Vad var Araratrepubliken?
Araratrepubliken (kurdiska: Komara Agiriyê) var en självutropad kurdisk stat som utropades omkring 1927 i området kring berget Ararat (Ağrı) i östra Turkiet, under ett av mellankrigstidens stora kurdiska uppror. Organiserad av det nationalistiska Xoybûnförbundet och ledd i fält av den tidigare osmanske officeren Ihsan Nuri Pasha höll den ut på sluttningarna av Turkiets högsta berg tills den krossades av en väldig turkisk militäroffensiv 1930. Den är ett av de tre stora försöken till modern kurdisk statsbildning.
Viktiga slutsatser
• Araratrepubliken var en kurdisk stat som utropades omkring 1927 i Araratområdet i östra Turkiet.
• Den organiserades av Xoybûnförbundet (Khoyboun), grundat 1927 av kurdiska nationalister i exil, däribland Bedirxanfamiljen.
• Dess militäre befälhavare var Ihsan Nuri Pasha, en kurdisk tidigare officer i osmanska armén.
• Den växte fram efter Sheikh Said-upprorets misslyckande 1925 under den turkiska republikens förtryck av kurdisk identitet.
• Turkiet krossade upproret i en stor offensiv 1930; republiken är ihågkommen som en viktig symbol för kurdisk statsbildning.
Snabbfakta
Namn: Araratrepubliken (Komara Agiriyê)
Typ: Självutropad kurdisk stat utan erkännande
Region: Berget Ararat (Ağrı), östra Turkiet, nära gränsen till Iran
Organiserad av: Xoybûnförbundet (Khoyboun) (grundat 1927)
Militär ledare: Ihsan Nuri Pasha
Period: ca 1927–1930
Motståndare: Republiken Turkiet
Utfall: Krossad av en stor turkisk offensiv 1930
Betydelse: Ett av de tre stora försöken till modern kurdisk statsbildning
Innehåll
Efter Sheikh Said: kurdiskt motstånd i slutet av 1920-talet
Relaterade personer, platser och ämnen
Efter Sheikh Said: kurdiskt motstånd i slutet av 1920-talet
Araratrepubliken uppstod ur den våg av kurdiskt motstånd som svepte över östra Turkiet efter det stora Sheikh Said-upprorets misslyckande 1925. Den nya turkiska republiken, grundad av Mustafa Kemal Atatürk 1923, förde en politik av centralisering och turkisk nationalism som inte gav utrymme för kurdisk identitet eller autonomi och undertryckte kurdiskt språk, kurdiska namn och institutioner.
Som svar försökte kurdiska nationalister — många i exil och tidigare officerare — organisera en mer samordnad kamp. Insatserna samlades i det oländiga området kring Ararat (Ağrı), den stora vulkantoppen längst i östra Turkiet nära de iranska och sovjetiska gränserna, som blev hjärtat i ett nytt kurdiskt uppror.
Xoybûnförbundet
Den nya rörelsens drivkraft var Xoybûn (Khoyboun), ett kurdiskt nationalistiskt förbund grundat 1927 av kurdiska nationalister i exil. Xoybûn — namnet betyder ungefär ”att vara sig själv” eller självständighet — samlade kurdiska intellektuella, tidigare officerare och stamledare och syftade till att ena den kurdiska nationella kampen under en enda organisation.
Bland de ledande gestalterna fanns medlemmar av familjen Bedirxan (Bedir Khan) — ättlingar till Bohtans emirer — däribland bröderna Celadet och Kamuran Bedirxan. Xoybûn tog på sig den politiska ledningen för upproret kring Ararat och försökte omvandla utspritt motstånd till ett nationellt försök att skapa ett självständigt Kurdistan.
Republikens utropande (1927)
I detta sammanhang utropades Araratrepubliken — på kurdiska Komara Agiriyê — omkring 1927 med bas i östra Turkiets bergiga Araratområde. För första gången sedan Kungariket Kurdistan utropades en kurdisk stat på mark som tillhörde ett av de länder mellan vilka Kurdistan hade delats.
Republiken upprättade en enkel regering och förvaltning i territoriet den kontrollerade kring Ararat, med nationella symboler, och vädjade — till stor del förgäves — om internationellt erkännande och stöd. Dess blotta existens var en direkt utmaning mot den turkiska statens auktoritet över dess kurdiska provinser.
Ihsan Nuri och Ararats armé
Araratrepublikens militära ledarskap föll på Ihsan Nuri Pasha, en kurdisk tidigare officer i osmanska armén som tog befäl över rebellstyrkorna på berget. Som utbildad yrkesmilitär organiserade han de kurdiska krigarna till en mer disciplinerad styrka och ledde försvaret av Araratfästet.
Under Ihsan Nuris befäl stod Ararats krigare emot upprepade turkiska försök att fördriva dem och använde bergets svårforcerade terräng till sin fördel. I flera år behöll de kurdiska styrkorna sin ställning och gjorde Ararat till en symbol för trots.
Araratupproret
Upproret drog till sig regionens kurdiska stammar och hövdingar, däribland gestalter som Halis Öztürk, som anslöt sig till striderna kring berget. Från 1927 blossade upproret upp i Araratområdet, där de kurdiska styrkorna stod emot turkiska militäroperationer i följd.
Den turkiska staten svarade med växande kraft, genomförde stora fälttåg mot rebellerna och satte in flyg mot bergsfästena. Striderna var hårda, och insatserna — för både den unga turkiska republiken och den kurdiska nationella saken — var höga.
Ararats fall (1930)
Det avgörande slaget kom 1930. Under sommaren och hösten inledde Turkiet en väldig militäroffensiv mot Ararat och satte in tiotusentals soldater med artilleri och flygunderstöd för att krossa upproret en gång för alla. Trots hårt motstånd övermannades de kurdiska styrkorna, och senast i september 1930 hade Araratrepubliken förstörts.
Efteråt agerade Turkiet för att säkerställa att regionen aldrig mer kunde bli en upprorsbas — bland annat genom en gränsjustering med Iran 1932 som förde Araratområdet fastare under turkisk kontroll och berövade rebellerna en tillflykt över gränsen. Ihsan Nuri och andra överlevande gick i exil, och hårda repressalier följde mot regionens kurdiska befolkning.
Tidslinje
1923 — Den turkiska republiken grundas; en politik av centralisering och turkisk nationalism följer. 1925 — Sheikh Said-upproret krossas. 1927 — Xoybûnförbundet grundas; Araratrepubliken utropas i Araratområdet med Ihsan Nuri som militär befälhavare. 1927–1930 — Kurdiska styrkor håller ut på Ararat mot upprepade turkiska fälttåg. 1930 — Turkiet inleder en väldig offensiv; senast i september är upproret krossat och republiken förstörd. 1932 — En turkisk-iransk gränsjustering säkrar Araratområdet ytterligare; överlevande går i exil.
Centrala gestalter
Araratrepubliken förknippas framför allt med Ihsan Nuri Pasha, dess militäre befälhavare, och Xoybûns ledning — särskilt bröderna Bedirxan — som gav den politisk inriktning. Lokala kurdiska hövdingar som Halis Öztürk deltog i striderna. Som en kortlivad rebellstat under belägring hade republiken ingen lång rad härskare; identiteten var knuten till upprorets ledare och den sak de förespråkade.
Debatter och osäkerheter
Exakta detaljer om Araratrepubliken — förvaltningens exakta omfattning, gränserna och kronologin för utropandet och slagen — återges med vissa variationer som speglar både en krigstida rebellstats förvirrade förhållanden och ämnets politiska laddning. Omkring 1927 som utropandedatum och 1930 för fallet är de vanligaste angivelserna. Vad som står klart är betydelsen som ett organiserat, Xoybûnlett försök till kurdisk självständighet.
Plats i kurdisk historia
Araratrepubliken är ett av de tre stora försöken till modern kurdisk statsbildning, tillsammans med Kungariket Kurdistan från början av 1920-talet och den senare Mahabadrepubliken 1946. Tillsammans markerar de den återkommande kurdiska drivkraften för självbestämmande under årtiondena efter att de kurdiska länderna delades mellan Turkiet, Irak, Iran och Syrien.
Trots att den bara bestod i några år och inte vann något erkännande blev Ararat en stark och bestående symbol. Själva Ararat, republikens flagga och minnet av republiken förblir kraftfulla symboler för den kurdiska nationella kampen — en påminnelse om ett ögonblick när en kurdisk stat utropades på sluttningarna av ett av världens mest berömda berg.
Relaterade personer, platser och ämnen
Utforska relaterad historia på Kurdish-History.com: Ihsan Nuri, Araratupprorets general, hövdingen Halis Öztürk, Sheikh Said-, Ararat- och Dersimupproren, och Kungariket Kurdistan.
Vanliga frågor
Vad var Araratrepubliken?
Det var en självutropad kurdisk stat som utropades omkring 1927 i Araratområdet i östra Turkiet under ett stort kurdiskt uppror organiserat av Xoybûnförbundet. Den krossades av Turkiet 1930.
Vem ledde Araratrepubliken?
Dess militäre ledare var Ihsan Nuri Pasha, en kurdisk tidigare osmansk officer, medan den politiska ledningen kom från Xoybûnförbundet med medlemmar av Bedirxanfamiljen.
Vad var Xoybûn?
Xoybûn (Khoyboun) var ett kurdiskt nationalistiskt förbund grundat 1927 av kurdiska nationalister i exil för att samordna kampen för kurdisk självständighet; det organiserade Araratupproret.
När fanns Araratrepubliken?
Den utropades omkring 1927 och höll ut på Ararat till 1930, när en väldig turkisk militäroffensiv krossade upproret.
Hur besegrades Araratrepubliken?
Turkiet inledde en storskalig militäroffensiv 1930 med tiotusentals soldater och flygunderstöd och övermannade de kurdiska styrkorna senast i september samma år. En gränsjustering med Iran 1932 säkrade regionen ytterligare.
Varför är Araratrepubliken betydelsefull?
Den var ett av de tre stora försöken till modern kurdisk statsbildning — tillsammans med Kungariket Kurdistan och Mahabadrepubliken — och förblir en bestående symbol för kurdernas självbestämmandekamp.
Referenser och vidare läsning
Studier av Araratupproret (Ağrı) och Xoybûnförbundet.
Historiska skildringar av kurderna i den tidiga turkiska republiken och mellankrigstidens kurdiska uppror.
Skildringar av Ihsan Nuri Pasha och den turkiska offensiven mot Ararat 1930.
Kurdish-History.com — relaterad läsning om Ihsan Nuri, Halis Öztürk och Sheikh Said-, Ararat- och Dersimupproren.