulaymaniyah och livsbeskrivningen

Yamulki kom från Sulaymaniyah och följde en osmansk militärbana före kurdisk politisk verksamhet. Rebwar Fatahs biografi från 2005, återgiven av Tabsir 2009, anger födelsedagen 25 januari 1866 och studier i Sulaymaniyah, Bagdad och Istanbul. Fatah uppger starkt beroende av familjen. [1] Çağatay Benhürs recension av Ferudun Atas arkivbiografi ser däremot det exakta födelsedatumet som osäkert. [2] Dagen bör därför tillskrivas familjeberättelsen snarare än ett obestritt arkivfynd.

Militär och konsulär tjänst

Benhür beskriver konsulära poster i Hoy och Selmas på 1890-talet, sedan Kars och Sjätte armén. Befordran till brigadgeneral och befäl för 21:a brigaden dateras till 1909, med Balkankriget och pensionering 1914. [2] Brigad ska inte förstoras till “21:a armén”. Uppgifterna kombinerade militärt och konsulärt ansvar och ger en säkrare ram än en okvalificerad lista över påstådda krigskommandon.

Olika efterkrigsprocesser

Istanbuls militärdomstolar ändrade personal och behörighet efter kriget. Taner Akçam daterar Mustafa paschas ordförandeskap från april 1920; han ledde därmed inte varje process 1919. [3] Vid sidan av mål om armeniska folkmordet åtalades turkiska nationalister. Osman Akandere daterar dödsdomen över Mustafa Kemal och kollegor till 11 maj 1920 och sultanens godkännande till 24 maj. [4] Utevaromålet gällde opposition mot Istanbulregeringen och bör skiljas från åtal för deportation och massakrer på armenier.

Domaren som åtalad

Akçam rekonstruerar genom samtida tidningar Mustafa paschas kritik av behandlingen av armenier under hans egen rättegång. Separat åtalades han och andra domare för processfel i Bayburtmålet rörande Nusret. Studien anger dom i december 1920, överklagande och senare straffomvandling. [3] Det komplicerar bilden av en fläckfri rättshjälte eller enbart politisk skurk. Kritik av krigsbrott och granskning av domarens eget agerande hör till samma biografi.

Kurdistanföreningen och utbildning

Sara Distributions dokumentinledning kopplar Yamulki till Kurdistanföreningen bildad i Sulaymaniyah den 21 juli 1922. Den återger grundandeberättelsen och schejk Mahmuds dekret som utser Mirliva Mustafa pascha till utbildningschef. [5] Det belägger utnämning och institutionsbyggande, inte ensamt fullbordad allmän skola eller mätt läskunnighetsökning. Förening, tidning och förvaltning hade kopplade men olika uppgifter.

Bangî Kurdistan i två städer

C. J. Edmonds listar 1937 utifrån sin samling Bangî Kurdistan som Sulaymaniyahveckotidning under Hajji Mustafa pascha från 2 augusti 1922. Separat anges tre Bagdadnummer: 28 januari, 15 februari och 1 april 1926, med Mustafa pascha redaktör och Mustafa Shauki skribent. [6] Bagdadserien inledde alltså inte hans pressbana. Rojî Kurdistan under Muhammad Nuri listas separat; titlar och redaktörer ska inte slås samman.

Död och senare dokumentär

Familjebiografin och Benhürs recension placerar döden i Bagdad 1936, men Fatah anger 25 maj och recensionen februari. [1] [2] Dokumentären Mustafa Pasha Yamulki, A Fighter for Justice ingår i senare reception. Rudaw Production anger Horen Ghareeb och Hardi Qadir som regissörer, 67 minuter och färdigställande 18 april 2023. [7] Produktionsdata dokumenterar en modern tolkning utan att lösa historiska motsägelser.

Källor och vidare läsning

  1. Rebwar Fatah, “Mustafa Pasha Yamolki: His Life and Role in the Kurdish Nationalist Movement” (2005), republished by Tabsir, 26 December 2009; family-based biographical account.
  2. Çağatay Benhür, review of Ferudun Ata’s Süleymaniyeli Nemrut Mustafa Paşa (2008), Selçuk University Faculty of Letters Journal 20, pp. 239–242; biography and conflicting dates.
  3. Taner Akçam, chapters 10–12 in Vahakn N. Dadrian and Taner Akçam, Judgment at Istanbul (2011), especially pp. 197–198, 243–244, 258–259 and 263; tribunal cases and procedural history.
  4. Osman Akandere, study of nationalist death sentences under Damat Ferit’s fourth government (2008), Selçuk University Social Sciences Institute Journal 20, pp. 11–40, especially pp. 17–18 and 23.
  5. Sara Distribution, Bangî Kurdistan documentary introduction and transcribed association record and cabinet decree; association, education appointment and publishing context.
  6. C. J. Edmonds, “A Bibliography of Southern Kurdish, 1920–36” (1937), Journal of the Royal Central Asian Society XXIV, especially pp. 489–491; contemporary collection and newspaper entries.
  7. Rudaw Production, Mustafa Pasha Yamulki, A Fighter for Justice: documentary listing, directors, runtime and completion date.