Erbil, kurdiska Hewlêr, har formats av antikens Arbela, medeltida beskydd, osmanska kvarter och modern fördrivning. Historien sträcker sig från citadellet till slätten.

Erbilcitadellets långa husrad ovanför en gräsbevuxen kulle med bilar och fotgängare på gatan nedanför
Citadellet och omgivande gata, 3 maj 2018. Sarbast.T.Hameed, CC BY-SA 4.0. Daterad stadsbild. Sarbast.T.Hameed · CC BY-SA 4.0.

Hewlêr och slätten

Erbil, kurdiska Hewlêr, är huvudstad i irakiska Kurdistan och säte för ministerrådet. [1] Den arkeologiska kartläggningen studerar slätten mellan Övre och Nedre Zab. Stad, provins och undersökningsområde är olika enheter med olika areal och befolkning. [2]

Arbela och Ishtar

Hansman förknippar Arbela med assyriska Arbailu och en knutpunkt för öst–västliga och nord–sydliga vägar. Kungliga inskrifter förbinder staden med Ishtar, Arbels härskarinna, som viktigt religiöst centrum. Skriftliga namn, begravda lager och bevarade byggnader är olika slags belägg. [3]

Arkeologi bortom högen

Rapporten 2021 registrerar 728 platser under sju fältsäsonger. Ytfynd kombineras med historiska flyg- och satellitbilder, kartläggning och drönare. Resultaten omfattar Urukmaterial från fjärde årtusendet f. Kr., bronsåldersstäder och stora glesa bosättningar från sen sasanidisk eller tidig islamisk tid. [2] Stadstillväxt och vägbyggen hotar landskapet. Regionala fynd fastställer inte exakt grundläggning eller obrutet boende i varje citadellager. [2]

Gökböris stad

Bezer daterar Gökböris sista styre i Erbil till 1190–1233. Hans bana knöts till Saladin och regionala dynastier. Reparationer av försvar och gator, marknader, sjukhus, madrasa och omsorgsinstitutioner beskrivs. [4] Stora Mawlidfester drog lärda och besökare efter äldre fatimidiska firanden i Kairo. Vid hans död 1233 gick områdena enligt testamentet och utan manlig efterträdare till den abbasidiske kalifen. [4]

Det osmanska citadellet

UNESCO skrev in citadellet 2014. Bedömningen betonar arkeologiska lager och osmanska gränder och återvändsgator från huvudporten. Höga husfasader från 1800-talet ersatte äldre befästningar. [5] Avbrottet i boendelivet erkänns också. Bevarande gäller tidigare invånare och omgivande stad. Ålder behöver belägg och försiktighet inför absoluta anspråk på världens äldsta stad. [5]

Ankawa och fördrivningen 2014

Ankawas institutioner hjälpte människor från Mosul och Nineveslätten under ISIS anfall 2014. Det kaldeiska ärkestiftets redogörelse för 2014–2020 beskriver öppnade kyrkor, mat, madrasser och frivillig sjukvård. [6] Hyresstöd, skolor och tillfälliga lokaler för Hamdaniyauniversitetet dokumenteras också. Detta är hjälporganisationens egna verksamhetsuppgifter, ingen aktuell folkräkning av Erbil eller Ankawa. [6]

Sankt Josefs kaldeisk-katolska kyrka i Ankawa med kors, ljus stenfasad, runda fönster och mönstrad metallgrind
Sankt Josef, Ankawa, 13 maj 2018. Levi Clancy, CC0. Senare kyrkobild, ingen bild av nödläget 2014. Levi Clancy · CC0.

Folkomröstningen 2017

Ján Kubiš beskrev i säkerhetsrådet 22 november 2017 folkomröstningen den 25 september i regionen och omstridda områden. Han rapporterade federala operationer från 16 oktober i Kirkuk och ny fördrivning. [7] Rapporten anger domstolsbeslutet den 20 november som förklarade omröstningen grundlagsstridig och upphävde dess följder. Flygplatser, löner, budget och olja förhandlades. En daterad krisskildring, ingen redogörelse för alla senare händelser. [7]

Bevarande och levande historia

UNESCO meddelade i oktober 2025 ett citadellprojekt med tio miljoner dollar från KAR New Ventures Limited. Bevarande, restaurering, tillgänglighet och kultur var mål, inte bevis på att varje byggnad var färdig. Invånarnas band till citadellet hör till stadshistorien. [8]

Källor och vidare läsning

  1. Kurdistan Regional Government, official government site and Council of Ministers address in Erbil; consulted 23 October 2026.
  2. Jason Ur et al., “The Erbil Plain Archaeological Survey: Preliminary Results, 2012–2020,” Iraq 83 (2021), pp. 205–243; author’s published abstract and p. 238 on threats to the landscape.
  3. John F. Hansman, “Arbela,” Encyclopaedia Iranica II/3 (1986), pp. 277–278; opening paragraphs on names, routes and Ishtar.
  4. Gülay Öğün Bezer, “Kökböri,” TDV İslâm Ansiklopedisi (2002): rule at Erbil, institutions, Mawlid and succession.
  5. UNESCO World Heritage Centre, Erbil Citadel: 2014 inscription and statement of Outstanding Universal Value, urban form and residential discontinuity.
  6. Ankawa Humanitarian Committee, “The Chaldean Archdiocese of Erbil: A Journey of Faith and Service Since 2014,” account of relief programmes, 2014–2020.
  7. Ján Kubiš, UN Security Council briefing, 22 November 2017: referendum, federal operations, court decisions and negotiations.
  8. UNESCO, “UNESCO launches new initiative to revitalize Erbil Citadel World Heritage Site,” October 2025; announcement of funding and programme aims.