Inledning
Den 15 oktober 2005 röstade det irakiska folket för att ratificera en ny författning – den första permanenta författningen i Irak efter Saddam. För det kurdiska folket var detta ögonblicket då över ett århundrades kamp slutligen fick konstitutionellt erkännande. Iraks författning 2005 erkände Kurdistanregionen som en federal enhet med egen regering, eget parlament och egna säkerhetsstyrkor. Den fastställde kurdiska som officiellt språk i Irak vid sidan av arabiska. Den erkände Irak som ”ett land med flera nationaliteter, religioner och religiösa riktningar”. Och i artikel 140 gav den en färdplan för att lösa Kirkuks och andra omstridda områdens status genom normalisering, folkräkning och folkomröstning.
Författningen var kulmen på alla löften som getts och brutits sedan juldeklarationen 1922. Den uppfyllde marsavtalet 1970, gav upprättelse åt upproret 1991 och lade den rättsliga grunden för Kurdistans regionala regering, som hade byggts upp från ingenting 1992. Men författningen bar också fröna till framtida konflikt. Bagdad har gång på gång svikit sina konstitutionella åtaganden – artikel 140 genomfördes aldrig, någon uppgörelse om delning av oljeintäkter nåddes aldrig och de omstridda områdenas status förblir olöst. Författningen gav kurderna rättigheter på papperet. Kampen för att genomdriva dem fortsätter.
Innehåll
Vad säger författningen om kurderna?
Vad säger författningen om kurderna?
Iraks författning 2005 är det viktigaste rättsliga dokumentet i kurdisk historia. Den erkänner Kurdistanregionen som en federal enhet inom Irak med egen regional regering, eget parlament, rättsväsende och peshmergasäkerhetsstyrkor. Kurdiska och arabiska fastställs som Iraks två officiella språk. Författningen förklarar Irak vara ett federalt, demokratiskt och pluralistiskt land – ett grundläggande brott med den centraliserade arabnationalistiska stat som förtryckt kurderna i årtionden.
Kurdiska förhandlare säkrade flera avgörande bestämmelser: Kurdistanregionen erkändes som officiellt styre över de områden den förvaltade den 19 mars 2003. Kurderna fick rätt att dela intäkter, hantera delar av utrikesförbindelserna och behålla egna säkerhetsstyrkor. Artikel 112 föreskrev gemensam förvaltning av befintliga oljefält och rättvis fördelning av intäkterna. Och artikel 140 – den mest omstridda bestämmelsen – krävde att Iraks regering skulle slutföra normaliseringen av omstridda områden, hålla en folkräkning och genomföra en folkomröstning i Kirkuk och andra områden senast den 31 december 2007.
Viktiga punkter
• Författningen 2005 är det första permanenta rättsliga dokumentet som erkänner Kurdistanregionen som federal enhet med egen regering, eget parlament och egna säkerhetsstyrkor.
• Artikel 140 gav en färdplan för att lösa Kirkuks status genom normalisering, folkräkning och folkomröstning – men genomfördes aldrig. Tidsfristen i december 2007 löpte ut utan åtgärder.
• Bagdad har gång på gång svikit konstitutionella åtaganden mot kurderna – särskilt om oljeintäkternas fördelning, de omstridda områdenas status och fördelningen av den federala budgeten.
• Författningen representerar både den största bedriften och den största frustrationen i modern kurdisk historia: den gav kurderna konstitutionella rättigheter som tidigare generationer bara kunnat drömma om, men rättigheterna undergrävs fortfarande systematiskt av Bagdad.
Snabbfakta
Dokument: Republiken Iraks författning Ratificerad: 15 oktober 2005 (nationell folkomröstning) Typ: Permanent federal författning Viktiga kurdiska bestämmelser: Kurdistanregionen erkänd som federal enhet; kurdiska som officiellt språk; KRG med egen regering, eget parlament, rättsväsende och peshmerga; artikel 140 om omstridda områden; artikel 112 om oljeintäkternas fördelning Kurdiska förhandlare: KDP (Masoud Barzani) och PUK (Jalal Talabani) som centrala deltagare i författningsarbetet Tidsfrist för artikel 140: 31 december 2007 (aldrig genomförd) Kirkuk: Folkomröstning om status krävdes men hölls aldrig Kurdiska röster: Kurderna röstade med överväldigande majoritet för författningen Talabani: Blev Iraks president (2005–2014) inom den konstitutionella ramen Barzani: Blev Kurdistanregionens president
Historiskt sammanhang: från invasion till författning
Den USA-ledda invasionen av Irak 2003 störtade Saddam Husseins Baathregim och öppnade för en grundläggande omstrukturering av den irakiska staten. Kurdiska peshmerga, som hade samarbetat nära med amerikanska styrkor under invasionen, framstod som USA:s mest tillförlitliga allierade i Irak. KDP och PUK – som hade styrt Kurdistanregionen sedan 1992 under flygförbudszonen – gick in i författningsprocessen med en tidigare aldrig skådad styrka.
Kurdiska ledare hade en central roll i att utarbeta författningen. De krävde ett federalt system som skulle skydda kurdisk autonomi mot framtida centraliserande regeringar. Den provisoriska förvaltningslagen 2004 (TAL) hade redan lagt ramen, erkänt KRG och tagit med bestämmelser om omstridda områden. Den permanenta författningen 2005 byggde vidare på grunden och förankrade kurdiska rättigheter i ett dokument ratificerat av det irakiska folket. Jalal Talabani blev Iraks president – den förste icke-arabiske statschefen i Iraks historia – medan Masoud Barzani blev Kurdistanregionens president.
Brutna löften: författningens ouppfyllda åtaganden
Trots författningens tydliga bestämmelser har Bagdad systematiskt underlåtit att uppfylla åtagandena mot det kurdiska folket. Artikel 140 – som krävde normalisering, folkräkning och folkomröstning i Kirkuk och andra omstridda områden senast den 31 december 2007 – genomfördes aldrig. Tidsfristen löpte ut utan åtgärder och efterföljande irakiska regeringar har vägrat hålla folkomröstningen. Kirkuk – ”Kurdistans Jerusalem” – förblir i ovisshet med olöst status över två årtionden efter författningens ratificering.
Oljeintäkternas fördelning har varit lika omstridd. Artikel 112 föreskrev gemensam förvaltning av befintliga oljefält och rättvis intäktsfördelning, men Bagdad och Erbil har aldrig enats om en lag om kolväten. Bagdad har gång på gång hållit inne eller minskat Kurdistanregionens andel av den federala budgeten och använt ekonomiska påtryckningar som redskap för politisk kontroll. Principen om rättvis intäktsfördelning – etablerad genom olja mot mat-programmets tilldelning på 13 procent och förankrad i författningen – har behandlats som en död bokstav.
Folkomröstningen om självständighet 2017 – där 92 procent av de kurdiska väljarna valde självständighet – var kulmen på kurdisk frustration över Bagdads underlåtenhet att respektera författningen. Men svaret var förödande: Bagdad avvisade resultatet, Iraks militär och iranskstödda miliser intog Kirkuk och andra omstridda områden, internationella flyg till Kurdistan förbjöds och den kurdiska självständighetsdrömmen sköts åter upp.
Tidslinje över viktiga händelser
Mars 2003 – USA-ledd invasion av Irak; kurdiska peshmerga samarbetar med koalitionsstyrkor.
2004 – Den provisoriska förvaltningslagen erkänner KRG och omfattar artikel 58 om omstridda områden.
Januari 2005 – Informell kurdisk folkomröstning; överväldigande stöd för självständighet.
15 oktober 2005 – Iraks författning ratificeras genom nationell folkomröstning.
2005 – Jalal Talabani blir Iraks president; Masoud Barzani blir Kurdistanregionens president.
31 december 2007 – Tidsfristen för artikel 140 löper ut; folkomröstningen i Kirkuk hålls aldrig.
25 september 2017 – Kurdisk självständighetsomröstning; 92 % röstar ja. Bagdad avvisar resultatet; irakiska styrkor intar Kirkuk.
Arv och betydelse för kurdisk historia
Iraks författning 2005 är den enskilt viktigaste rättsliga bedriften i kurdisk historia. Den uppfyller en princip som först formulerades i juldeklarationen 1922 och som man kämpade för genom åtta årtionden av uppror, folkmord och exil: att det kurdiska folket har rätt att styra sig självt inom Irak. Kurdistanregionen är världens enda konstitutionellt fastslagna autonoma kurdiska enhet – en ställning som finns för att generationer kurder offrade allt för att göra den möjlig.
Men författningen visar också gränserna för rättsliga rättigheter utan politisk makt att genomdriva dem. Varje större kurdisk bestämmelse har undergrävts av Bagdad: artikel 140 genomfördes aldrig, oljeintäkternas fördelning avtalades aldrig, den federala budgetandelen användes gång på gång som vapen och folkomröstningen 2017 krossades. Lärdomen ekar genom kurdisk historia: konstitutionellt erkännande utan genomförande är ett löfte utan mening.
Trots misslyckandena förblir författningen den kurdiska autonomins rättsliga ankare i Irak. Kurdistans regionala regering fortsätter verka med stöd av den. Iraks federala högsta domstol har bekräftat att artikel 140 förblir bindande och måste genomföras. Den kurdiska kampen handlar nu om att säkerställa att rättigheterna i författningen respekteras i praktiken, sedan kampen för erkännande vanns 2005. Den kampen fortsätter.
Vanliga frågor
Vad säger Iraks författning om kurderna?
Författningen 2005 erkänner Kurdistanregionen som federal enhet med egen regering, eget parlament, rättsväsende och peshmerga. Kurdiska är officiellt språk vid sidan av arabiska. Artikel 140 ger en färdplan för att lösa Kirkuks och andra omstridda områdens status. Artikel 112 föreskriver gemensam oljeförvaltning och rättvis intäktsfördelning.
Varför genomfördes artikel 140 aldrig?
Efterföljande irakiska regeringar hindrade genomförandet av artikel 140 eftersom en folkomröstning i Kirkuk sannolikt skulle ha lett till att provinsen anslöt sig till Kurdistanregionen. Tidsfristen i december 2007 löpte ut utan den föreskrivna normaliseringen, folkräkningen eller folkomröstningen. Iraks federala högsta domstol har slagit fast att artikel 140 förblir bindande, men ingen regering har vidtagit åtgärder för att genomföra den.
Vad hände med självständighetsomröstningen 2017?
Den 25 september 2017 höll Kurdistanregionen en självständighetsomröstning där 92 procent röstade för självständighet. Bagdad, stött av Turkiet och Iran, avvisade resultatet som olagligt. Irakiska styrkor och iranskstödda miliser intog Kirkuk och andra omstridda områden. Internationella flyg till Kurdistan förbjöds. Den kurdiska drömmen om en egen stat sköts åter upp.
Referenser och vidare läsning
Constitute Project – Iraks författning 2005 (fullständig text)