Den 28 februari 2026 har de länge pyrande spänningarna mellan Iran, USA och Israel brutit ut i öppet krig. Det som började som riktade anfall har snabbt trappats upp till en bredare militär konfrontation, med rapporter om explosioner i Teheran, robotbeskjutning mellan parterna och uttalanden från världsledare som signalerar en utdragen konfrontation. Det här blogginlägget, utformat som en detaljerad nyhetsrapport, undersöker dagens händelser med särskilt fokus på kurderna, en central etnisk grupp i Iran och den omgivande regionen vars strävan efter självbestämmande kan påverka konfliktens utgång i grunden. Utifrån rapporter i realtid redogör vi för tidslinjen för dagens utveckling och undersöker de kurdiska gemenskapernas läge mitt i kaoset.

Gnistan: hur konflikten antändes

I månader har de diplomatiska försöken att begränsa Irans kärntekniska ambitioner och regionala inflytande haltat, vilket kulminerade i dagens anfall. USA:s president Donald Trump bekräftade att ”omfattande stridsoperationer” hade inletts för att neutralisera ”överhängande hot” från den iranska regimen. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu framförde ett liknande budskap och beskrev operationen som en befrielseinsats för Irans skiftande etniska grupper, däribland perser, kurder, azerier, balucher och ahwazier, och uppmanade dem att ”befria sig från tyranniets ok”. Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, hade i början av februari varnat för ett ”regionalt krig”, en profetia som tycks vara på väg att förverkligas.

Iran slog snabbt tillbaka och avfyrade robotar mot Israel och enligt uppgift amerikanska baser i regionen, däribland möjliga anfall mot flygbasen Al Udeid i Qatar från tidigare upptrappningar. Jemens Ansarullah (huthierna) gav sig också in i striden och avfyrade ballistiska robotar till stöd för Iran, vilket vidgade konflikten ytterligare. Dagens händelser markerar en dramatisk förskjutning från skärmytslingar genom ombud till direkt krig mellan stater, med följder för de globala energimarknaderna, migrationsströmmarna och de etniska förhållandena inom Iran.

Tidslinje över händelserna den 28 februari 2026

För att tydliggöra den snabba utvecklingen följer här en kronologisk genomgång av viktiga händelser utifrån verifierade rapporter. Tiderna är ungefärliga och anges i Eastern Standard Time (EST), med omräkningar för Teheran (UTC+3:30, cirka 8,5 timmar före).

Tid (EST)

Händelsebeskrivning

Detaljer och källor

1.51 på natten

De första rapporterna om israeliska anfall mot Iran kommer. Explosioner hörs i Teheran och rök stiger över stadssilhuetten. Israel bekräftar ett ”anfall i dagsljus” (lokal tid i Iran skulle vara omkring 10.21 på förmiddagen i Teheran).

Israeliska medier och internationella nyhetsförmedlare rapporterar att iranska robotar skjuts ned över Tel Aviv senare under dagen.

2.33 på natten

USA:s president Trump meddelar att ”omfattande stridsoperationer” pågår i Iran, med luft- och sjöanfall. Han uppmanar iranska soldater att lägga ned vapnen eller ”möta en säker död”.

Bekräftat av amerikanska tjänstemän; operationerna riktas mot hot från regimen utan att platser anges.

2.38 på natten

Irans högste ledare varnar för ett ”regionalt krig”, hänvisar till tidigare hot och publicerar provocerande bilder på nätet.

Nyhetsbyrån Tasnim rapporterar; följer på amerikanska hangarfartygsförflyttningar i regionen.

3.01 på natten

Iran avfyrar en robotsalva mot Israel som utlöser flyglarm i norra Israel och Tel Aviv. Det israeliska systemet Iron Dome skjuter ned flera projektiler.

Dussintals robotar avfyrade; upptrappningen följer på Trumps tillkännagivande.

3.32 på natten

Netanyahu gör ett uttalande direkt riktat till Irans etniska minoriteter, däribland kurderna, med en uppmaning att ta tillfället i akt för att vinna frihet.

Betonar ett ”fritt och fredssträvande Iran”; liknande uppmaning från Irans kronprins Reza Pahlavi.

4.55 på morgonen

Amerikanska och israeliska styrkor rapporterar fortsatta anfall; Iran slår tillbaka mot amerikanska tillgångar, däribland möjliga träffar på baser i Qatar och Bahrain.

Direktuppdateringar bekräftar gemensamma operationer; avfyrningar av ballistiska robotar från Jemen rapporteras.

Från 5.00 på morgonen

Rapporter om inre oroligheter i Iran, däribland firanden i vissa områden och ingripanden från regimen. De kurdiska regionerna i västra Iran får skärpt säkerhet.

Sociala medier visar blandade reaktioner; inga omfattande uppror har ännu bekräftats.

8.00–10.00 på morgonen

Tyskland sammankallar en krisgrupp; den globala bevakningen intensifieras. Ytterligare robotbeskjutning mellan parterna rapporteras.

Uttalanden från utrikesministeriet; konflikten fördjupas när robotar skjuts ned över Jerusalem.

Denna tidslinje fångar dagens snabba förlopp, med anfall som började under de tidiga timmarna och vedergällning som följde. Redan vid mitten av förmiddagen enligt EST (kväll i Iran) hade konflikten dragit in Jemen och väckt farhågor om ett fullskaligt regionalt krig.

Kurdiskt fokus: möjligheter och faror i kaoset

Kurderna, som utgör omkring 10–15 procent av Irans befolkning (främst i de västra provinser som kallas Rojhelat eller iranska Kurdistan), har länge strävat efter större självstyre under den islamiska republikens förtryck. Dagens händelser riktar strålkastarljuset mot dem när både yttre makter och inhemska oppositionella ser på deras möjliga roll i att splittra regimen.

Bara några dagar före utbrottet, den 22 februari, bildades i exil en koalition av kurdiska organisationer som motsätter sig regimen, ”Koalitionen av politiska krafter i iranska Kurdistan”. Den formulerade en vision om självförvaltning i områden med kurdisk majoritet om regimen skulle falla. Gruppen, som omfattar Kurdistans fria livsparti (PJAK) och fyra andra, vill störta den islamiska republiken och säkra kurdiskt självbestämmande. Kurdiska befälhavare i exil i Irak, exempelvis i Penjwen, har uttryckt beredskap att verka för förändring i hemlandet och förutser att regimen kan angripa deras positioner i norra Irak om kriget intensifieras.

Riskerna är dock många. Iranstödda miliser som Kataib Hezbollah har hotat irakiska Kurdistans ”säkerhet och framtid” om Kurdistans regionala regering (KRG) stöder amerikanska eller israeliska insatser. Analytiker varnar för att Iran kan slå mot Erbil och rikta in sig på amerikanska konsulat, flygplatser eller dammar, i likhet med tidigare anfall under Gazakriget 2023–2025. KRG har förnekat varje avsikt att fungera som språngbräda för anfall, men närheten till Iran gör regionen sårbar.

Sociala medier speglar delade kurdiska uppfattningar: vissa firar anfallen som en väg till frihet och uppmanar till enighet med iranier för demokrati, medan andra varnar för västerländskt utnyttjande och betonar att regimens överlevnad kan vara att föredra framför ett kaotiskt sammanbrott. Spänningar med andra iranska oppositionsgestalter, som den siste shahens son, visar på sprickor som kan komplicera scenarierna efter regimen.

I ett bredare sammanhang kan universitetsprotesterna i Iran, som har pågått sedan december 2025, samverka med kurdiska oroligheter, drivna av ekonomiska problem. Om kurderna mobiliserar i stor skala kan det tippa balansen mot ett regimskifte, men till priset av inre strider.

Framåtblick: en instabil horisont

När mörkret faller den 28 februari visar konflikten inga tecken på att avta. Med amerikanska och israeliska styrkor beslutna att undanröja hot och Iran som lovar motstånd kan de kommande dagarna innebära markinfall eller upptrappning på cyberområdet. För kurderna innebär detta krig både en historisk möjlighet till självstyre och en allvarlig fara att hamna i korselden. Världsmakterna måste hantera dessa etniska skiljelinjer varsamt för att undvika att ett splittrat Iran sjunker ned i långvarig instabilitet.

Följ uppdateringarna när berättelsen utvecklas. Det mänskliga priset stiger redan; må besinningen segra mitt i oron.