Den 22 januari 1946 steg en kurdisk domare och religiös ledare vid namn Qazi Muhammad upp på en träplattform framför folkmassan på Chwar Chira-torget i Mahabad i nordvästra Iran och läste upp en proklamation som utarbetats under månader av hemliga möten, farlig korrespondens och noggrann politisk beräkning. Proklamationen tillkännagav upprättandet av republiken Kurdistan — den första och, som historien skulle visa, enda kurdiska republiken i historien.
Innehåll
1. Del 1: Mahabad och den kurdiska traditionen i nordvästra Iran
2. Del 2: familjen Qazi — religiös auktoritet och politisk makt
3. Del 3: andra världskriget och den sovjetiska öppningen
4. Del 4: Iranska Kurdistans demokratiska parti
5. Del 5: Mahabadrepubliken — att bygga en stat på ett år
6. Del 6: sammanbrottet — när det sovjetiska paraplyet fälldes ihop
7. Del 7: gripande, rättegång och galge
8. Del 8: arv — presidenten som valde döden framför exil
9. Tidslinje över viktiga händelser
Del 1: Mahabad och den kurdiska traditionen i nordvästra Iran
Mahabad — även kallat Sawj Bulagh och känt för regionens kurder som Sablax — är en stad i dagens provins Västazarbaijan i Iran, mitt i det kurdiskt bebodda höglandet i nordvästra Iran. Regionen hade ingått i den kurdiska världen i årtusenden, och befolkningen hade bevarat en särskild kulturell och språklig identitet genom återkommande vågor av iransk, osmansk och safavidisk imperiemakt. I början av nittonhundratalet var Mahabad de iranska kurdernas kulturella och kommersiella centrum, med traditioner av religiös lärdom, handel och kurdiskt medvetande som hade överlevt centraliseringstrycket under Qajartiden och tidigt i Pahlavidynastins styre.
Del 2: familjen Qazi — religiös auktoritet och politisk makt
Qazi Muhammad föddes 1893 i Mahabads mest prestigefyllda familj. Familjen Qazi — titeln betyder domare — hade i generationer tjänat som de högsta islamiska domarna i Mahabadregionen och förenat religiös auktoritet med rättslig funktion och politiskt inflytande på ett sätt som kännetecknade kurdiska religiösa familjer i regionen. Qazi Muhammad utbildades i islamisk rättslära och följde familjen in i domaryrket som qazi i Mahabad, samtidigt som han utvecklade det politiska medvetande och den organisatoriska skicklighet som skulle göra honom till en osannolik republikgrundare.
Del 3: andra världskriget och den sovjetiska öppningen
Andra världskriget förändrade Irans strategiska landskap och skapade de förutsättningar som gjorde Mahabadrepubliken möjlig. Sovjets ockupation av nordvästra Iran 1941 skapade en zon där den iranska regeringens makt till stor del sattes ur spel och sovjetiskt skydd erbjöds grupper som var villiga att rätta sig efter sovjetiska intressen. Qazi Muhammad hanterade situationen med enastående politisk skicklighet och byggde en relation till sovjetiska företrädare samtidigt som han drev ett kurdiskt nationalistiskt program som gick långt utöver vad sovjeterna först hade föreställt sig.
Del 4: Iranska Kurdistans demokratiska parti
I augusti 1945 grundade Qazi Muhammad Iranska Kurdistans demokratiska parti (KDPI) — Irans första formella kurdiska politiska parti. Partiet förenade ett program för kurdiska kulturella och språkliga rättigheter med en socialdemokratisk agenda och speglade både medlemmarnas kurdiska nationalistiska förhoppningar och den sovjetiska tidens politiska språk som partiet måste verka inom. Grundandet av KDPI var betydelsefullt i sig: det var det första försöket att organisera kurdiskt politiskt liv i Iran genom en modern partistruktur.
Del 5: Mahabadrepubliken — att bygga en stat på ett år
Den 22 januari 1946 utropade Qazi Muhammad republiken Kurdistan från Chwar Chira-torget. Den regionala församlingen valde honom till den nya republikens president. Inom det lilla territorium som republiken kontrollerade — främst Mahabadregionen — skapade han institutioner som var ett verkligt försök att bygga en fungerande stat: en regering, en nationell armé, kurdiskspråkig utbildning och radio, en kurdiskspråkig press och en förvaltningsstruktur som ersatte Irans provinsstyre.
Republikens militär leddes av Mustafa Barzani, som hade korsat den iranska gränsen från Irak med flera hundra peshmergasoldater. Barzanistyrkorna var republikens effektivaste militära del men speglade också dess grundläggande beroende av stöd utifrån. Qazi Muhammad förstod beroendet. Han förstod att den iranska militären kunde återta Mahabad utan sovjetiskt skydd. Han hoppades att det internationella politiska läget skulle fortsätta ge det paraply som gjorde republiken möjlig.
Del 6: sammanbrottet — när det sovjetiska paraplyet fälldes ihop
Sovjets tillbakadragande från Iran i maj 1946, under amerikanskt tryck och i utbyte mot oljekoncessioner, tog bort skyddet som hade gjort republiken möjlig. Den iranska regeringen inledde militära insatser för att återta de sovjetockuperade zonerna, däribland Mahabad. I november 1946 närmade sig iranska trupper staden. Qazi Muhammad fattade sitt ödesdigra beslut: han skulle inte fly. Han hade erbjudits en flyktväg och avböjt. Han skulle stanna och acceptera följderna. Barzani korsade med sina krigare gränsen tillbaka mot Sovjetunionen i stället för att kapitulera inför de iranska styrkorna.
Del 7: gripande, rättegång och galge
Qazi Muhammad greps av de iranska myndigheterna när de återtog Mahabad i december 1946. Han ställdes inför en militärdomstol i Mahabad, anklagad för förräderi och uppror mot den iranska staten. Rättegången var kort och utgången förutbestämd. Han fälldes och dömdes till döden. Den 31 mars 1947 hängdes Qazi Muhammad tillsammans med brodern Sadr Qazi och kusinen Seif Qazi på Chwar Chira-torget — samma torg där han hade utropat republiken fjorton månader tidigare.
Del 8: arv — presidenten som valde döden framför exil
Qazi Muhammad är ihågkommen som president för historiens enda kurdiska republik, KDPI:s grundare och mannen som valde att dö med sitt folk i stället för att fly i exil. Beslutet att stanna i Mahabad när han kunde ha flytt är kärnan i hans arv: det förvandlade honom från en politisk ledare som misslyckats med att hålla samman sin republik till en martyr vars offer gav den kurdiska saken en moralisk tyngd som aldrig bleknat. Den iranska kurdiska nationella rörelsen har fortlöpande hämtat kraft ur hans minne sedan 1947.
Tidslinje över viktiga händelser
1893 — Föds i Mahabad i den prestigefyllda familjen Qazi av islamiska domare.
1941 — Sovjets ockupation av nordvästra Iran skapar den politiska öppningen för kurdisk autonomi.
Augusti 1945 — Grundar Iranska Kurdistans demokratiska parti (KDPI).
22 januari 1946 — Utropar republiken Kurdistan från Chwar Chira-torget; väljs till president.
Januari–november 1946 — Styr republiken; upprättar kurdiskspråkiga institutioner; för befäl över Mustafa Barzanis styrkor.
Maj 1946 — Sovjets tillbakadragande från Iran tar bort republikens skydd.
December 1946 — Iranska styrkor återtar Mahabad; Qazi Muhammad grips; vägrar fly.
31 mars 1947 — Avrättas genom hängning på Chwar Chira-torget, samma torg där han utropade republiken.
Kronologi över Qazi Muhammad
1893 — Föds i Mahabad.
1945 — Grundar KDPI.
22 januari 1946 — Utropar republiken Kurdistan; blir president.
December 1946 — Republiken faller; grips.
31 mars 1947 — Avrättas på Chwar Chira-torget.
Referenser
1. Eagleton, William Jr. Den kurdiska republiken 1946. Oxford University Press, 1963.
2. McDowall, David. Kurdernas moderna historia. I.B. Tauris, 1996.
3. Jwaideh, Wadie. Den kurdiska nationella rörelsen. Syracuse University Press, 2006.
4. Bruinessen, Martin van. Agha, shejk och stat. Zed Books, 1992.
5. Koohi-Kamali, Farideh. Kurdernas politiska utveckling i Iran. Palgrave, 2003.
6. Roosevelt, Archie. Den kurdiska republiken Mahabad. Middle East Journal, 1947.
7. Olson, Robert. Den kurdiska nationalistiska rörelsen under 1990-talet. University Press of Kentucky, 1996.
8. Ghods, M. Reza. Iran under det tjugonde århundradet. Lynne Rienner, 1989.
Vanliga frågor
Vem var Qazi Muhammad?
Qazi Muhammad (1893–1947) var en kurdisk domare från Mahabad i nordvästra Iran som grundade Iranska Kurdistans demokratiska parti 1945 och utropade och var president för republiken Kurdistan — historiens enda kurdiska republik — från januari 1946 till dess fall i december 1946. Han vägrade fly när republiken kollapsade och avrättades genom hängning i mars 1947.
Varför kollapsade Mahabadrepubliken?
Republiken kollapsade eftersom den var helt beroende av sovjetiskt skydd. När Sovjetunionen drog sig tillbaka från nordvästra Iran i maj 1946 — under amerikanskt tryck och i utbyte mot iranska oljekoncessioner — fanns inget som hindrade den iranska militären från att återta Mahabad. Republikens grundläggande strategiska svaghet var oförmågan att överleva utan yttre stöd.
Varför är Qazi Muhammads arv så starkt i det kurdiska minnet?
Beslutet att stanna i Mahabad när han kunde ha flytt förvandlade honom från en misslyckad republikbyggare till en martyr. Han erbjöds flykt och avböjde. Han valde att dö med sitt folk i stället för att rädda sig själv. Valet gav den kurdiska saken en moralisk tyngd som enbart politisk framgång aldrig hade kunnat ge. Den iranska kurdiska nationella rörelsen har fortlöpande åberopat hans minne sedan 1947.