Persisk historieskrivning, brev och allianser 1514–1516.

Långt persiskt brev med tät svart text och sneda rader i höger marginal på gammalt papper
Brev till Selim I tillskrivet Idris Bitlisi; Topkapıarkivet E.8333/1, daterat 1516 på Commons. Public domain. Topkapı Palace Museum Archive · E.8333/1 · public domain · Wikimedia Commons.

Mellan hov

Idris Bitlisi var kurdisk historiker, sekreterare och förmedlare mellan aq qoyunlu- och osmanska hov. Genç placerar födelsen 1457 i Rayregionen och undersöker växlande patronage. Namnet bevisar därför inte födelse i Bitlis. [1] Bayezid II beställde Hasht Bihisht, en persisk historia om de åtta första osmanska sultanerna. Fleischer beskriver påverkan på senare krönikörer och omarbetningen vid övergången till Selim I. [2]

Allianser och underrättelser

Idris följde fälttåget 1514. Dehqan och Genç nämner tidigare underkastelse enligt Sharafnama men belägger också förhandlingar efter Chaldiran i Tabriz, Urmiya och hos andra kurdiska härskare. Efter Amids erövring fick han utnämningshandlingar med tomma namnfält. Kontakter rapporterade safavidiska planer: politiskt präglad information, inte automatiskt neutrala vittnesmål. Processen fortsatte till 1516. [3]

Handskrift och efterliv

Rylands MSS 395 och 396 bevarar en avskrift färdigställd av Muhammad Yusuf Shirazi i januari 1653 på den indiska subkontinenten. Datumet gäller kopian, inte originalet. [4] Idris dog i Istanbul 1520; Abu’l-Fazl arbetade med hans ofullbordade Selim-berättelse. [5] Genç förespråkar sammanhang framför romantiserad biografi eller enhetliga autonomiformler. [1]

Källor och vidare läsning

  1. Vural Genç, Rethinking Idris-i Bidlisi: An Iranian Bureaucrat and Historian between the Shah and the Sultan, Iranian Studies 52/3–4 (2019), pp. 425–447; research abstract and biographical reassessment.
  2. Cornell H. Fleischer, Bedlīsī, Ḥakīm-al-Dīn Edrīs, Encyclopaedia Iranica IV/1 (1989), pp. 75–76, updated 2013; court history and Hasht Bihisht.
  3. Mustafa Dehqan and Vural Genç, Kurds as Spies: Information-Gathering on the 16th-Century Ottoman–Safavid Frontier, Acta Orientalia 71/2 (2018), pp. 197–230, especially 205–206, DOI 10.1556/062.2018.71.2.5.
  4. John Rylands Library, University of Manchester, Persian MS 396, Hasht Bihisht; catalogue, colophon and relation to Persian MS 395; manuscript completed January 1653.
  5. Abdülkadir Özcan, İdrîs-i Bitlisî, TDV İslâm Ansiklopedisi 21 (2000), pp. 485–488; literary works, Abu’l-Fazl’s involvement and burial.
  6. Letter from Idris Bitlisi to Selim I, Topkapı Palace Museum Archive E.8333/1; digital reproduction via Wikimedia Commons, public domain; file date 1516.