Musa styrde Jazira före Damaskus 1229–1237. Familjepolitik, skolor och böcker får konkreta belägg.

Stenmurar och rödaktiga kupoler i smal Salihiyya-gränd i Damaskus, ledningar och liten pickup
Dosseman,22 september 2008. Till vänster Ashrafiyyas hadithskola i Salihiyya, andra monument intill. Utanför gamla murarna, inte Kallasas mausoleum och bibliotek. © Dosseman · Wikimedia Commons · CC BY-SA 4.0. Wikimedia thumbnail reused without creative changes.

Härskarfamilj

Musa var al-Adils son och Saladins brorson. Inskriften nämner al-Malik al-Ashraf Muzaffar al-Din Musa med far al-Adil Abu Bakr och farfar Ayyub. [2] [3] Kurdisk bakgrund är relevant, men politiken förklaras av en dynasti med flera centrum, inte modern nationalförvaltning.

Jazira och Akhlat

Kaya anger alternativa födelser Kairo 1180 eller Karak 1182. Tidiga uppdrag var Edessa och Harran; Akhlat kom efter brodern al-Awhads död 1210. [1] Tidigare gemensam erövring från Kilikiska Armenien 1207 tas bort. Arv och fälttåg är skilda händelser.

Omfördelning 1229

Al-Nasir Dawud överlämnade i juli 1229 Damaskus till Musa–al-Kamil. Musa fick staden och avstod Jazira-områden, bland annat Harran och Edessa. [1] Familjär markuppgörelse, ingen befordran över oförändrat territorium eller enbart följd av FredrikII:s Jerusalemavtal.

Samarbete och rivalitet

Musa bildade senare allians mot al-Kamil och dog 27 augusti 1237. [1] Brodern al-Salih Ismail följde, inte tidigare nämnd brorson; Salamahs bilaga placerar Ismail direkt efter. [4] Rättelsen 31 oktober 2026 ersätter ständig stabilitet med samarbete, byte och ny konkurrens.

Två skolor och mausoleum

Hirschler skiljer shafiitisk skola innanför murarna nära citadellet från hanbalitisk skola i Salihiyya vid Qasyun. Mausoleet i Kallasa nära Umayyadmoskén var tredje institution. [2] Bild och bibliotek ska inte förväxlas som samma byggnad.

Stiftelsens inskrift

RCEA 4117,s 78 publicerar portaltexten:634/1236–37, stiftare Musa och hanbalitiska mottagare. Hälften av Dayr Ar‘a i Biqa‘ med jordbruks- och penninginkomster anslogs. [3] Konkret finansiering. Berömmande kungatitlar är självframställning, ingen oberoende mätning av rättvisa eller allmän välfärd.

Bibliotekets belägg

Hirschler förbinder mausoleets böcker med Musas kungliga samling och al-Ashraf Ahmads separata samling, via dedikationer och katalog. Det öppnade efter kroppens flytt från citadellet 1238. [2] Stödet var begränsat: Kaya nämner al-Amidis undervisningsförbud. [1] Utvalda lärda innebar ingen obegränsad tankefrihet.

Källor och vidare läsning

  1. Önder Kaya, el-Melikü’l-Eşref, Mûsâ, TDV İslâm Ansiklopedisi 29 (2004), pp. 64–66; political chronology and patronage.
  2. Konrad Hirschler, Medieval Damascus: Plurality and Diversity in an Arabic Library — The Ashrafiya Library Catalogue (2016), pp. 17–27, 31–32, 40 and 114; university repository copy.
  3. Répertoire chronologique d’épigraphie arabe XI, no. 4117, p. 78: Damascus, Dar al-Hadith al-Ashrafiyya, foundation inscription; IFAO scan, Arabic text and French translation.
  4. Salah Adalaziz Salamah, Medina in the Ayyubid Period and the Shia Influence upon It, University of Leeds PhD (2008), appendix 4, p. 306; Damascus succession.
  5. Dosseman, Salihiyya monuments, Damascus, 22 September 2008, Wikimedia Commons; CC BY-SA 4.0.