Soad Hosny: arabisk films Askungen med kurdiska rötter

Vem var Soad Hosny?

Soad Mohammad Kamal Hosny (arabiska: سعاد حسني; 26 januari 1943 – 21 juni 2001) var en av den arabiska filmhistoriens mest hyllade skådespelare och sångare. Känd över hela arabvärlden som ”Filmens Askungen” medverkade hon i 83 filmer mellan 1959 och 1991 och arbetade med praktiskt taget varje betydande egyptisk regissör i sin tid. Berättelsens särskilda relevans för kurdisk historia ligger i fädernearvet: fadern, den berömde kalligrafen Muhammad Kamal Hosny, hade kurdiskt ursprung i Syriens Al-Babastam — vilket gör Soad Hosny till en av de mest berömda personerna med kurdisk härstamning i det 20:e århundradets arabiska kulturliv.

Viktiga slutsatser

Fadern Muhammad Kamal Hosny var en kurdisk kalligraf från Syriens Al-Babastam som utvandrade till Egypten och blev en av tidens mest respekterade islamiska kalligrafer.
Soad Hosny medverkade i 83 filmer under en 32-årig karriär och arbetade med Omar Sharif, Youssef Chahine och alla stora regissörer under egyptisk films guldålder.
Hon föddes i en konstnärsfamilj: halvsystern Nagat El-Saghira blev en av Egyptens mest älskade sångare.
Hon dog den 21 juni 2001 efter ett fall från en balkong på sjätte våningen i London. Brittiska myndigheter bedömde det som självmord, men familjen och många i Egypten tror att hon mördades.
Fallet förblir ett av arabisk kulturhistorias mest diskuterade ouppklarade mysterier.

Snabbfakta

Fullständigt namn: Soad Mohammad Kamal Hosny Även känd som: Souad Hosni, Zozo, Filmens Askungen, Månens syster Född: 26 januari 1943, Kairo, Egypten Död: 21 juni 2001, London, England Bakgrund: Född i Egypten; kurdiskt fädernearv (Al-Babastammen, Syrien) Yrke: Skådespelare, sångare Epok: 1950-talet–1990-talet Känd för: Ledande skådespelare under egyptisk films guldålder; 83 filmer Viktiga filmer: Hassan och Naima (1959), Se upp för ZouZou (1972), El Karnak (1975), Shafika och Metwally (1978) Förknippad med: Egyptisk film; den arabiska filmens guldålder Historisk betydelse: En av det 20:e århundradets mest ikoniska arabiska skådespelare; de kurdiska rötterna på fädernet gör henne viktig i berättelsen om den kurdiska kulturdiasporan

Innehållsförteckning

Den kurdiske fadern bakom ikonen

Tidigt liv och ursprung

Historiskt sammanhang

Viktiga framgångar och yrkesbana

Tidslinje och viktiga händelser

Debatter, kontroverser och missuppfattningar

Arv och kulturellt inflytande

Vanliga frågor

Referenser och vidare läsning

Den kurdiske fadern bakom ikonen

Den kurdiska sidan av Soad Hosnys berättelse börjar med fadern Muhammad Kamal Hosny, född i Al-Babaklanen — en kurdisk stam som levt i Syrien under osmanskt styre. När Osmanska riket gick in i sina sista årtionden beslöt Muhammads far att utvandra och tog sin då 18-årige son och andra familjemedlemmar till Egypten. De bosatte sig i Kairo, där Muhammad stannade resten av livet.

I Kairo etablerade sig Muhammad Kamal Hosny snabbt som mästare i islamisk kalligrafi och arbetade så småningom vid Kungliga institutet för kalligrafi. Hemmet i Khan el-Khalili blev mötesplats för konstnärer, musiker, målare och lärda från hela arabvärlden. De som kände hemmet beskrev det som ”konstnärernas hem” — en plats där arabvärldens skapande kultur passerade familjens dörrar. Det kurdiska arvet från Syrien till Egypten upptogs i denna intensivt kosmopolitiska konstnärsmiljö, och barnen formades av båda.

Mönstret — kurder som utvandrade från de osmanskt styrda kurdiska hemländerna till arabiska städer och helt integrerades i arabiskt kulturliv — återkommer genom Mellanösterns moderna historia. Det förklarar varför så många betydande gestalter i arabisk konst, litteratur, politik och religion har kurdiska rötter som är föga kända. Soad Hosny är ett särskilt slående exempel: en kvinna med kurdiskt fädernearv som blev kanske den arabiska historiens mest berömda skådespelare.

Tidigt liv och ursprung

Soad Mohammad Kamal Hosny föddes den 26 januari 1943 i Kairos Bulaqdistrikt — ett av stadens äldre och mer arbetarpräglade kvarter. Fadern var Muhammad Kamal Hosny, den kurdisk-syriske mästerkalligrafen. Modern Gawhara Mohamed Hassan Saffour var egyptisk. Soad var dotter till faderns andra hustru och växte upp som en av tre systrar i denna familjegren.

Familjen var väldig. Föräldrarna skildes, och modern gifte sig senare med Abdul Monem Hafeez och fick ytterligare sex barn. Med alla grenar inräknade växte Soad upp med ungefär 16 syskon och halvsyskon. Trots — eller kanske tack vare — det fulla hemmet var familjen osedvanligt begåvad. Halvsystern Nagat El-Saghira blev en av arabvärldens mest hyllade sångare. Halvbrodern Ezz Eddin Hosni blev kompositör och musiklärare och undervisade både Soad och Nagat. Ett annat syskon, Sami Hosni, blev cellist. Kalligraffaderns hem var en salong för arabvärldens skapande gemenskap.

Soad visade tidigt sina gåvor. Vid tre års ålder sjöng hon i det populära egyptiska barnradioprogrammet Baba Sharo — ett framträdande som gav smeknamnet ”Månens syster” (Okht El Qamar), som följde henne i åratal. Skådespelartalangen upptäcktes i tonåren av författaren och regissören Abdel Rahman El-Khamisy, som gav henne rollen som Ofelia i sin scenuppsättning av Hamlet och sedan rekommenderade henne till Henry Barakats film Hassan och Naima 1959. Hon var sjutton år. Filmen inledde karriären.

Historiskt sammanhang

Soad Hosnys karriär löpte nästan exakt parallellt med egyptisk films guldålder. Från slutet av 1950-talet till 1970-talet var egyptisk film arabvärldens dominerande kulturkraft — Kairo kallades ibland ”Mellanösterns Hollywood”. Egyptiska filmer, sånger och stjärnor sågs, hördes och diskuterades från Marocko till Irak. Att en skådespelare med kurdiskt arv nådde branschens topp speglade hur väl kurdiska diasporasamhällen integrerats i arabiskt kulturliv och hur oviktigt etniskt ursprung blev när begåvningen var obestridlig.

Egypten under Gamal Abdel Nasser och därefter Anwar Sadat var ett samhälle i snabb förändring — urbaniserat, moderniserat och politiskt komplext. Filmen förmedlade förändringarna direkt: den utforskade förhållanden mellan män och kvinnor, klasspänningar, politiska förhoppningar och traditionens tryck mot moderniteten. Hosny var särskilt verksam i denna miljö eftersom hon förkroppsligade en ny egyptisk kvinnlighet — självständig, modern, charmerande och alltid lite utom räckhåll. När guldåldern började gå tillbaka på 1980-talet gick också Hosny tillbaka och drog sig tillbaka 1991.

Viktiga framgångar och yrkesbana

Filmkarriär

Filmdebuten i Hassan och Naima (1959) visade Hosny som en naturlig närvaro på duken. Under följande tre årtionden arbetade hon med varje betydande regissör i egyptisk film, däribland Youssef Chahine, Henry Barakat och Ali Badrakhan (som hon senare gifte sig med). Hon spelade mot ledande manliga stjärnor som Omar Sharif och Hussein Fahmy. Bredden var enastående: oskuldsfulla byflickor, moderna yrkeskvinnor, komiska huvudroller, tragiska hjältinnor och politiskt komplexa gestalter med samma övertygelse.

Den mest ikoniska rollen var ZouZou i Se upp för ZouZou (1972), en film så förknippad med henne att hon blev allmänt känd som ”Zozo”. Andra stora filmer är El Karnak (1975), efter en berättelse av Naguib Mahfouz om tortyr hos Nassers hemliga polis; Shafika och Metwally (1978), en folklig tragedi; och Vilden (1979), som gav henne statens filmpris för bästa kvinnliga skådespelare.

Under karriären vann hon priset för bästa kvinnliga skådespelare vid Egyptens nationella festival, kulturministeriets pris fem gånger, Egyptiska filmföreningens pris fem gånger och priset för bästa kvinnliga skådespelare vid Alexandrias internationella filmfestival, bland andra utmärkelser. År 1979 gav president Anwar Sadat henne personligen ett uppskattningsdiplom på Konstens dag.

Personan och privatlivet

Hosny gifte sig fyra gånger. De dokumenterade äktenskapen var med filmfotografen Salah Kurayyem (cirka 1968), regissören Ali Badrakhan (1970–1981), Zaki Fateen Abdel-Wahab (1981, i fem månader) och manusförfattaren Maher Awad (1987 till hennes död). Ihållande och brett rapporterade rykten hävdar att hon också var hemligt gift med den legendariske egyptiske sångaren Abdel Halim Hafez, även om familjen och han förnekade det under sin livstid. Hon fick inga barn.

År 1979 fick hon en allvarlig ryggskada under akrobatiska scener som cirkusartist i Vilden, vilket påverkade hälsan resten av livet. I slutet av 1980-talet hade en kotfraktur gjort henne alltmer rörelsehindrad. Hon sökte vård först i Egypten, sedan i Paris från 1992 och till sist i London från 1997 — med planen att stanna några månader. Hon återvände aldrig.

Tidslinje och viktiga händelser

Omkring början av 1900-talet — Den kurdiske fadern Muhammad Kamal Hosny utvandrar från Syrien till Egypten med familjen. 26 januari 1943 — Soad Mohammad Kamal Hosny föds i Bulaq i Kairo. Cirka 1946 — Sjunger som treåring i det egyptiska barnradioprogrammet Baba Sharo; får smeknamnet ”Månens syster”. 1959 — Filmdebut i Hassan och Naima. 1966 — För ung för kärlek har premiär. 1969 — En dag, Nilen har premiär. 1969 — Fadern Muhammad Kamal Hosny dör i Kairo. 1971 — Vinner priset för bästa kvinnliga skådespelare vid Egyptens nationella festival. 1972 — Se upp för ZouZou har premiär; hennes mest ikoniska film. 1975 — El Karnak har premiär. 1978 — Shafika och Metwally har premiär. 1979 — Vilden har premiär; vinner bästa kvinnliga skådespelare vid statens filmpriser. Får en allvarlig ryggskada under inspelningen. 1979 — Får uppskattningsdiplom av president Anwar Sadat på Konstens dag. 1987 — Gifter sig med manusförfattaren Maher Awad, den fjärde och siste maken. 1991 — Sista filmen, Herden och kvinnorna; drar sig tillbaka på grund av sämre hälsa. 1992 — Lämnar Egypten för Paris för vård. 1997 — Flyttar till London för behandling av ryggraden. 21 juni 2001 — Dör efter ett fall från Stuart Towers balkong på sjätte våningen i Westminster. Brittiska myndigheter bedömer det som självmord. Familjen bestrider detta. 2002 — Brittiska domstolar bedömer formellt döden som självmord. 2006 — Den egyptiska tv-serien Askungen om hennes liv sänds, med Mona Zaki i huvudrollen. 2011 — Systern väcker talan i Egypten och hävdar att regeringsföreträdare låg bakom döden. 2013 — En egyptisk domare avbryter utredningen. Rania Stephans Soad Hosnys tre försvinnanden visas vid Berlin Art Week.

Debatter, kontroverser och missuppfattningar

Döden i London

Soad Hosnys död den 21 juni 2001 förblir ett av arabisk kulturhistorias mest diskuterade ouppklarade fall. Hon hittades på trottoaren utanför Stuart Tower i Westminsters Maida Vale efter ett fall från balkongen på sjätte våningen i vännen Nadia Yousris lägenhet. Brittiska myndigheter gav till en början föga information, vilket underblåste intensiv mediespekulation.

Brittiska domstolar bedömde till sist döden som självmord 2002 med hänvisning till försämrad hälsa och uppgiven depression. Men flera fysiska detaljer bekymrade utredare och den egyptiska allmänheten: ett hål hade enligt uppgift klippts i balkongens skyddsnät; en toffel hittades i badrummet och den andra vid fönstret; kvinnohår hittades enligt uppgift under naglarna; lägenheten såg oordnad ut; och grannar uppgav att de hört rop strax före fallet.

Familjen — särskilt halvsystern Janjah Abdel Moneim — har länge hävdat att hon mördades. De påstår att Hosny vid dödsfallet arbetade på memoarer som skulle ha pekat ut höga egyptiska regeringsföreträdare i komprometterande situationer. År 2011 väcktes formellt talan i Egypten mot tidigare shurarådschefen Safwat El-Sherif, tidigare inrikesministern Habib El-Adly och andra. Egyptiska utredningar avbröts 2013 på grund av otillräckliga bevis. Fallet har aldrig helt klarats upp.

Var hon kurdisk?

Soad Hosny var inte kurdisk på det sätt som en politisk eller kulturell gestalt förankrad i kurdiskt samhälle beskrivs som kurdisk. Hon föddes i Kairo med en egyptisk mor och levde hela livet som egyptier. Men fädernearvet var kurdiskt — genom Muhammad Kamal Hosny från Syriens kurdiska Al-Babaklan. Det gör henne till en gestalt i den kurdiska diasporan: en av många kurder och personer med kurdisk härstamning som lämnat de kurdiska hemländerna och bidragit till arabiska samhällens kulturliv i det moderna Mellanöstern. Berättelsen påminner om att kurdiskt arv är mer utbrett i arabisk kulturhistoria än man vanligen inser.

Arv och kulturellt inflytande

Mer än två årtionden efter döden förblir Soad Hosny en tongivande gestalt i arabiskt kulturminne. Filmerna ses fortfarande i hela arabvärlden. En av sångerna, ”Jag går ner till torget”, blev en kampsång under den egyptiska revolutionen 2011 — en anmärkningsvärd postum relevans för en kvinna som varit borta från filmduken sedan 1991.

År 2006 dramatiserade den egyptiska tv-serien Askungen hennes liv med Mona Zaki i titelrollen. År 2013 visades den libanesiska filmskaparen Rania Stephans experimentella dokumentär Soad Hosnys tre försvinnanden — helt sammanställd av klipp ur Hosnys egna filmer — vid Berlin Art Week och presenterade verken för en ny internationell publik.

För kurdisk historia ligger betydelsen i vad hon representerar snarare än i någon politisk roll: en familj med kurdiskt arv som lämnade Syrien under osmanskt styre, bosatte sig i Kairo och frambringade en av arabvärldens mest berömda kvinnor. Det är en berättelse om migration, kulturell integration och osynliga trådar av kurdiskt arv invävda i arabisk kulturhistoria på sätt som fortfarande kartläggs.

Nagat El-Saghira — hennes halvsyster och en av Egyptens mest älskade sångare
Muhammad Kurd Ali — en annan kurdisk-syrisk intellektuell som formade arabiskt kulturliv
Saladin — den mest berömde kurden i arabisk historia, som också blev ikon för en vidare civilisation
Kurdisk diaspora i arabvärlden — mönstret av kurdisk migration till Kairo, Damaskus och Bagdad
Islamisk kalligrafi — konsten fadern behärskade och genom vilken familjen kom in i Kairos kulturelit
Egyptisk films guldålder — det kulturella sammanhang där Hosny blev stjärna
Abdel Halim Hafez — den egyptiske sångare hon ryktades ha gift sig med i hemlighet

Vanliga frågor

Vem var Soad Hosny?

Soad Hosny var en egyptisk skådespelare och sångare, född i Kairo 1943 med en far av kurdisk härstamning och en egyptisk mor. Hon medverkade i 83 filmer mellan 1959 och 1991 och räknas till den arabiska filmhistoriens främsta skådespelare, känd genom smeknamnet ”Filmens Askungen”.

Var Soad Hosny kurdisk?

Fadern Muhammad Kamal Hosny hade kurdisk härstamning från Syriens Al-Babaklan. Han utvandrade till Egypten och uppfostrade familjen i Kairo. Soad föddes och levde som egyptier men hade kurdiskt fädernearv och blev en av de mest berömda personerna med kurdisk härstamning i det 20:e århundradets arabiska kulturliv.

Hur dog Soad Hosny?

Hon dog den 21 juni 2001 efter ett fall från en väns lägenhetsbalkong på sjätte våningen i Westminster i London. Brittiska domstolar bedömde döden som självmord 2002. Familjen bestrider detta och hävdar att egyptiska regeringsagenter mördade henne. Fallet förblir ouppklarat.

Vad är Soad Hosny mest känd för?

Hon är främst känd för rollen som ZouZou i Se upp för ZouZou (1972) och den enastående bredden i 83 filmer. Hon är också känd för El Karnak (1975), Shafika och Metwally (1978) och Vilden (1979). Sången ”Jag går ner till torget” blev en samlande kampsång under den egyptiska revolutionen 2011.

Varför är Soad Hosny relevant för kurdisk historia?

Fadern var en kurdisk man från Syrien som utvandrade till Egypten och blev en hyllad islamisk kalligraf. Hemmet blev ett centrum för arabisk konstnärskultur, och dottern blev en av den arabiska underhållningshistoriens mest berömda kvinnor. Berättelsen visar hur kurdiskt arv är förankrat i arabiskt kulturliv på sätt som sällan erkänns.