Kurdisk släktforskning, arkivforskning och genetisk historia

Kurdistans väv av förfäder: En omfattande vägledning till kurdisk släktforskning, arkivforskning och genetisk historia

Innehåll

1. Inledning: Släktforskarens utmaning i en statslös nation

   • Minnets och territoriets splittring

   • ”Den andres arkiv”: Att orientera sig i imperiernas arv

2. Historisk geografi och identitetens geopolitik

   • Att definiera de kurdiska hemtrakterna: Från Zagros till Taurus

   • Gränsdragningarnas inverkan på gränsöverskridande familjer

   • Tvångsförflyttningar och demografisk omdaning

3. Social struktur: Stammar, kaster och Eşiret som system

   • Stamförbundet (Eşiret) som släktforskningsenhet

   • Religiösa släktlinjer: Schejker, seyyider och sufiordnar

   • Det yazidiska kastsystemet och Mişûr som handskrifter

4. Den osmanska grunden: Nüfus, Temettuat och imperiets sista tid

   • Utvecklingen av den osmanska folkbokföringen

   • Att söka kurdiska anor i Devlet Arşivleri – statsarkiven

   • Skattelängder och värnpliktsregister

5. Turkiet (Bakur): Republiken, turkifieringen och efternamnslagen

   • Efternamnslagen från 1934 (Soyadı Kanunu) och kulturell utplåning

   • Att överbrygga klyftan: Lakaps, patronymikon och Nüfus som myndighet

   • Moderna digitala resurser: Släktrapporten Alt-Üst Soy – uppåt- och nedstigande led

6. Irak (Bashur): Kolonialförvaltning, arabisering och Zheenarkivet

   • Brittiska mandatarkiv och serien CO 730

   • Folkräkningen 1957: Guldstandarden för irakisk identitet

   • Anfalkampanjen och förstörelsen av handlingar

   • Zheencentret: En ledstjärna för kurdisk historieskrivning

7. Iran (Rojhilat): Shenasnameh och den persiska byråkratin

   • Folkbokföringslagen från 1918 och införandet av Shenasnameh

   • Namnskick och persifieringspolitik

   • Att söka i Sabt-e Ahval och kyrkogårdsarkiv

8. Syrien (Rojava): Den särskilda folkräkningen och de statslösa kurderna

   • Folkräkningen 1962 (dekret nr 93) och skapandet av kategorin Ajanib

   • Utsattheten för Maktoumeen: Släktforskning utan dokumentation

   • Franska mandatarkiv i Nantes: Ett fönster mot 1920-talet

9. Diaspora och västerländska arkiv: Att följa exil och migration

   • Arvet efter Bedirkhan: En fallstudie i gränsöverskridande släktforskning om eliter

   • Europeiska arkiv: Sverige, Tyskland och Kurdiska institutet i Paris

10. Genetisk släktforskning: Forntida DNA, haplogrupper och arvet från Zagros

    • Kurdernas genetiska landskap: Kontinuitet och ursprunglig hemhörighet

    • Y-kromosomens haplogrupper: J2, R1a och stamtypiska kännetecken

    • Forntida DNA: Kopplingen till Ganj Dareh

11. Metoder för rekonstruktion: Muntlig historia och digitala verktyg

    • Traditionen med Dengbêj som muntligt arkiv

    • Digitalt bevarande och framtiden för kurdisk släktforskning

12. Avslutning

1. Inledning: Släktforskarens utmaning i en statslös nation

Släktforskning i ett kurdiskt sammanhang är en disciplin som sträcker sig bortom att bara samla namn och datum; den är en historisk rekonstruktion mot en bakgrund av splittring. Kurderna, allmänt erkända som världens största statslösa nation, bebor ett sammanhängande bergsområde som kallas Kurdistan och som geopolitiskt är uppdelat mellan fyra suveräna stater: Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Denna uppdelning, som befästes efter första världskriget genom fördrag som Lausannefördraget, har skapat ett särskilt släktforskningslandskap där en enda storfamilj kan följa sina släktlinjer genom fyra skilda rättssystem, fyra officiella språk (turkiska, persiska, arabiska och kurdiska) och fyra separata berättelser om statsbyggande och assimilering.  

Minnets och territoriets splittring