Inledning
Smeden Kawa (kurdiska: Kawa eller Kawe; persiska: Kaveh) är en av den kurdiska mytologins mest älskade gestalter: en enkel järnarbetare som reste sig mot en monstruös tyrann och, enligt den kurdiska berättelsen, tände en eld på bergssluttningen som blev den allra första Newroz. Hans berättelse står precis i mötet mellan de iranska folkens forntida myter och modern kurdisk identitet.
Kurdisk mytologi ingår i de iranska folkens vidare mytologiska värld men rymmer egna muntliga epos, symboler och tolkningar av äldre berättelser. Legenden om Kawa är det tydligaste exemplet: en berättelse som delas av de iranska folken men som kurder har gjort till något alldeles eget och använder för att förklara varför eldar tänds varje 21 mars och varför en smed förblir en frihetssymbol.
Innehåll
Berättelsen: Kawas uppror mot Zahhak
Debatter och missuppfattningar
Vem var smeden Kawa?
Kawa är en legendarisk smed som leder ett folkligt uppror mot Zahhak, en tyrann med två ormar som växer ur hans axlar och måste matas med ungas hjärnor. I kurdisk tradition dödar han tyrannen och tänder en segereld som markerar Newroz födelse, det kurdiska nyåret. Han är ingen historisk person utan en mytisk hjälte vars historia har återberättats i många århundraden.
Det viktigaste i korthet
Kawa är en smed och hjälte som leder upproret mot ormtyrannen Zahhak.
I den kurdiska versionen dödar han Zahhak och tänder en bergseld som knyts till Newroz ursprung (21 mars).
I Ferdowsis persiska Shahnameh höjer Kawa sitt läderförkläde som fana och hjälper prins Fereydun att störta Zahhak.
Bakom Zahhak finns en mycket äldre myt hos de iranska folken: den avestiska draken Azi Dahaka.
I dag är Kawa en av de starkaste symbolerna för kurdisk frihet och motstånd.
Snabbfakta
Namn: Smeden Kawa
Kurdiska namn: Kawa, Kawe (Kawaye Asinger, ’järnsmeden Kawa’)
Persiskt namn: Kaveh (Kaveh-e Ahangar)
Typ: Hjälte och upprorsman; smed
Tradition: Kurdisk mytologi; de iranska folkens vidare tradition och Shahnamehtraditionen
Roll i myten: Ledare för upproret mot tyrannen Zahhak
Förknippas med: Newroz, fanan Derafsh-e Kaviani, Fereydun, Zahhak, berget Damavand
Symboliserar: Frihet, motstånd, ljusets seger över mörkret
Tidigaste skriftliga källa: Ferdowsis Shahnameh (cirka 1010 e.Kr.), som bygger på äldre muntlig och avestisk tradition
Belägg: Muntliga och skriftliga (från muntlig till skriftlig tradition)
Berättelsen: Kawas uppror mot Zahhak
Legenden börjar med Zahhak (kurdiska: Zahhak eller Dehak), en grym kung under vars styre världen faller i mörker. I den mest kända versionen kysser den onda anden Ahriman Zahhak på axlarna, och två svarta ormar växer fram ur dem. Ormarna kan bara lugnas genom att matas med hjärnorna från två unga människor varenda dag.
För att rädda så många som möjligt blandar de som tvingas tillreda denna fasansfulla föda i hemlighet hjärnan från bara ett offer med en fårhjärna och skickar obemärkt iväg de skonade ungdomarna till bergen. I många kurdiska återberättelser blir dessa överlevande i bergen kurdernas förfäder.
Smeden Kawa lider av denna terror liksom alla andra, och de flesta av hans egna barn förs bort för att bli föda åt ormarna. När tyrannens män kommer efter hans sista barn förvandlas sorgen till raseri. I sin verkstad smider han vapen och samlar de överlevande och förtryckta omkring sig.
Kawa höjer sitt läderförkläde på ett spjut som fana och kallar folket till uppror. De stormar Zahhaks palats. I den kurdiska versionen av berättelsen är det Kawa själv som fäller tyrannen med sin smideshammare och gör slut på mörkrets välde.
För att förkunna att folket är fritt klättrar Kawa upp på ett berg och tänder en stor eld, vars lågor för nyheten från topp till topp. Den elden ihågkoms i kurdisk tradition varje år som Newroz.
Ursprung och historia
Den kurdiska versionen
I den kurdiska versionen är Kawa den som direkt befriar folket. Han dödar Zahhak med egen hand, tänder den första Newrozelden och räddar människor som föreställs vara kurdernas förfäder. Tyngdpunkten ligger på motstånd underifrån: vanliga människor, ledda av en hantverkare, störtar en tyrann utan att vänta på att en kung ska rädda dem. Det är denna tolkning som moderna kurdiska rörelser har tagit till sig.
Versionen i det persiska Shahnameh
I Ferdowsis Shahnameh, det stora persiska eposet som färdigställdes omkring 1010 e.Kr., ligger fokus någon annanstans. Zahhak har störtat guldålderns kung Jamshid. Kavehs söner förs bort till ormarna, och två palatskockar, Armayel och Garmayel, räddar i hemlighet en ung människa ur varje par. När Kaveh inte står ut längre höjer han sitt läderförkläde på ett spjut och samlar folket.
Men i denna version dödar Kaveh inte tyrannen själv. Han leder folket till Fereydun, den rättmätige arvingen, som störtar Zahhak, tar honom till fånga och fjättrar honom inne i berget Damavand. Kaveh avböjer tronen och Fereydun blir kung. De båda berättelserna överensstämmer om upproret och fanan men skiljer sig åt i fråga om vem som utdelar det sista slaget.
Forntida rötter hos de iranska folken
Båda versionerna vilar på mycket äldre stoff. Bakom Zahhak står Azi Dahaka (avestiska: Azi Dahaka), en monstruös ormdrake i Avesta, zoroastrismens heliga litteratur. Hjältens kamp mot en draktyrann och eldens stora värde går båda tillbaka på de iranska folkens forntida och zoroastriska tradition, vilket också förklarar varför elden är så central för Newroz.
En mycket omdiskuterad tanke som den kurdiske forskaren Hewa Salam Khalid för fram är att ordet ’kurd’ ursprungligen betydde ’smed’ på ett gammalt iranskt språk. Han hänvisar till ossetiskan, där ett besläktat ord betyder smed. Detta är en intressant teori snarare än ett fastslaget faktum och bör behandlas varsamt, men den visar hur djupt smedsgestalten präglar förståelsen av berättelsen.
Symbolik
Nästan allt i legenden är symboliskt. Elden står för frihet, rening och ljusets seger över mörkret, och dess tidpunkt vid vårdagjämningen knyter den till förnyelse och livets återkomst efter vintern.
Hammaren och städet gör en vanlig arbetare till hjälte och låter hantverk och arbete bli den kraft som störtar en kung. Läderförklädet som höjs på ett spjut är ännu ovanligare: en fana för det enkla folket snarare än ett kungligt emblem. Bergen står för tillflykt och motstånd, ormarna för tyranni och utländskt herravälde.
Kawa och Newroz ursprung
Newroz, som betyder ’ny dag’, infaller vid vårdagjämningen omkring den 21 mars och firas i hela den iranska kulturvärlden, av perser som Nowruz och av många andra. För kurder ger legenden om Kawa högtiden ytterligare en innebörd som är uttryckligen politisk: tyranniets nederlag och frihetens gryning.
Det är därför elden står i centrum för kurdisk Newroz. Människor tänder stora brasor tillsammans och hoppar över lågorna; eldarna på bergssluttningarna anknyter medvetet till den signaleld som Kawa sägs ha tänt för att förkunna folkets befrielse.
Derafsh-e Kaviani: Kawas fana
Fanan som Kawa improviserade av sitt läderförkläde har ett eget långt efterliv. I Shahnameh smyckar Fereydun förklädet med guld, ädelstenar och röda, gula och purpurfärgade band och ger det namnet Derafsh-e Kaviani, ’Kavehs fana’.
I iransk tradition blev detta standar sedan den kungliga fanan i det partiska och det sasaniska riket fram till sasanidernas fall under det sjunde århundradet e.Kr. Det som gör det ovanligt bland forntida fanor är att det från början var en arbetares och det enkla folkets emblem, inte en kungs.
Arv och kulturell betydelse
Kawa har blivit en av de starkaste symbolerna i modern kurdisk kultur. Han förekommer i poesi, konst och politiskt bildspråk, hans namn hör till de vanligaste kurdiska förnamnen och statyer av honom har rests i kurdiska städer.
Det är just denna symboliska kraft som har gjort hans bild till måltavla. En Kawastaty i centrala Sulaymaniyah (Slemani) förstördes under Saddam Husseins regering, och under intagandet av Afrin 2018 rev turkiskstödda styrkor ner en Kawastaty. Varje år vid Newroz återvänder dock gestalten till centrum för det kurdiska offentliga livet.
Liksom många nationella myter används berättelsen om Kawa också för politiska syften, och historiker framhåller att bandet mellan legenden och det kurdiska folkets verkliga ursprung är symboliskt snarare än belagd historia. Det minskar inte dess betydelse utan förklarar bara varför en tusenårig berättelse fortfarande bär på sådan kraft.
Debatter och missuppfattningar
Var Zahhak en assyrisk kung? Vissa kurdiska återberättelser identifierar tyrannen med Assyrien och framställer upproret som att protokurderna reser sig mot ett främmande imperium. I Shahnameh är Zahhak inte assyrier, och denna identifiering förstås bäst som en senare symbolisk tolkning snarare än belagd historia.
Betyder ’kurd’ verkligen ’smed’? Detta är ett omdiskuterat förslag, inte en bevisad etymologi. Och även om Newroz ofta kallas kurdiskt delas högtiden av många iranska folk; det specifikt kurdiska är berättelsen om Kawa som knyts till den. Kawa själv är en legendarisk gestalt, inte en dokumenterad historisk person.
Närliggande myter och ämnen
Zahhak: ormtyrannen som Kawa gör uppror mot
Azi Dahaka: den forntida avestiska draken bakom Zahhak
Fereydun: prinsen som blir kung efter Zahhaks fall
Newroz: det kurdiska nyåret som knyts till Kawas eld
Derafsh-e Kaviani: fanan som föddes ur Kawas förkläde
Eld i kurdisk mytologi: rening, frihet och förnyelse
Vanliga frågor
Vem var smeden Kawa?
Kawa är en legendarisk smed som förekommer i både kurdisk mytologi och de iranska folkens vidare mytologi och leder ett folkligt uppror mot tyrannen Zahhak. Han är en mytisk hjälte snarare än en historisk person.
Vad gjorde Kawa med Zahhak?
Han smidde vapen, höjde sitt läderförkläde som fana och ledde folket i uppror. I den kurdiska versionen dödar han Zahhak med sin hammare; i Shahnameh hjälper han prins Fereydun att störta och fängsla honom.
Hur hör Kawa samman med Newroz?
I kurdisk tradition tände Kawa en eld i bergen för att förkunna folkets frihet sedan han besegrat Zahhak. Den elden ihågkoms varje år vid Newroz, det kurdiska nyåret den 21 mars, då brasor tänds och människor hoppar över lågorna.
Är berättelsen om Kawa kurdisk eller persisk?
Den berättas i båda traditionerna. Den finns bevarad i det persiska Shahnameh och delas av de iranska folken, men kurder har en egen version där Kawa själv dödar tyrannen och har gjort den till en central del av kurdisk identitet och Newroz.
Har Kawa funnits på riktigt?
Nej. Kawa är en mytologisk gestalt. Hans berättelse bär på djup symbolisk och kulturell sanning för kurder, men det finns inga historiska belägg för en verklig smed vid namn Kawa.
Referenser och vidare läsning
Fanan Derafsh Kaviani – Wikipedia
Kurdernas firande av Newroz – Wikipedia
Smeden Kawas kurdiska rötter och motståndet vid Newroz – The Region
Smeden Kawa: En symbol för kurdiskt mod och motstånd – Centre for Kurdish Progress
