Mewlûdu’n-Nebî förenar kurmanjipoesi, religiös undervisning och gemensam recitation. Nyare forskning ifrågasätter levnadsåren på 1400-talet.

Meydan-madrasans stenfasad i Hakkari med små fönster, en hög välvd nisch och en ledningsstolpe vid hörnet
Meydan-madrasan; Vladdracotepeş, 12 februari 2020. Aktaş förknippar Bateyî med undervisning här. Modern bild av en utbildningsmiljö, inget porträtt eller oförändrad historisk rekonstruktion. Vladdracotepeş · Meydan Madrasa, Hakkari, 12 February 2020 · Wikimedia Commons · CC BY-SA 4.0 · Original photograph; no creative changes.

En poet känd genom en levande text

Bateyî var en kurdisk lärd och poet med anknytning till Batê, i dagens Beytüşşebap/Şırnak, och Hakkaris lärdomsmiljö. Hans Mewlûdu’n-Nebî på kurmanji handlar om Muhammeds födelse. [1] Mawlid betecknar både genre och recitationstext. Undervisning, skrift, kopiering och framförande hör ihop.

Årtalen behöver korrigeras

Öztürk ifrågasätter 2018 uttryckligen 1417–1495 och placerar födelsen i slutet av 1600-talet och livet på 1700-talet. [1] Aktaş anger 1680–1760, studier i Hakkari och Miks och undervisning vid Meydan. [2] Exakta år är omstridda. Korrigeringen förhindrar att en 1400-talslärare placeras i en skola grundad omkring 1700.

Formen beror på textversionen

Öztürk använder en kurdisk utgåva med 563 verspar och diskuterar mesnevi och återkommande uppmaningar till välsignelser över profeten. [1] Antalet gäller inte alla handskrifter. Berättelse, lov och bön är andaktslitteratur, ingen samtida dokumentation från 600-talet. Rubriker, refränger och tillägg måste jämföras innan en kopia bedöms som bristfällig.

Vad Jabas handskrifter bevarar

Adak undersöker 2017 Kurd 7, Kurd 9 och ofullständiga Kurd 33b. Muhemmedê Miksî kopierade Kurd 7 i Erzurum 1206 AH/1791–92; Mahmud Bayazidi kopierade Kurd 9 1857–58. Den senare bygger på den förra; Kurd 33b är en annan gren. Kurd 7 har arton avsnitt och 555 verspar. [3] Kopieringsår är inte tillkomstår, och en kopia är inte originalhandskrift av författaren. Merheba och rubriker varierar. Här används Adaks analys utan att hävda ny granskning av originalen.

Lära och recitera

Tosun beskriver 2019 barns lärande efter Koranen i madrasor och läsning vid sorg och stora firanden. Hon undersöker språk, litterära grepp och lovprisning. [4] Lektion, gemensamt lyssnande och familjesammankomst ger olika överföringsvägar, utan att bevisa samma kursplan och framförande i alla kurdiska samhällen.

Konkreta korananknytningar

Aktaş finner citat och anspelningar: Furqān i merheba, Yā Sīn i en lovdikt och början av al-Fatḥ i en annan dikt. [2] Det är tydligare än en allmän religiös etikett. Mawlid och övriga dikter måste skiljas åt. Utvalda analyssidor har lästs, inte hela korpusen självständigt verifierats.

Inflytande kräver jämförelse

Sammanfattningen av Çağmars studie publicerad 2024 granskar påståenden om inflytande, efterbildning och översättning av Çelebi. [5] Begreppen är olika; gemensamt ämne bevisar inte översättning. Verk, handskrifter och belagda bruk visar Bateyîs betydelse utan att göra varje senare mawlid till hans kopia.

Källor och vidare läsning

  1. Mustafa Öztürk, comparative study of the mawlids of Süleyman Çelebi and Bateyî, Turkish Studies 13/5 (2018), pp. 389–418; selected pp. 397–398.
  2. Mehmet Nurullah Aktaş, Qur’anic themes in Bateyî’s works, in Beytüşşebap ve Molla Hüseyin Batevî Sempozyumu Bildirileri (2015); selected pp. 103–105. The linked file contains the proceedings volume.
  3. Abdurrahman Adak, Destnivîsên Mewlûda Melayê Bateyî di Arşîva A. Jaba de: Nasandin û Analîz, Journal of Mesopotamian Studies 2/2 (2017), pp. 1–29; selected manuscript descriptions and conclusion.
  4. Türkan Tosun, Uslûba Pesnê Pêxember di Mewlûda Yekem a Kurdî de, Şarkiyat 11/3 (2019); published abstract consulted.
  5. Mehmet Edip Çağmar, critical study of claims concerning Çelebi’s influence on Bateyî’s mawlid, Dicle İlahiyat Dergisi 26/2, published 3 January 2024; abstract consulted.
  6. Vladdracotepeş, Meydan Madrasa, 12 February 2020; Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0.