Den sumeriska kungalistan ger Ibranum ett år mellan Irarum och Hablum. Den korta posten bevarar namn och textposition; hans personliga liv är till stor del okänt.

Högt lerprisma med två sumeriska kilskriftskolumner på genomskinligt stativ i Ashmolean
Senare textvittne: prisma AN1923.444, omkring 1800 f.Kr., troligen från Larsa. Fotot från 2017 visar källtraditionen, inte ett föremål beställt av Ibranum. [3] [5] © Gts-tg, 15 March 2017 · Wikimedia Commons · CC BY-SA 4.0 · Resized independent photograph; no creative changes.

Ettårsposten

Oxford ETCSL tilldelar Ibranum ett år i det gutiska avsnittet. Irarum med två år står före; Hablum med två år efter. [1] Jacobsen trycker ib-ra-nu-um och samma längd. [2] Texten ger inga föräldrar eller tillträdesberättelse; grannposter bevisar inte släktskap.

Följd utan säker kalender

Listan placerar honom i gutiskt kungadöme utan ett tillträdesdatum f.Kr. [1] Van De Mieroop beskriver olika totalsummor och möjligen samtidiga härskare i olika städer. [4] Årtalet 2113 eller ovillkorligen trettonde kung behöver mer stöd än en modern numrerad lista. Ett kort styre visar inte heller fredlig eller omstridd succession.

Det senare prismat

Ashmolean beskriver ett fyrsidigt lerföremål med två sumeriska kolumner per sida, omkring 1800 f.Kr., troligen från Larsa. Myt, legend och historia förenas; gudomlig maktöverföring mellan städer legitimerar Isin. [3] Datumet hör till textöverföringen, inte Ibranums liv. Namnet är ett värdefullt belägg utan fullständig samtida biografi.

Att läsa gutisk historia

Van De Mieroop framhåller föränderliga betydelser av Gutium och gutier, språk främst känt genom namn och fientliga mesopotamiska skildringar. [4] Kritisk läsning berättigar inte påhittad decentralisering eller kulturpatronage under Ibranum. Zagros är relevant för dagens kurdiska landskaps historia; geografi och liknande namn ensamma bevisar ingen direkt etnisk släktlinje.

Källor och vidare läsning

  1. University of Oxford, ETCSL 2.1.1, The Sumerian King List, lines 308–334; Ibranum’s one year and neighbouring entries.
  2. Thorkild Jacobsen, The Sumerian King List, Assyriological Studies 11, 1939, pp. 118–119; Ibranum’s name and reign.
  3. Ashmolean Museum, Sumerian King List, AN1923.444; physical description, date, probable origin and political interpretation.
  4. Marc Van De Mieroop, Gutians, Encyclopaedia Iranica XI/4, 2002, updated 2013, pp. 408–410; chronology, hostile portrayals and linguistic evidence.
  5. Gts-tg, Sumerian King List, photograph of 15 March 2017, Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0.