Bedir Khans bana förenade osmanska ämbeten och regional makt. Massakrerna på assyrier 1843 och 1846, fördrivningen och familjens exil är centrala delar av historien.

Sju medlemmar av familjen Bedirhani med fez, tre sittande och fyra stående; mannen i mitten bär dekorerad uniform
En senare generation av familjen Bedirhani omkring 1880, efter Bedir Khans död. Bilden föreställer inte honom. Okänd fotograf; fri från upphovsrätt. [5] Photo: unknown photographer / Wikimedia Commons · Public domain.

Bohtan och osmanska ämbeten

Bedir Khan styrde från Cizre under första hälften av artonhundratalet. Güneş avhandlingssammanfattning identifierar skatteuppdrag och militära ämbeten samt Cizres administrativa överföring från Diyarbakır till Mosul 1842. [1] Gränserna påverkade inkomster och befälsrätt. Henning dokumenterar också tidigare samarbete med staten. [2] Bilden av en genomgående oberoende nationell härskare döljer föränderliga relationer.

Massakrerna 1843 och 1846

Bedir Khan och allierade, däribland Nurullah Bey av Hakkari, angrep assyriska samhällen. Doğan dokumenterar brända och plundrade byar, en förstörd kyrka och fångar som fördes bort för försäljning; han beskriver också urskillningslöst dödande 1846. [3] Övergreppen drabbade civila. Skattetvister och missionskonkurrens förklarar sammanhanget, men rättfärdigar inte handlingarna. Ett exakt totalt dödstal återges inte utan fastställd källa, tidpunkt och omfattning.

Överlevande och fördrivning

Benjamen diskuterar minskad assyrisk befolkning, förlorad autonomi i Hakkari och överlevandes förflyttning till Nineveslätten. [4] Förbindelserna mellan Hakkari och Mosul föregår det moderna Iraks gränser. Familjer, kyrkor och försörjning skadades; följderna kan inte mätas enbart i en emirs seger eller nederlag.

Nederlag och exil

Osmanska styrkor under Osman pascha besegrade honom 1847. Familjen skickades via Istanbul till Kreta. Henning skiljer tidig instängdhet och nöd från senare förbättringar, och återger diplomatiska rapporter om hans skydd av förföljda kristna på Kreta 1858. Han bosatte sig i Istanbul 1863, flyttade till Damaskus 1868 och dog 1869. [2] Senare skydd upphäver inte ansvaret för tidigare massakrer.

Familj och minne

Güneş följer senare generationer inom förvaltning, litteratur, journalistik och kurdisk politik. [1] Deras banor bör skiljas från Bedir Khans eget program. Henning undersöker förändrade familjeberättelser. [2] En biografi måste synliggöra assyriska offer och kritiskt läsa senare nationella tolkningar.

Källor och vidare läsning

  1. Firdevs Güneş, Osmanlı’dan Cumhuriyet’e Bedirhan Aşireti (2015), thesis abstract: appointments, administrative change and later generations.
  2. Barbara Henning, Narratives of the History of the Ottoman-Kurdish Bedirhani Family (2018), especially pp.96–101 and 110–118: office, defeat, exile and family narratives.
  3. Cabir Doğan, 1843–1846 Nasturi Olayları ve Bedirhan Bey, SDÜ Sosyal Bilimler Dergisi 22 (2010), pp.1–18, especially 10–14: violence, captives and campaigns.
  4. Alda Benjamen, Assyrians in Modern Iraq (Cambridge University Press, 2022), introduction excerpt, pp.5–7: massacres and survivor migration.
  5. Unknown photographer, Bedirkhan family, around 1880; Wikimedia Commons, public domain.