Marif Nodeyi: Ahmadi, ordkunskap på vers och religiös lärdom

Ahmadi visar Nodeyis arabisk-kurdiska språkundervisning; forskning undersöker hans rättskommentar och undervisningsarbete.

Stora moskén i Sulaymaniyya med två minareter, turkosa kupoler, fotgängare och bilar under blå himmel — Stora moskén, Kushared (Mohammed Sardar), 8 november 2019. Modern bild av en plats förknippad med Nodeyis undervisning, inte dess oförändrade äldre utseende. Kushared (Mohammed Sardar) · Grand Mosque, Sulaymaniyah, 8 November 2019 · Wikimedia Commons · CC BY-SA 4.0 · Size variant; no creative changes.

Bredare än en poetisk etikett

Marif Nodeyi, även Shaykh Muhammad Maʿruf al-Nudahi, var kurdisk lärd och poet under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Khalil Abdulla beskriver arabiska, persiska och kurdiska skrifter och undervisning i Qalachwalan och Sulaymaniyya. [1] VejinBooks klassificerar Ahmadi som centralkurdisk. [2] Det anger inte automatiskt språket i alla verk.

Skolor och lärare

Abdulla nämner fadern som första lärare, studier i Qalachwalan och Hazar Merd, kontakt med Mulla Abdullah Baytushi och undervisning i Stora moskén. [1] Det är mer precist än att gissa ursprung från namnet eller placera honom vid Ardalanhovet. Fotot lokaliserar institutionen utan att återskapa dess gamla utseende.

Ahmadis undervisningssyfte

Det transkriberade förordet nämner sonen Ahmad och förklarar arabiska ord genom kurdiska, med avdelningar för substantiv och verb. [3] Det växlar mellan persiska, arabiska och kurdiska. Versen ordnar här undervisningen: namngiven elev och grammatisk indelning visar en praktisk plan.

Vad eleven möter

Substantivavsnittet parar rāʾs och ʿayn med ser och çaw, huvud och öga. [4] Verbavsnittet ställer arabiska former intill kurdiska betydelser. [5] Digitalutgåvan skiljer olika avsnitts versmått; samma mått ska inte antas gälla hela boken. En redigerad transkription är inget autografmanuskript.

En rättslig kommentar

Reveeng Tayib Tahir och Fayez Abu Bakr Qader studerar 2022 Kashf al-ghawamid till arvsrättsdikten Qatr al-ʿarid. Sammanfattningen behandlar ordning, källor, shafiitiska ståndpunkter, skriftargument och språkförklaring. [6] Lexikon och juridik undervisar olika ämnen. Här används publicerat abstract, ingen påstådd fullständig manuskriptläsning.

Datum och utgåvor

VejinBooks anger 1753–1837, Abdulla 1752–1838. [1] [2] En verksamhet över sekelskiftet är säkrare än falsk precision. Katalogen listar Zhyan/Sulaymaniyya 1953, Bagdad 1986 och en senare Sanandajutgåva. [2] Det visar spridning, inte levnadsdatum; alla utgåvor har inte jämförts.

Läs arvet i verket

Flerspråkigt förord, ordpar, grammatik och rättskommentar visar kontrollerbara bidrag. [3] [4] [5] [6] Det kräver varken en säker andraplats bland kurdiska lexikon eller obekräftade verkantal. Länkarna låter läsaren undersöka vad elever kunde läsa.