Bidlisis bana gick mellan safavidisk och osmansk tjänst. Den persiska Sharafnama förenar dynastihistoria, självbiografi och en bredare politisk kronologi.

Tvåsidig handskriftsmålning: en sittande furste med följe i en dekorerad byggnad och människor bland klippor och längs en vattenkanal
Botanfurstens råd i Sharafnama 1597, Bodleian MS.Elliott 332, folio 43 a. Figurerna är inga identifierade porträtt av författaren. Unidentified artist, 1597 · Bodleian Library MS. Elliott 332 · Wikimedia Commons · Public domain.

En barndom i exil

Sharaf al-Din Khan föddes 25 februari 1543 i Karahrud nära Qom, sedan fadern Shams al-Din gått i safavidisk tjänst. Familjens politiska bas var Bitlis och Rojeki/Ruzagi-gruppen. Özgüdenli beskriver undervisning av lokala domare och tre års religiösa studier vid Tahmasps hov från nio års ålder. [1] Det belägger en utbildningsmiljö, inte matematisk specialisering eller bevarade målningar. Namnet Bitlisi ensamt bevisar inte släktskap med alla stadens lärda.

Från safavidisk tjänst till osmanska Bitlis

Glassen följer ämbeten i Gilan och Shirvan, befordran under Ismail II och förflyttning till Nachitjevan under hovstrider. Kurdiska härskare förmedlade kontakt med osmanske befälhavaren Khusraw Pascha 1578; Bidlisi fick styret över Bitlis. Han deltog därefter i osmanska fälttåg och tilldelades Muş. [2] Förändrade lojaliteter hör till imperiernas konkurrens. De innebär varken oavbruten suveränitet eller befäl över alla osmanska krig mot Iran.

Vad Sharafnama berättar

Det persiska verket förenar kurdiska härskarhus och områdens historia, skriftliga källor, ögonvittnen och författarens självbiografi. Den sammanhängande andra delen följer osmanska sultaner och samtida härskare i Iran och Turan. [2] Dynastihistoria kombineras med en vidare politisk kronologi. Boken vittnar både om tidigare härskare och om hur en furste på 1500-talet framställde sin familj och ställning. Förmedlad genealogi, ärvd berättelse och egen erfarenhet måste skiljas åt.

Handskrifter och datum att jämföra

Özgüdenli identifierar författarexemplaret 13 augusti 1597 som Bodleian MS.Elliott 332. En kopia 8 september 1606, MS.Elliott 321, anges vara läst och rättad av författaren. [1] Det behöver jämföras med samma artikels dödsrubrik 1603–04; ett exakt dödsår är osäkert. Överlämningen av styret till sonen Shams al-Din 1597 är en annan fråga än bokens tillkomst och senare överföring. Signaturerna gör fortsatt undersökning möjlig.

Utgåvor och översättningar

Turkiska historiska sällskapets bibliotek katalogiserar Muhammad Abbasis persiska Teheranutgåva 1965, baserad på Velyaminov-Zernovs publikation i Sankt Petersburg 1860–62. Originalet och förlagan anges som persiska. [3] Velyaminov-Zernov ska därför anges som textutgivare, inte engelsk översättare. Vid jämförelse behövs utgivare eller översättare, band, publiceringsdatum och det avsnitt som citeras.

Källor och vidare läsning

  1. Osman Gazi Özgüdenli, Şeref Han, TDV İslâm Ansiklopedisi38(2010),pp.548–550; biography and manuscript dates.
  2. Erika Glassen, Bedlīsī, Šaraf-al-Dīn Khan, Encyclopaedia Iranica IV/1(1989),pp.76–77; career and structure of the Sharafnama.
  3. Turkish Historical Society Library,record533159:Şerefnâme,Persian edition,Tehran1965; original and1860–62source-edition notes.
  4. Unidentified1597artist,Council of the Prince of Botan,Bodleian MS.Elliott332,folio43a;Wikimedia Commons public-domain reproduction.