Kurdisk militärhistoria
5 000 år av krig och motstånd
- Händelser
- 58
- Epoker
- 12
- Tidigast
- 3000 f.Kr.
- Senast
- 2026
Sök efter händelser, slag, personer, platser...
Alla
- Slag
- Krig
- Uppror
- Fälttåg
- Belägringar
- Fördrag
- Övergrepp
- Stater
Alla epoker
- Forntidens Zagros (3000–500 f.Kr.)
- Antiken (500 f.Kr.–400 e.Kr.)
- Den islamiska erövringen (637–950)
- Kurdiska dynastier (950–1200)
- Ayyubiderna och korstågen (1164–1260)
- Osmansk-safavidisk tid (1505–1780-talet)
- 19:e århundradet (1806–1896)
- Första världskriget och mellankrigstiden (1914–1947)
- Irakiska Kurdistan (1961–2017)
- Turkiet–PKK (1978–2025)
- Iranska Kurdistan (1979–2026)
- Rojava / Syrien (2004–2026)
Visar 58 av 58 händelser
Forntidens Zagros
cirka 2334–2154 f.Kr.
Gutiernas invasioner av Akkad
Gutiska höglandsfolk från Zagrosbergen gjorde upprepade räder och bidrog till slut till det akkadiska rikets fall, ett av världens första imperier.
Krig
cirka 2270 f.Kr.
Naram-Sin mot lullubierna
Den akkadiske kungen Naram-Sin för fälttåg mot de lullubiska bergskrigarna. Hans segerstele, uthuggen i Zagros, är en av de äldsta skildringarna av krigföring i höglandet.
Slag
cirka 1100–600 f.Kr.
Assyriska fälttåg i Zamuas högland
Nyassyriska kungar som Tiglatpileser I, Ashurnasirpal II och andra genomförde upprepade fälttåg in i Zamuas högland i Zagros och mötte hårt motstånd.
Fälttåg
614–609 f.Kr.
Mederna och Assyriens fall
Mederriket under Kyaxares förenade sig med Babylon för att förinta det nyassyriska riket. Nineve föll 612 f.Kr., en av den antika världens mest betydelsefulla händelser.
Krig
Antiken
401 f.Kr.
Kardukerna mot Xenofons tiotusen
Grekiska legosoldater på återtåg genom Zagros anfölls oavbrutet av kardukerna, bergskrigare som Xenofon beskrev som de mest stridbara kämpar de mötte.
Slag
cirka 200 f.Kr. – 300 e.Kr.
Gordyene: ett forntida kungarike mellan imperier
Kungariket Gordyene (Corduene) vid Tigris källflöden blev ett omstritt gränsområde mellan Rom, Partien och Armenien i fem århundraden.
Stat
cirka 220–170 f.Kr.
Kyrtierna: bergens elitsoldater
Kyrtiska slungkastare och lätt infanteri från Zagros tjänstgjorde som elitlegosoldater i seleukidiska, partiska och romerska arméer över hela den antika världen.
Fälttåg
115–363 e.Kr.
Romersk-sasanidiska krig i de kurdiska högländerna
I 250 år utkämpade romarriket och det sasanidiska riket strider över de kurdiska högländerna. Singara, Bezabde och Nisibis bytte härskare upprepade gånger.
Krig
Den islamiska erövringens tid
637–838 e.Kr.
Den islamiska erövringen av Kurdistan och det tidiga motståndet
Arabiska arméer erövrade Kurdistan från 637 e.Kr. Det kurdiska motståndet omfattade dasiniupproret och det bredare khurramitiska upproret under Babak.
Krig
912–1117 e.Kr.
De första kurdiska dynastierna i krig
Aishaniderna, hasanwayhiderna och annaziderna, den islamiska erans första kurdiska dynastier, byggde autonoma stater och stred mot buyider, rivaler och seldjukiska turkar.
Stat
Kurdiska dynastier
983–1085 e.Kr.
Marwaniderna i Diyar Bakr
Herden Badh ibn Dustak byggde ett kurdiskt kungarike som i ett århundrade kontrollerade gränsen mellan den bysantinska och den islamiska världen, från Diyarbakır till Manzikert.
Stat
951–1199 e.Kr.
Shaddadiderna och rawadiderna: krigen i Kaukasus
Kurdiska dynastier härskade över Armenien, Arran och Azerbajdzjan i 250 år och förde krig mot kungariket Georgien i två århundraden.
Krig
959–1015 e.Kr.
Hasanwayhidernas guldålder under Badr
Badr ibn Hasanwayh härskade över centrala Zagros i 35 år, förde befäl över 10 000 soldater och styrde ett av de mäktigaste kurdiska furstendömena.
Stat
Det ayyubidiska riket och korstågen
1164–1171
Den kurdiska erövringen av Egypten
Shirkuh och hans brorson Saladin erövrade Egypten åt zengiderna. Saladin störtade sedan det 262 år gamla fatimidiska kalifatet och upprättade kurdiskt styre över Egypten.
Fälttåg
4 juli 1187
Slaget vid Hattin
Saladin förintade korsfararnas hela fältarmé och tillfångatog Jerusalems kung. Inom några månader återerövrade han Jerusalem efter 88 år av korsfararstyre.
Slag
1189–1192
Tredje korståget: Saladin mot Rikard I
Rikard Lejonhjärta stred mot Saladin vid Arsuf och Jaffa. Jaffafördraget lämnade Jerusalem under muslimsk kontroll, Saladins främsta mål.
Krig
17 okt 1244
Slaget vid La Forbie
Ayyubidiska och khwarezmiska styrkor förintade en förenad armé av korsfarare och rebeller nära Gaza. Det var ett av de mest katastrofala nederlagen i korsfararnas historia.
Slag
Feb 1250
Slaget vid Mansura
Ayyubidiska och mamlukiska styrkor krossade det sjunde korståget. Ludvig IX av Frankrike tillfångatogs, den ende franske kung som någonsin tagits till fånga under ett korståg.
Slag
1259–1260
Belägringen av Mayyafariqin: ayyubidernas sista motstånd
Mongolerna belägrade och förstörde det sista ayyubidiska fästet i Mayyafariqin (Silvan), samma stad som hade varit marwanidernas huvudstad två århundraden tidigare.
Belägring
Den osmansk-safavidiska gränsen
23 aug 1514
Slaget vid Chaldiran
Den osmanske sultanen Selim I besegrade den safavidiske shahen Ismail med kurdiskt stöd. Tjugo kurdiska emirer belönades med autonomt självstyre, vilket kom att prägla kurdisk politik i tre århundraden.
Slag
1515–1517
Idris Bitlisi och uppgörelsen om Kurdistan
Den kurdiske lärde Idris Bitlisi förhandlade fram den ordning som bevarade kurdiskt självstyre inom den osmanska strukturen, en uppgörelse byggd på kurdiskt militärt samarbete.
Fördrag
1609–1610
Belägringen av Dimdim
Amir Khan Lepzerin försvarade borgen Dimdim nära Urmiasjön mot shah Abbas i nästan ett år. Sedan den hade fallit beordrade shah Abbas en massaker och massdeportation av kurder till Khorasan.
Belägring
17 maj 1639
Zuhabfördraget
Den osmansk-safavidiska gränsen fastställdes genom Kurdistan, en gräns som än i dag skiljer Turkiet från Iran. Kurdistan delades varaktigt mellan två imperier.
Fördrag
Centraliseringen under det 19:e århundradet
1830–1838
Mir Muhammad av Rawanduz: Soranupproret
Den ”blinde fursten” byggde en armé på 50 000 man, erövrade områden från Stora Zab till Mardin, präglade egna mynt och utropade självständighet innan han krossades av osmanerna.
Uppror
1842–1847
Bedr Khan Beg: Botanupproret
Bedr Khan byggde det sista stora självständiga kurdiska furstendömet och kontrollerade områden från Diyarbakır till Sulaymaniyah. Han besegrades och förvisades 1847.
Uppror
1879–1881
Shejk Ubeydullahs uppror
Det första uttryckligen nationalistiska kurdiska upproret. Shejk Ubeydullah korsade den osmansk-persiska gränsen med en kurdisk armé och krävde att den kurdiska nationen skulle erkännas.
Uppror
1891
Hamidiyekavalleriet bildas
Sultan Abdülhamid II skapade ett irreguljärt kavalleri av kurdiska stammar. Det band stamledarna till staten samtidigt som det kurdiska samhället militariserades.
Milstolpe
Första världskriget och mellankrigstidens uppror
1918–1922
Simko Shikaks uppror (Iran)
Simko samlade 20 000 kurdiska krigare och kontrollerade nordvästra Iran från Urmia till Mahabad innan han slogs ned av Reza Khan.
Uppror
1919–1924
Kungariket Kurdistan (shejk Mahmud)
Shejk Mahmud Barzanji utropade sig till kung av Kurdistan i Sulaymaniyah och upprättade en protostat med egen regering, valuta och tidning.
Stat
1920
Sèvresfördraget utlovar en kurdisk stat
Efterkrigsfördraget utlovade kurdiskt självstyre med möjlig självständighet, men genomfördes aldrig. Lausannefördraget (1923) nämnde inte Kurdistan.
Fördrag
1925
Shejk Saids uppror
Det största kurdiska upproret i den nya Republiken Turkiet. Shejk Said och hans anhängare tillfångatogs och avrättades. Upproret ledde till krigslagar i hela sydöstra Turkiet.
Uppror
1927–1930
Araratupproret och Republiken Ararat
Kurdiska nationalister utropade Republiken Ararat på berget Ararat. Zilanmassakern 1930 följde efter att upproret hade slagits ned.
Uppror
1937–1938
Dersimupproret och massakern
Den kurdisk-alevitiska regionen Dersim ödelades av den turkiska militären. Massdödande, tvångsförflyttningar och förstörelsen av ett helt samhälle.
Övergrepp
Jan–dec 1946
Republiken Mahabad
Det mest fullständiga försöket att skapa en kurdisk stat. Qazi Muhammad upprättade en regering, en flagga, skolor och en armé med stöd av Sovjetunionen. Det varade i 11 månader.
Stat
Irakiska Kurdistan
1961–1970
Det första irakisk-kurdiska kriget
Mustafa Barzani och KDP inledde en väpnad kamp mot den irakiska staten. Slaget vid berget Handrin (1966) blev en stor seger för peshmerga.
Krig
1974–1975
Det andra irakisk-kurdiska kriget
Det kurdiska upproret kollapsade efter Algeravtalet när Iran drog tillbaka sitt stöd. Barzani gick i exil och dog 1979.
Krig
16 mars 1988
Den kemiska attacken mot Halabja
Irakiska styrkor använde kemiska vapen mot den kurdiska staden Halabja och dödade upp till 5 000 civila. Det var historiens största kemiska attack mot en civilbefolkning.
Övergrepp
1986–1989
Anfalkampanjen: folkmordet på kurder
Den irakiska baathregimens systematiska kampanj dödade upp till 182 000 kurder, förstörde 4 500 byar och använde kemiska vapen. Den har erkänts som folkmord.
Övergrepp
Mars 1991
Det kurdiska upproret (Raperin)
Kurder tog kontroll över varje större stad i norra Irak. Regimens motanfall utlöste en flyktingkris med 1,5 miljoner människor. Operation Provide Comfort skapade en skyddszon.
Uppror
1994–1997
Det kurdiska inbördeskriget
KDP och PUK utkämpade ett inbördeskrig som dödade 3 000–5 000 människor. År 1996 bjöd KDP in Saddams armé till skyddszonen för att inta Erbil från PUK.
Krig
Mars 2003
Irakkriget 2003: peshmerga vid den norra fronten
Peshmerga stred tillsammans med amerikanska specialförband, förintade Ansar al-Islam i Operation Viking Hammer och intog Kirkuk och Mosul.
Krig
Sep–okt 2017
Krisen kring Kurdistans folkomröstning om självständighet
92 % röstade för självständighet. Irakiska styrkor återtog Kirkuk och omstridda områden. KRG förlorade omkring 40 % av det territorium som det hade kontrollerat sedan 2014.
Milstolpe
Konflikten mellan Turkiet och PKK
1978
PKK grundas
Abdullah Öcalan grundade Kurdistans arbetarparti (PKK) i provinsen Diyarbakır och förenade marxist-leninistisk ideologi med kurdiska nationalistiska strävanden.
Milstolpe
Aug 1984
PKK:s väpnade kamp inleds
PKK genomförde samtidiga attacker i Eruh och Semdinli och inledde ett gerillauppror som skulle pågå i mer än fyra årtionden.
Krig
15 feb 1999
Abdullah Öcalan tillfångatas
Turkiska specialförband tillfångatog Öcalan i Kenya. Han dömdes till livstids fängelse. PKK utlyste vapenvila och ändrade sitt mål från självständighet till autonomi.
Milstolpe
2015–2016
Stadsstrider: Cizre, Sur, Nusaybin
Efter fredsprocessens sammanbrott ödelades kurdiska städer av månader av stadsstrider. Omkring 200 civila dödades, 10 000 fördrevs och den historiska stadsdelen Sur förstördes.
Belägring
1 mars 2025
PKK:s vapenvila och avväpning
Öcalan uppmanade PKK att lägga ned vapnen och upplösa sig. PKK utlyste vapenvila den 1 mars och meddelade den 12 maj 2025 sin avsikt att upplösa sig.
Fördrag
Iranska Kurdistan
1979–1983
Det kurdiska upproret mot den islamiska republiken
KDPI:s och Komalas peshmerga stred mot IRGC i hela västra Iran. Omkring 10 000 dödades, 1 200 politiska fångar avrättades och hundratals byar jämnades med marken.
Uppror
Juli 1989
Mordet på Ghassemlou
KDPI-ledaren Abdul Rahman Ghassemlou mördades i Wien under fredsförhandlingar med företrädare för Irans regering. Han dödades vid förhandlingsbordet.
Övergrepp
Sep 1992
Mykonosmorden
Ghassemlous efterträdare Sadegh Sharafkandi och tre KDPI-företrädare mördades i Berlin. En tysk domstol tillskrev den iranska regeringen ansvaret.
Övergrepp
Sep–nov 2022
Iranska attacker mot kurdiska läger i Irak
Efter protesterna kring Mahsa Amini genomförde Iran drönar- och robotattacker mot KDPI:s, Komalas och PAK:s baser i norra Irak. Minst 20 dödades och över 70 skadades.
Fälttåg
Rojava / syriska Kurdistan
19 juli 2012
Rojavarevolutionen inleds
YPG-krigare intog Kobani, Amuda och Afrin när Assads styrkor drog sig tillbaka. Självstyret i norra och östra Syrien upprättades.
Stat
Sep 2014 – jan 2015
Slaget om Kobani
Kurdiska YPG/YPJ-krigare försvarade gränsstaden mot tusentals IS-krigare i fyra månader. Kobani blev en global symbol för motståndet mot IS.
Slag
Juni–okt 2017
Slaget om Raqqa
SDF intog IS huvudstad efter fyra månaders brutala stadsstrider. Över 11 000 SDF-krigare dödades i hela kriget mot IS.
Slag
Jan–mars 2018
Operation Olivkvist: Turkiet intar Afrin
Turkiet och SNA intog kantonen Afrin och fördrev över 100 000 kurdiska civila från en av Rojavas tre ursprungliga kantoner.
Krig
Mars 2019
Slaget om Baghuz: IS-kalifatet krossas
SDF förintade den sista territoriella resten av IS-kalifatet i Baghuz i östra Syrien.
Slag
Dec 2024
SNA intar Manbij och Tell Rifaat
Turkiskstödda SNA-styrkor intog SDF:s sista ställningar väster om Eufrat. SDF drog sig tillbaka till den östra stranden.
Krig
2025–2026
Rojavas kamp för överlevnad
SDF utsätts för samtidiga påtryckningar från turkiskstödda styrkor i norr och Damaskusanknutna styrkor i söder, samtidigt som de bevakar 40 000 IS-fångar.
Krig