Inledning
Bitlis borg (turkiska: Bitlis Kalesi; kurdiska: Kela Bidlêsê) är en forntida fästning som kröner en klippa i hjärtat av staden Bitlis, i den branta floddalen i sydöstra Turkiet. Under en stor del av sin dokumenterade historia var den citadell för emiratet Bitlis – ett av de mest beständiga kurdiska furstendömena – och den förblir stadens dominerande landmärke.
Borgen vaktar det smala passet mellan Vanbäckenet och Mesopotamiens lågland och är ett monument över den strategiska geografi som gjorde Bitlis betydelsefullt. Denna presentation fokuserar på själva fästningen; för stadens och det kurdiska emiratets bredare historia, se vår separata presentation av Bitlis.
Snabbfakta
Namn: Bitlis borg (Bitlis Kalesi)
Även känd som: Kela Bidlêsê (kurdiska); Bagheshs borg
Läge: Staden Bitlis, Bitlisprovinsen, sydöstra Turkiet
Omgivning: En brant klippa där biflöden till Bitlisfloden möts, vid vägen Van–Diyarbakır
Traditionellt grundande: Legenden tillskriver borgen en general till Alexander den store vid namn Badlis, omkring 312 f.Kr.
Mått (enligt traditionen): Omkrets omkring 2 800 m; höjd omkring 56 m; murar upp till 7 m tjocka; 670 tinnar
Främsta historiska roll: Citadell för det kurdiska emiratet Bitlis (det 13:e–19:e århundradet)
Restaurering: Bevarandearbete pågår sedan 2004
Bevarandetillstånd: Delvis i ruiner; borgen är den huvudsakliga bevarade delen av det gamla komplexet
Innehåll
Borgen och det kurdiska emiratet
Varför den är viktig för kurdisk historia
Var ligger Bitlis borg?
Borgen står i centrala Bitlis, en stad djupt i Bitlisflodens smala dal. Floden är ett biflöde till Tigris, och platsen ligger omkring 15 kilometer från Vansjöns sydvästra strand. Fästningen upptar ett brant klippblock där vattendrag som tillför floden vatten möts och dominerar staden ovanifrån.
Läget kontrollerade den enda praktiskt användbara vägen mellan Vanbäckenet och låglandet mot Diyarbakır. Som regionens historiker ofta uttrycker det: den som höll Bitlis höll vägen – och borgen var nyckeln till att hålla Bitlis.
Ursprung och legend
Enligt traditionen grundades borgen under forntiden. En populär legend tillskriver byggandet en befälhavare till Alexander den store vid namn Badlis (eller Bedlis) omkring 312 f.Kr. och säger att staden fick sitt namn efter honom. Ursprungsberättelsen är färgstark men legendarisk, och historiker betraktar det exakta datumet för den första fästningen som okänt.
Det som är klart är att platsen är mycket gammal. Bitlis förekommer i tidiga armeniska källor som Baghesh, ett viktigt centrum i den historiska provinsen Aghdznik, och fästningen var upprepade gånger ett eftertraktat byte i regionens krig långt innan det kurdiska emiratet tog form.
Borgen och det kurdiska emiratet
Efter att i tur och ordning ha varit i arabiska, armeniska, bysantinska, seldjukiska, ayyubidiska och mongoliska händer blev Bitlis säte för ett kurdiskt emirat styrt av rojaki- eller rûzekidynastin, traditionellt daterad till det 13:e århundradet. I ungefär fem århundraden var borgen dessa kurdiska furstars fäste, och de gjorde stadens avlägsenhet till en sorts självständighet mellan Osmanska riket och Safavidriket.
En av de mest berömda händelserna inträffade 1655, när Abdal Khan, Bitlis kurdiske härskare, trotsade osmanska krav. Vans osmanske generalguvernör Melek Ahmed Pasha inledde ett straffälttåg, och efter hårda strider intog osmanerna staden och installerade en ny härskare. Emiratet bestod ändå i olika former tills osmanerna införde direkt förvaltning under det 19:e århundradet.
Byggnad och försvarsverk
Traditionella beskrivningar ger borgen imponerande dimensioner: en ringmur på omkring 2 800 meter, en höjd på ungefär 56 meter och murar upp till 7 meter tjocka, prydda med 670 tinnar. Eftersom den ligger på en lodrät klippa hade den ingen försvarsvallgrav – terrängen var själv det yttre försvaret.
Tidiga skildringar berättar att det befästa området en gång rymde citadellet och också omkring 300 hus, ett värdshus och en moské, i praktiken en befäst stadsdel. I dag återstår i huvudsak bara borgbyggnaden, medan mycket av den inre bebyggelsen sedan länge är borta.
Varför den är viktig för kurdisk historia
Bitlis borg är den fysiska symbolen för ett av de mest långlivade kurdiska emiraten. Furstendömet som den förankrade var en självstyrande kurdisk furstestat som överlevde de flesta rivaler och gav kurdisk historia en av dess grundläggande texter: Sharafnama, den stora krönikan om kurderna som skrevs av Bitlisfursten Sharaf Khan i slutet av det 16:e århundradet.
Att stå nedanför borgen är att stå i denna historias centrum – en fästning som lät en kurdisk dynasti hålla en avgörande bergsväg i århundraden, i en stad vars betydelse för kurdisk historia vida överstiger dess storlek.
Tidslinje
Omkring 312 f.Kr. – Legenden tillskriver borgens grundande Badlis, en general till Alexander den store
641 e.Kr. – Bitlis och dess borg intas av arabiska styrkor under Umars kalifat
Det 11:e–13:e århundradet – Fästningen växlar mellan bysantinska, seldjukiska, ayyubidiska och mongoliska härskare
Det 13:e århundradet – Bitlis blir säte för det kurdiska emiratet under rojakidynastin
1655 – Ett osmanskt fälttåg under Melek Ahmed Pasha mot Abdal Khan intar Bitlis
Det 19:e århundradet – Emiratet införlivas i direkt osmansk förvaltning
1916 – Ryska styrkor ockuperar Bitlis i flera månader under första världskriget
2004 – Restaurering och bevarandearbete på borgen börjar
Debatter och osäker historia
Borgens tidigaste historia är påtagligt osäker. Legenden om Alexander den store som grundare återges ofta men kan inte verifieras, och forskare är oense om när den första fästningen uppfördes. De ofta citerade måtten – omkretsen 2 800 meter, höjden 56 meter och de 670 tinnarna – kommer till stor del från äldre beskrivningar, bland annat den osmanske resenären Evliya Çelebis skildring från det 17:e århundradet, och bör läsas som traditionella uppgifter snarare än exakta mätdata.
Bitlis självt ligger i en kulturell korsväg och görs anspråk på i både armeniska, kurdiska, osmanska och moderna turkiska berättelser. Dess identitet som kurdiskt emirat är väl dokumenterad, men stadens djupa förflutna har också armeniska och andra skikt, och dessa historier är ibland omstridda.
Borgen i dag
Restaureringsarbetet som började 2004 har fortsatt i omgångar, med utgrävning och förstärkning för att stabilisera de bevarade murarna och öppna platsen för besökare. Borgen förblir Bitlis kännetecknande monument och reser sig över en stadsbild med historiska moskéer, medreser och broar från seldjukisk och osmansk tid.
Närliggande platser och ämnen
Bitlis (Bidlîs): det kurdiska emiratet och Sharafnama
Andra närliggande ämnen är Sharaf Khan Bidlisi och hans Sharafnama, de kurdiska emiraten i stort, Vansjön, staden Tatvan och närliggande Halime Hatun Kümbet vid Gevaş.
Vanliga frågor
Vad är Bitlis borg?
Det är en forntida klippfästning i staden Bitlis i sydöstra Turkiet, som i århundraden fungerade som citadell för det kurdiska emiratet Bitlis.
Vem byggde Bitlis borg?
En populär legend tillskriver den en general till Alexander den store vid namn Badlis omkring 312 f.Kr., men det verkliga datumet för ursprungsfästningen är okänt; byggnaden byggdes om och utvidgades under många senare perioder.
Varför är Bitlis borg viktig för kurdisk historia?
Den var fäste för ett av de mest beständiga kurdiska emiraten, vars härskarlinje frambringade Sharaf Khan Bidlisi, författare till Sharafnama, den första stora historien om kurderna.
Kan man besöka Bitlis borg?
Ja. Borgen dominerar centrala Bitlis och har varit föremål för fortgående restaurering sedan 2004 och förblir stadens främsta historiska landmärke.