Vad var furstendömet Palu?
Furstendömet Palu var ett kurdiskt emirat med centrum i staden Palu vid Muratfloden i dagens provins Elazığ i östra Turkiet. Det var nära besläktat med grannfurstendömet Eğil, eftersom båda härskarhusen förde sitt ursprung tillbaka till samma släktlinje. Palu var ett av de autonoma kurdiska furstendömen som bestod i århundraden under osmansk överhöghet. I modern tid blev Paluområdet känt som hembygd för Sheikh Said, ledaren för det stora kurdiska upproret 1925.
Viktiga punkter
• Palu var ett kurdiskt furstendöme vid Muratfloden i dagens provins Elazığ i östra Turkiet.
• Härskarhuset var besläktat med furstendömet Eğils. Båda spårade sin härkomst till samma grundarsläkt, Pir Mansûrs Bulduqanilinje.
• Efter slaget vid Chaldiran (1514) anslöt sig härskaren till osmanerna, och Palu blev en autonom ärftlig sanjak.
• Det omnämns bland de kurdiska dynastierna i Sharafnama (1597).
• Paluområdet blev senare hembygd för Sheikh Said, som ledde det kurdiska upproret 1925.
Snabbfakta
Namn: Furstendömet Palu (emiratet Palu)
Typ: Kurdiskt furstendöme / autonom osmansk hükümet-sanjak
Region: Palu vid Muratfloden, dagens provins Elazığ i Turkiet
Härskarhus: En gren av Bulduqanilinjen, besläktad med Eğils furstar
Epok: Medeltida ursprung; framträdande från det sena 15:e–16:e århundradet
Framstående härskare: Cemşid Bey (anslöt sig till osmanerna i början av det 16:e århundradet)
Överhöghet: Aq Qoyunlu, safavidisk och därefter osmansk överhöghet
Primärkälla: Sharaf Khan Bidlisis Sharafnama (1597)
Modernt arv: Sheikh Saids hembygd (upproret 1925)
Innehållsförteckning
Eğils systerfurstendöme: härskarhuset
Palu och den osmanska uppgörelsen (1514)
Nedgång och osmansk centralisering
Relaterade personer, platser och ämnen
Palu: staden vid Murat
Palu ligger vid Muratflodens stränder, Eufrats stora östra gren, i dagens provins Elazığ i östra Turkiet. Den gamla staden ligger samlad nedanför en brant klippa krönt av ruinerna av Palus borg. Fästningens dominerande läge över flodövergången gjorde platsen värdefull redan under antiken.
Här i den strategiska flodstaden tog ett kurdiskt furstendöme form, ett av den grupp emirat som kontrollerade övre Eufratområdet mellan Diyarbakır, Harput och Dersims högland. Läget förenade, liksom för så många kurdiska emirat, ett försvarbart citadell med kontroll över en viktig förbindelse.
Eğils systerfurstendöme: härskarhuset
Furstendömet Palu var nära förbundet med sin granne, furstendömet Eğil. De delade ett gemensamt dynastiskt ursprung. Palus härskarhus var en gren av samma släkt som grundade och styrde Eğil och enligt traditionen härstammade från den helige förfadern Pir Mansûr. I praktiken var Palu och Eğil systerfurstendömen inom en enda stor kurdisk släkt.
Släktskapet placerade Palu i en av Diyarbakırområdets äldre och mer ansedda kurdiska dynastiska traditioner, med rötter i föreningen av sufisk religiös härkomst med stam- och territoriellt herravälde. När släkten förgrenades växte Palu fram som ett eget furstendöme som styrde Muratdalen medan släktingarna i Eğil behärskade landet söderut.
Palu och den osmanska uppgörelsen (1514)
Liksom regionens andra kurdiska emirat gick Palu från Aq Qoyunlus och safavidernas krets in i den osmanska sfären efter den avgörande osmanska segern vid Chaldiran 1514. I den stora uppgörelse om Kurdistan som förmedlades av den kurdiske statsmannen Idris Bitlisi anslöt sig Palus härskare, omnämnd som Cemşid Bey, till osmanerna och fick sitt ärftliga innehav av furstendömet bekräftat.
Liksom Eğil och de andra fast etablerade kurdiska dynastierna gav osmanerna Palu autonom ställning i stället för att införliva det i det vanliga provinssystemet. Furstendömet överlevde därmed det tidiga sextonde århundradets omvälvningar intakt, med härskarfamiljens makt säkrad längs de långvariga osmansk-safavidiska krigens gränsland.
En autonom ärftlig sanjak
Under osmanerna styrdes Palu som ett ärftligt autonomt distrikt, en ”hükümet”-sanjak, där den lokala kurdiska dynastin härskade i egen rätt, undantagen från det vanliga timarsystemet och till stor del fri från centralmaktens inblandning. I generationer förvaltade Palus beger sitt eget territorium, ungefär som släktingarna i Eğil söderut.
Ett konkret minnesmärke från tiden finns kvar i Palu i form av den historiska moské som tillskrivs Cemşid Bey. Den påminner om att furstendömets härskare inte bara var gränsherrar utan också stödde religiöst och samhälleligt byggande i sin flodstad.
Nedgång och osmansk centralisering
Palus autonomi urholkades, liksom alla de kurdiska furstendömenas, och sveptes till sist bort av den osmanska statens centralisering under artonhundratalet, när Tanzimatreformerna avvecklade de kurdiska emiraten i hela riket.
Palubegernas ärftliga styre ersattes av direkt osmansk förvaltning, och furstendömet upphörde som autonom makt. Territoriet införlivades i den ordinarie provinsstrukturen och avslutade århundraden av självstyre under Murats kurdiska herrar.
Palu och Sheikh Said
Under det tjugonde århundradet återkom Paluområdet dramatiskt till den kurdiska historiens centrum. Det var hembygd för Sheikh Said, den inflytelserike religiöse ledare som 1925 ledde det första stora kurdiska upproret mot den nya turkiska republiken. Sheikh Said-upproret försökte försvara kurdisk och islamisk identitet mot den centraliserande sekulära staten.
Att en region som en gång styrts av ett autonomt kurdiskt furstendöme århundraden senare blev en vagga för modernt kurdiskt motstånd ger Palu en slående kontinuitet. Samma område kring övre Eufrat som hyst ett ärftligt emirat blev i modern tid liktydigt med kurdiskt trots.
Tidslinje
Medeltiden – En gren av Bulduqanilinjen, Pir Mansûrs släkt, upprättar furstendömet Palu; det exakta grundläggningsdatumet är osäkert. Det 15:e århundradet – Palu är ett erkänt kurdiskt furstendöme vid Murat, vid sidan av systeremiratet Eğil. 1514 – Efter Chaldiran ansluter sig Palus härskare, omnämnd som Cemşid Bey, till osmanerna. Det tidiga 16:e århundradet – Palu bekräftas som en autonom ärftlig hükümet-sanjak under osmansk överhöghet. 1597 – Palu omnämns i Sharaf Khan Bidlisis Sharafnama. Det 19:e århundradet – Osmansk centralisering avslutar furstendömets autonomi. 1925 – Paluområdet är ett centrum för Sheikh Said-upproret mot den turkiska republiken.
Härskare och nyckelgestalter
Furstendömet styrdes av en ärftlig linje av kurdiska beger, en gren av samma släkt som styrde Eğil. Den bäst belagde gestalten är Cemşid Bey, härskaren som förde Palu in i den osmanska ordningen efter 1514 och är ihågkommen som byggare i staden. Den fullständigare följden av Palus beger är bara delvis bevarad, och enskilda härskares namn och dateringar, särskilt före det sextonde århundradet, bör behandlas försiktigt. I modern tid var Sheikh Said, ledaren för upproret 1925, regionens mest berömde son.
Debatter och osäkerheter
Liksom för de andra kurdiska furstendömena vid övre Eufrat är Palus tidiga historia bara delvis dokumenterad. Det exakta grundläggningsdatumet är osäkert, och härskarhusets detaljerade släktlinje vilar till stor del på tradition och Sharafnamas vittnesbörd, även om kopplingen till Eğils Bulduqanilinje är tydlig. Man bör också undvika att sammanblanda det medeltida furstendömet med dagens distrikt Palu eller läsa in den senare episoden med Sheikh Said i själva emiratets historia.
Plats i kurdisk historia
Palu exemplifierar det täta nät av besläktade kurdiska furstendömen som styrde övre Eufrat och Diyarbakırområdet i århundraden. Tillsammans med systeremiratet Eğil och regionens äldre marwanidiska tradition representerar det den långa kontinuiteten av kurdiskt självstyre längs Murat och Tigris.
Historien drar också en anmärkningsvärd linje från de medeltida emiraten till den moderna kurdiska nationella berättelsen: från ett autonomt Bulduqanifurstendöme via en osmansk hükümet-sanjak till hembygden för ett av det tjugonde århundradets mest berömda kurdiska uppror. Få små emirat förbinder den avlägsna och den närliggande kurdiska historien så direkt.
Relaterade personer, platser och ämnen
Utforska närliggande historia på Kurdish-History.com: furstendömet Eğil, Sheikh Said och upproret 1925, Idris Bitlisi, marwaniderna i Diyar Bakr och de kurdiska emiratens fall.
Vanliga frågor
Var låg furstendömet Palu?
Palu låg vid Muratfloden i dagens provins Elazığ i östra Turkiet, med centrum i staden Palu nedanför borgen på klippan.
Var Palu besläktat med furstendömet Eğil?
Ja. Palus härskarhus var en gren av samma kurdiska släkt som styrde grannfurstendömet Eğil och enligt traditionen härstammade från Pir Mansûr. De var i praktiken systerfurstendömen.
Var Palu kurdiskt?
Ja. Palu var ett kurdiskt furstendöme, styrt av en ärftlig kurdisk dynasti och upptaget bland de kurdiska husen i Sharafnama.
Hur förhöll sig Palu till osmanerna?
Efter slaget vid Chaldiran (1514) anslöt sig Palus härskare till osmanerna, och furstendömet blev en autonom ärftlig hükümet-sanjak som styrde sig självt under egna beger fram till artonhundratalet.
Vad är kopplingen mellan Palu och Sheikh Said?
Paluområdet var Sheikh Saids hembygd. Den religiöse ledaren anförde det stora kurdiska upproret 1925 mot den turkiska republiken och gav området en betydande plats i modern kurdisk historia.
Vad avslutade furstendömet Palu?
Osmansk centralisering under artonhundratalet avslutade autonomin när de ärftliga kurdiska emiraten avvecklades och ersattes med direkt förvaltning.
Referenser och vidare läsning
Sharaf Khan Bidlisi, Sharafnama (1597), omnämner Palu bland de kurdiska furstendömena.
Studier av de kurdiska emiraten vid övre Eufrat och i Diyarbakırområdet.
Historisk litteratur om Palu, dess borg och Sheikh Said-upproret 1925.
Kurdish-History.com: relaterad läsning om furstendömet Eğil och Sheikh Said.