Vem var Halis Öztürk?
Halis Öztürk (1889–1977), på kurdiska känd som Xalis Begê Sîpkî och på turkiska som Sipkanlı Halis Bey, var en kurdisk stamhövding i stammen Sipkan (Sipki) och turkisk politiker. Han deltog aktivt i Araratupproret 1930 — ett av de stora kurdiska upproren mot den tidiga turkiska republiken — och var årtionden senare under lång tid ledamot av det turkiska parlamentet för Ağrı innan han fängslades efter militärkuppen 1960.
Viktiga punkter
• Han var hövding i den kurdiska stammen Sipkan med bas i distriktet Tutak i dagens Ağrıprovins.
• Hans far, Abdulmejid (Abdülmecit) Bey, var Sipkanhövding och befälhavare i Hamidiyekavalleriet.
• Han anslöt sig till och spelade en aktiv roll i Araratupproret (Ağrı) 1927–1930 och ingick i Araratrepublikens förhandlingsdelegation.
• Senare gick han in i turkisk politik och var ledamot för Demokratiska partiet i Ağrı från 1950 till kuppen 1960.
• Efter kuppen ställdes han inför rätta på Yassıada och dömdes till tio års fängelse; han dog i Kayseri 1977.
Fakta i korthet
Fullständigt namn: Halis Öztürk
Även känd som: Xalis Begê Sîpkî (kurdiska); Sipkanlı Halis Bey (turkiska)
Född: 1889 (vissa källor 1899), Tutak, Osmanska riket (nu provinsen Ağrı, Turkiet)
Död: 24 september 1977, Kayseri, Turkiet
Bakgrund: Kurdisk (stammen Sipkan)
Yrke/roll: Stamhövding, jordägare och politiker
Epok: Det sena Osmanska riket och Republiken Turkiet
Känd för: Roll i Araratupproret; lång tid som parlamentsledamot för Ağrı
Förknippad med: Araratrepubliken; Demokratiska partiet
Historisk betydelse: En kurdisk hövding som gick från väpnat uppror till parlamentarisk politik
Innehåll
Tidslinje och viktiga händelser
Debatter och missuppfattningar
Närliggande personer, platser och ämnen
Tidigt liv och ursprung
Halis föddes omkring 1889 i distriktet Tutak, då del av Bayazıts sancak i provinsen Erzurum i Osmanska riket och i dag del av provinsen Ağrı i östra Turkiet. Han var son till Abdulmejid Bey, hövding i stammen Sipkan (Sipki) och en av befälhavarna i Hamidiyekavalleriet — de irreguljära kurdiska regementen som sultan Abdülhamid II upprättade under 1890-talet.
Halis ärvde faderns ställning som stamledare och jordägare och arbetade med jordbruk. Hans exakta födelseår är osäkert; källorna anger både 1889 och 1899.
Historiskt sammanhang
Halis Öztürk blev vuxen när Osmanska riket föll samman och Republiken Turkiet tog dess plats. Den nya staten förde en politik av centralisering och turkisk nationalism som förnekade förekomsten av en särskild kurdisk identitet, förbjöd det kurdiska språket och upplöste traditionella stam- och religiösa strukturer.
Kurdiskt motstånd bröt ut i en rad revolter: Sheikh Said-upproret 1925, Araratupproret 1927–1930 och Dersimupproret 1937–1938. Araratrevolten, med centrum på Ararats sluttningar i Ağrı, organiserades delvis av det nationalistiska förbundet Xoybûn och utropade kortvarigt en självstyrande ”Araratrepublik”. Det var i detta uppror som Halis Öztürk drogs in som lokal hövding.
Roll i Araratupproret
När Araratupproret bröt ut anslöt sig Halis Öztürk och förblev aktiv tills det slogs ned 1930. Enligt historikern Mehmet Ali Kışlalı räknar vissa källor honom till de framstående gestalter som bidrog till att inleda revolten, och han anges bland de kurdiska befälhavarna vid sidan av upprorets militäre ledare, Ihsan Nuri.
Öztürk deltog också i förhandlingar med företrädare för Republiken Turkiet som medlem av Araratrepublikens delegation. Vid ett tillfälle greps han och ska ha rymt under förflyttning från Erzurum till Trabzon. Upproret krossades till sist av den turkiska armén, och berget Ararat återfördes under statens kontroll.
Från uppror till parlament
Liksom många kurdiska stormän i öster drabbades Öztürk av republikens politik att deportera stamledare till västra Turkiet, och han tillbringade tid i inre exil i Kayseri. Men inom en generation återvände samme man till det offentliga livet genom valurnan.
När Turkiet övergick till flerpartidemokrati valdes Öztürk in i den stora nationalförsamlingen som ledamot för Demokratiska partiet (DP) i Ağrı i det avgörande valet den 14 maj 1950. Han omvaldes och tjänstgjorde under parlamentets IX, X och XI mandatperioder och förblev ledamot tills militärkuppen den 27 maj 1960 avsatte Demokratiska partiets regering.
Yassıadarättegångarna
Efter kuppen 1960 ställdes Demokratiska partiets avsatta ledning och dess parlamentsledamöter — däribland Öztürk — inför rätta på fängelseön Yassıada. Han anklagades liksom de andra för att ha brutit mot grundlagen. Öztürk, som bara talade begränsad turkiska, framförde sitt försvar på en blandning av kurdiska och turkiska.
Hans svar på anklagelsen blev lokalt berömt för sin kvickhet: han sade till domstolen att om han hade vetat att grundlagen låg under deras fötter skulle han aldrig ha trampat på den. Yassıadatribunalen dömde honom till tio års fängelse, och han skickades till fängelset i Kayseri. Medåtalade, däribland Abdülmelik Fırat — själv barnbarn till Sheikh Said — mindes honom senare i sina memoarer som klok och snabbtänkt.
Tidslinje och viktiga händelser
1889 — Föds i Tutak (vissa källor anger 1899)
1890-talet — Fadern Abdulmejid Bey för befäl över ett Hamidiyekavalleriregemente
1925 — Sheikh Said-upproret bryter ut; Öztürk ansluter sig inte
1926 — Skickas i inre exil till Kayseri bland deporterade stormän från öster
1927–1930 — Deltar aktivt i Araratupproret
1930 — Araratupproret slås ned av den turkiska armén
1950 — Väljs till ledamot för Demokratiska partiet i Ağrı
1950–1960 — Tjänstgör under tre mandatperioder i parlamentet
1960 — Militärkuppen avsätter DP från makten
1961 — Ställs inför rätta på Yassıada och döms till tio års fängelse
1977 — Dör den 24 september i Kayseri
Debatter och missuppfattningar
Födelsedatumet. Källorna är oense om huruvida Öztürk föddes 1889 eller 1899; skillnaden är vanlig för landsbygdsgestalter ur hans generation vars födslar inte registrerades formellt.
Omfattningen av hans roll i Araratupproret. De flesta källor är överens om att han deltog aktivt och räknar honom bland upprorets befälhavare, men skildringarna skiljer sig åt om han var en ledande initiativtagare eller en framstående lokal hövding som anslöt sig till en befintlig rörelse.
Rebell och parlamentariker. Vägen från väpnat uppror mot republiken till tjänst som en av dess valda ledamöter kan verka motsägelsefull. Den speglar ett bredare mönster där republiken både kuvade kurdiska stormän och senare försökte knyta dem till sig och där kurdiska ledare främjade sina gemenskapers intressen med de medel som stod till buds för stunden.
Arv
Halis Öztürks liv följer den kurdiska politikens båge i nittonhundratalets Turkiet: från Hamidiyeregementenas stamvärld, genom väpnat uppror på Ararat, till den parlamentariska politikens kompromisser och till sist en fängelsecell efter en militärkupp.
I Ağrı är han ihågkommen som en traditionell stamledare som representerade sin region i ett årtionde och i kurdisk historia som en av de hövdingar som tog till vapen i Araratrevolten. Hans envishet att försvara sig på kurdiska inför Yassıadadomstolen har gett honom en liten men bestående plats i minnet av kurdisk värdighet under press.
Närliggande personer, platser och ämnen
Ihsan Nuri — Araratupprorets militäre ledare
Sheikh Said-, Ararat- och Dersimupproren — mellankrigstidens kurdiska uppror i ett bredare perspektiv
Celadet Alî Bedirxan — en ledande gestalt i förbundet Xoybûn bakom revolten
Simko Shikak — en samtida kurdisk ledare på andra sidan gränsen i Iran
Sheikh Said — ledare för upproret 1925 som föregick Ararat
Närliggande ämnen: Araratrepubliken; förbundet Xoybûn; Hamidiyekavalleriet; Yassıadarättegångarna; stammen Sipkan.
Vanliga frågor
Vem var Halis Öztürk?
Halis Öztürk (1889–1977) var hövding i den kurdiska stammen Sipkan och en turkisk politiker som deltog i Araratupproret 1930 och senare var parlamentsledamot för Demokratiska partiet i Ağrı.
Var Halis Öztürk kurdisk?
Ja — han var hövding i den kurdiska stammen Sipkan, på kurdiska känd som Xalis Begê Sîpkî, och blev känd för att försvara sig på kurdiska vid rättegången.
Vilken roll hade han i Araratupproret?
Han anslöt sig till upproret 1927–1930 som Sipkanhövding, räknas bland dess befälhavare och ingick i Araratrepublikens förhandlingsdelegation; han greps och ska ha rymt under en fångtransport.
Varför fängslades Halis Öztürk?
Som ledamot för Demokratiska partiet ställdes han inför rätta på Yassıada efter militärkuppen 1960 och dömdes till tio år för brott mot grundlagen.
Vad är han mest känd för?
För att ha förenat två mycket olika roller — väpnad deltagare i ett stort kurdiskt uppror och mångårig ledamot av det turkiska parlamentet för Ağrı.
Källor
Rohat Alakom, verket Hoybûn Örgütü ve Ağrı Ayaklanması, Avesta, 1998.
İhsan Nuri, verket Ağrı Dağı İsyanı, Med Yayıncılık, 1992.
Wadie Jwaideh, verket The Kurdish National Movement: Its Origins and Development, Syracuse University Press, 2006.