Hasan Pasha Han står mittemot Stora moskéns östra ingång i Diyarbakır, även kallat Amed. Detta osmanska stadshan från 1570-talet förenade boende, djur och handel. Restaureringsforskning visar en mer sammansatt historia än en oförändrad byggnads överlevnad.

Besökare vid kafébord under ett tygtak, omgivna av två våningar mörka och ljusa stenarkader
Hasan Pasha Hans gård och gallerier,19 juni 2014, efter restaureringen 2006–2009. R Prazeres; CC BY-SA 4.0. © R Prazeres · Wikimedia Commons · CC BY-SA 4.0.

Ett han i handelsstaden

Byggnaden ligger vid Gazi Caddesi, söderut från Dağ Kapı, nära moskén och marknaderna. Columbia University dokumenterade den våren 2015 i Mapping Mesopotamian Monuments och anger den som stadens näst största han efter Deliller Hanı. [1] Läget mellan handelsgator förklarar funktionen: köpmän kunde delta i stadens handel och använda gemensamma tjänster kring gården.

Beställare och inskrifter

Guvernementet daterar bygget 1572–1575 och nämner Hasan Pasha, son till Sokollu Mehmed Pasha, som beställare. [2] Evindar Yeşilbaş skiljer tre inskrifter ovanför syd-, väst- och östport: de två första AH 982/1574, den östra AH 983/1575. De identifierar beställaren men ingen arkitekt. [3] Den allmänna byggtiden och enskilda portars dateringar är olika sorters belägg.

Rum, köpmän och djur

Två arkadvåningar omger gården ovanför ett stallplan. Yeşilbaş förklarar att källaren inte syns som egen våning utifrån. Breda flyglar ovanför gatubutikerna rymmer sammanlänkade rumspar. Marknaden i söder och öster bildar ett omvänt L. [4] Boende, lager, djur och försäljning ingick i ett sammanhängande stadskomplex, skilt från ett karavanseraj frikopplat från stadsmarknaden.

Sten, portar och fontän

Mörka och ljusa stenskift löper vågrätt över fasaderna. Guvernementet förbinder västporten med Gazi Caddesi, övriga portar med täckta marknader, och beskriver en paviljongliknande gårdsfontän. [2] Portar leder från handelsgator till gården, gallerier fördelar rörelsen och rum öppnar sig bakom dem. Nivåerna sammanförde logi och handelns praktiska behov.

Restaureringen 2006–2009

Yeşilbaş daterar huvudarbetet 2006–2009 efter skydds- och stiftelsebeslutet 16 juni 2004. Ansamlat material togs bort, gårdens höjda nivå sänktes, basalt lades och betongbassängen ersattes med basalt. Dränering tillkom, skadad sten reparerades eller byttes och två östliga kupoler återuppbyggdes. [3] Dagens vy förenar historiskt material och senare bevarandebeslut.

Användning och bevarande

Guvernementet beskrev i februari 2025 butiker i rummen och kaféer och vila på gården. [2] Cebe, Özen och Akın förenade 2019 visuell analys med användarenkäter. Symbolvärde och estetik uppskattades; buller, trappor, grönska och ingrepp vid intensiv användning skapade problem. Forskarna efterlyste verksam tillsyn för att skydda byggnadens identitet. [5] Handeln förklarar dess fortsatta liv; behandlingen av rummen är också historia.

Källor och vidare läsning

  1. Columbia University, Mapping Mesopotamian Monuments, Hasan Paşa Hanı; site documentation spring 2015, content manager Matthew Peebles (2020).
  2. Diyarbakır Governorate, Hasan Paşa Hanı, 12 February 2025; location, patronage, entrances, stonework and uses at publication.
  3. Evindar Yeşilbaş, Diyarbakır Hasan Paşa Hanı Restorasyonu Üzerine Gözlemler, XVIII International Symposium of the Middle Ages and the Turkish Period Excavations and History of Art Researches (2014), proceedings published 2017, pp. 623–646; especially pp. 625–626 and 628–630.
  4. Evindar Yeşilbaş, Diyarbakır’da Osmanlı Dönemi Şehir-İçi Hanları Üzerine Değerlendirme, Belleten 79/286 (December 2015); comparative plans, basement, rooms and adjoining market.
  5. Mehmet Cebe, Nurtekin Özen and Can Tuncay Akın, Yeniden işlevlendirilen Hasan Paşa Hanı’nın kullanım sonrası değerlendirmesi, DÜMF Mühendislik Dergisi 10/3 (2019), pp. 1145–1163; user findings pp. 1158–1160. DOI 10.24012/dumf.578019.
  6. R Prazeres, Hasan Pasha Han DSCF8116, 19 June 2014; own photograph, CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons.