Zakho: irakiska Kurdistans port till Turkiet
Zakho (Zaxo), irakiska Kurdistans gränsstad vid Lilla Khabur — hem för den gamla Delalbron och porten till Turkiet vid Ibrahim Khalil.
Läs artikelnArtiklar om kurdisk historia
1586 artiklar tillgängliga på svenska.
Zakho (Zaxo), irakiska Kurdistans gränsstad vid Lilla Khabur — hem för den gamla Delalbron och porten till Turkiet vid Ibrahim Khalil.
Läs artikeln
Halabja (Helebce) i irakiska Kurdistan – platsen för den kemiska attacken 1988 under Anfalkampanjen, nu Iraks 19:e provins och ett centrum för kurdiskt minnesarbete.
Läs artikeln
Sulaymaniyah (Silêmanî), irakiska Kurdistans kulturhuvudstad — en stad av poeter och universitet, Babans gamla huvudstad och PUK:s fäste.
Läs artikeln
Sinjar (Şingal), yazidiernas kärnområde i nordvästra Irak vid foten av Sinjarbergen, platsen för IS folkmord 2014 och fortfarande ett omstritt distrikt som bara delvis återuppbyggts.
Läs artikeln
Sanandaj (Sine), huvudstad i Irans Kurdistanprovins – iranska Kurdistans kulturella hjärta, en musikstad inom Unesco och tidigare säte för furstendömet Ardalan.
Läs artikeln
Saqqez (Seqiz), en kurdisk stad i Irans Kurdistanprovins — en gammal höglandsstad och Jina (Mahsa) Aminis hemstad, där protesterna under slagordet ”Kvinna, liv, frihet” började 2022.
Läs artikeln
Qamishli (Qamişlo), staden med kurdisk majoritet i nordöstra Syrien mitt emot Nusaybin – länge Rojavas faktiska huvudstad, nu under integrering i den nya syriska staten.
Läs artikeln
Nusaybin (Nisëbîn), den forntida staden Nisibis — en gränsstad med kurdisk majoritet i provinsen Mardin i Turkiet, mitt emot Qamishli, med djupa syrianska och romerska rötter.
Läs artikeln
Mosul, Iraks näst största stad vid Tigris — en metropol med arabisk majoritet vid gränsen till de omstridda kurdiska områdena, kontrollerad av ISIS 2014–2017 och sedan dess återuppbyggd.
Läs artikeln
Mardin (MêrÝn), den historiska staden på en höjd i sydöstra Turkiet — en blandad kurdisk, arabisk och syriansk stad berömd för sin gamla stad från artuqidisk tid.
Läs artikeln
Mahabad, en kurdisk stad med omkring 168 000 invånare i nordvästra Iran, huvudstad i den kortlivade Mahabadrepubliken 1946.
Läs artikeln
Rawandiz (Rewandiz), Soranemiratets bergshuvudstad och Mir Muhammads, ”Mir Kors”, bas ovanför den berömda Rawanduzravinen.
Läs artikeln
Amedi (Amêdî), staden på klippkrönet i Duhok, var huvudstad för det kurdiska emiratet Bahdinan i nästan fem århundraden.
Läs artikeln
Bitlis (Bidlîs), huvudstad i ett av de mest långlivade kurdiska emiraten och hemstad för Sharaf Khan Bidlisi, författare till Sharafnama.
Läs artikeln
Silvan (Farqîn), det forntida Mayyafariqin, var huvudstad för marwaniddynastin — det stora kurdiska riket i Jazira under det 10:e–11:e århundradet.
Läs artikeln
Silvan (Farqîn), det gamla Mayyafariqin, var huvudstad för den marwanidiska dynastin — det stora kurdiska riket i Jazira under det 10:e–11:e århundradet.
Läs artikeln
Diyarbakir (Amed), antikens Amida bakom sina svarta basaltmurar, är Turkiets största stad med kurdisk majoritet och Bakurs huvudstad i praktiken.
Läs artikeln
Hasankeyf (Heskîf), en 12 000 år gammal stad vid Tigris och de sista kurdiska ayyubidernas säte, hamnade under vatten genom Turkiets Ilısudamm 2020.
Läs artikeln
Erbil (Hewlêr), huvudstad i irakiska Kurdistanregionen, är en av världens äldsta städer — från forntidens Arbela och citadellet till folkomröstningen 2017.
Läs artikeln
Charsema Sor, det yazidiska nyåret: röda onsdagen, vårhögtiden som markerar skapelsens fullbordan och Tawuse Meleks nedstigande för att välsigna jorden med liv och fruktbarhet.
Läs artikeln
Kurdisk alevism och Reya Heqi, sanningens väg: de kurdiska aleviternas särpräglade tro, med dess heliga platser, cemceremonin och släktskapet med de andra inhemska kurdiska religionerna.
Läs artikeln
Heliga träd i kurdisk tro: den djupa vördnaden för heliga träd som andarnas boningar och förmedlare av välsignelse, från önsketrädet behängt med tygstycken till den kurdiska världens heliga lundar.
Läs artikeln
Heligt vatten och källor i kurdiska trosföreställningar: den djupa vördnaden för vattnet, heliga källor och livets källa, från folktrons källväktare till de levande trosinriktningarnas heliga källor.
Läs artikeln
Helig eld i kurdisk tro: den djupa vördnaden för elden som symbol för ljus, renhet och frihet, från gamla iranska rötter genom Newrozbrasan till de levande trosriktningarna.
Läs artikeln