Bâbanzâde Mustafa Zihni Pasha var en kurdisk osmansk ämbetsman och författare ur familjen Baban med anknytning till Süleymaniye. Hans tjänstgöring i provinserna och barnens yrkesbanor placerar honom i historien om kurdiska familjer som verkade inom osmansk förvaltning och intellektuellt liv. Han dog i Istanbul i juli 1929. [4]
Hans födelsedatum kräver omsorg. Edip Bukarlıs arkivstudie anger 1850; Recep Kılıç anger 1848, medan Aydın Gülan anger 1849. Gülan skiljer sig också från de andra skildringarna i fråga om födelseorten. Vi använder därför cirka 1850–1929 i stället för en exakt ålder. [1] [2] [6]
Två män vid namn Mustafa Zihni Pasha
Ämbetsmannen Bâbanzâde bör skiljas från den Istanbulfödde ministern Mustafa Zihni Pasha (1838–1912). Esra Buluts avhandling varnar uttryckligen för deras liknande namn. Ministerns ansvarsområden inom finans, handel och religiösa stiftelser samt hans moské i Erenköy hör till den andra biografin. De bör inte läggas till Babanämbetsmannens yrkesbana. [3]
Historiskt sammanhang: osmansk förvaltning och familjen Baban
För att förstå Mustafa Zihni Pashas betydelse måste han placeras i Osmanska rikets omvälvande epok. Det 19:e århundradet präglades av Tanzimatreformerna (1839–1876), som försökte modernisera staten genom centralisering, rättslig jämlikhet och byråkratisk effektivitet. För kurderna, som levde vid rikets östra gränser, innebar detta en urholkning av halvautonoma emirat som Baban, Soran och Bohtan.
Familjen Babans ställning förändrades när dess regionala emirat ersattes av direkt förvaltning under Osmanska riket. Senare generationer förblev verksamma i Istanbul och inom provinsförvaltningen. Denna bakgrund knyter Zihni Pashas yrkesbana till den bredare historien om kurdiska stammar och kurdisk autonomi. [5]
Familjearv: rötter i familjen Baban
Zihni Pasha tillhörde familjen Baban från Süleymaniye. Forskning om hans familj identifierar sex barn: Ahmed Naim, İsmail Hakkı, Mehmed Asım, Emine, Süleyman Hikmet och Hüseyin Şükrü. [4]
Hans barn följde skilda banor inom lärdom, förvaltning och offentligt liv. Ahmed Naim blev filosof, översättare och lärare vid Dârülfünun; İsmail Hakkı gick in i parlamentarisk politik och Hüseyin Şükrü blev akademiker. Deras karriärer förde familjens roll i det osmanska och den tidiga republikens intellektuella liv vidare. [7] [5]
Utbildning och tidig tjänstgöring i Bagdad
Zihni Pashas utbildning och tidiga arbete var knutna till Bagdad. Vetenskapliga skildringar beskriver hans tjänst som Midhat Pashas sigillbevarare och hans senare arbete som provinssekreterare. [2]
Bukarlı daterar hans inträde i civilförvaltningen till 1869 i Bagdads fastighetsregistreringsförvaltning, följt av skrivar- och sekreterartjänster. Hans skildring placerar Zihni Pasha på provinssekreterarens kontor i Bagdad 1881. [1]
Provinsförvaltning
Zihni Pasha innehade flera distriktsguvernörsposter, däribland i Burdur och Bolu, och tjänstgjorde som guvernör i Adana, Yanya (Ioannina) och Hijaz. [6] [3]
En varning inför Balkankrigen
En dokumenterad episod från hans senare karriär gäller upptakten till Balkankrigen. Som guvernör i Yanya varnade han regeringen 1911 för att den osmanska staten hade dåliga förutsättningar att föra krig. Bukarlı undersöker denna varning och Zihni Pashas efterföljande förflyttning till Bolu med stöd i förvaltningskällor och samtida källor. [1]
Familjen Baban och kurdiska politiska föreningar
Familjen förekommer också i skildringar av kurdisk nationalism efter första världskriget. Studier tar upp Mustafa Zihni och andra medlemmar av familjen Baban i samband med Sällskapet för Kurdistans upphöjelse. Aydın återger dock motstridiga vittnesmål om Mustafa Zihnis personliga deltagande. Hans exakta roll bör därför behandlas försiktigt och inte beskrivas som en obestridd grundarroll. Sällskapets bredare historia omfattade också gestalter som Şerif Pasha. [5] [4]
Skrifter om styre, religion och etik
Vid sidan av sin förvaltningskarriär skrev Zihni Pasha om religion, etik och styre. Bland hans verk finns İslâm’da Hilâfet, İlim ve İslâm, Tevsî-i Me’zûniyet, Kuvâ-yı Mâneviyye och Mikyâsü’l-Ahlâk. Aydın Gülan studerar hans skrifter om förvaltningsmakt och diskuterar deras plats vid sidan av hans religiösa och etiska verk. [6]
Död och arv
Bâbanzâde Mustafa Zihni Pasha dog i Istanbul i juli 1929. Bukarlı noterar att han begravdes vid Edirnekapı och att Ahmed Naim ledde hans begravningsbön. Hans liv sträckte sig in i den tidiga republiken, och hans bestående betydelse ligger i provinstjänstgöringen, författarskapet och familjens intellektuella bidrag. [1]
Källor och vidare läsning
- Edip Bukarlı. En undersökning av Mustafa Zihni Pashas förutseende inför Balkankriget. Turkish Studies 13/8 (2018), s. 37–50.
- Recep Kılıç. Babanzade Ahmed Naim’in Felsefî Görüşleri. Ankara Üniversitesi İlahiyat Fakültesi Dergisi 36 (1997).
- Esra Bulut. Mustafa Zihni Pashas liv och verksamhet som statsman under Abdülhamid II:s tid. Masteruppsats vid Marmarauniversitetet (2019).
- Cemal Aydın. En bedömning av Bâbanzâde Süleyman Hikmet Beys biografi. Bâbanzâde Ahmed Naîm: hans familj och lärda personlighet (2022), s. 99–107.
- Bilal Altan. Bir Cumhuriyet Aydını: Cihad Baban’ın Gazeteciliği ve Siyasal Yaşamı. Atatürk Araştırma Merkezi Dergisi 38/106 (2022).
- Aydın Gülan. Bâbanzâde Mustafa Zihni Pasha och hans verk Tevsi-i Mezuniyet Yahud Kitab-ı İdaremizden Bir Sahife. İdare Hukuku ve İlimleri Dergisi 6/1–3 (1985), s. 109–128.
- İsmail Lütfi Çakan. Babanzâde Ahmed Naim. TDV İslâm Ansiklopedisi 4 (1991), s. 375–376.
Dessa källor skiljer de två ämbetsmännen åt och noterar skillnader i de rapporterade uppgifterna om Bâbanzâdeämbetsmannens födelsedatum och politiska tillhörigheter, som framgår av texten.