Inledning
Amedi – på kurdiska Amêdî, på arabiska al-Amadiya – är en av hela Kurdistans mest dramatiska städer: en liten, uråldrig stad på den plana toppen av ett berg med branta sidor, omgiven av klippor och under århundraden tillgänglig endast via trappor huggna i berget. I nästan femhundra år var den huvudstad för emiratet Bahdinan, ett av de största kurdiska furstendömena, och den gav sitt namn åt bahdinidialekten som fortfarande talas i hela norra irakiska Kurdistan.
Detta är den senaste delen i vår geografiska serie om Storkurdistan. Få platser förenar landskap och historia så fullständigt: i Amedi är själva berget fästningen, och staden på dess topp var en kurdisk huvudstad.
Snabbfakta
Vanligt namn: Amedi (al-Amadiya)
Kurdiskt namn: Amêdî
Region: Bashur (södra Kurdistan/Kurdistanregionen i Irak)
Provins: Duhok, Irak
Läge: På en plan bergsplatå omkring 1 400 m över havet, nära den turkiska gränsen
Befolkning: Omkring 8 000–11 000
Känd som: Det kurdiska emiratet Bahdinans huvudstad på bergstoppen (omkring 1376–1843)
Viktiga landmärken: Bahdinanporten (Zibarporten), minareten från Bahdinantiden och Qubahanskolan
Innehåll
Tidslinje över viktiga händelser
En stad på en bergstopp
Amedi ligger på en naturlig klippavsats, ungefär en kilometer lång och en halv kilometer bred, som reser sig brant mer än tusen meter ur en grön dal med berg och vattenfall. Försvarslogiken är uppenbar: omgiven av klippor åt alla håll kunde staden historiskt nås endast genom portar som man kom till via branta trappor och en enda smal väg. Det är denna kombination av ointaglighet och skönhet som har lockat härskare – och i dag sommargäster som flyr hettan i Iraks lågland – i tusentals år.
Forntida rötter
Bebyggelsen på platån är utomordentligt gammal, med ursprung som sträcker sig tillbaka mot 3000 f.Kr. Själva namnet ekar av det assyriska Amedi, och platsen var i assyriska, akemenidiska, seleukidiska, partiska och sasanidiska händer före arabernas erövring under det sjunde århundradet. Lokal tradition knyter till och med området till magerna, de ”vise männen” i den kristna födelseberättelsen. Det nuvarande namnet förknippas ofta med Imad al-Din Zangi, härskaren från det tolfte århundradet som sägs ha återuppbyggt fästningen, varefter den fick namnet al-Amadiya.
Bahdinans huvudstad
Amedis guldålder kom när staden var säte för emiratet Bahdinan. Bahdinan grundades i slutet av det fjortonde århundradet – traditionellt daterat till omkring 1376 – och styrdes av en kurdisk dynasti som hävdade härstamning från Bagdads abbasidiska kalifer. Det härskade över bergslandet i dagens Duhokprovins i nästan fem århundraden. Från sin huvudstad på bergstoppen styrde emirerna en vidsträckt region som omfattade Zakho, Aqra och de omgivande bergskedjorna och gav sitt namn åt hela det bahdinitalande kärnområdet i norra irakiska Kurdistan.
Staden bär fortfarande spår av denna tid: den stora Bahdinanporten (Zibarporten), med huggna reliefer, ledde en gång till emirernas palats; huvudmoskéns höga stenminaret härrör från emiratet; och Qubahanskolan, grundad under det sextonde århundradet under Sultan Hussein Wali, var ett berömt lärdomscentrum. Vi berättar dynastins fullständiga historia i vår artikel om emiratet Bahdinan.
En stad för många folk
För att vara en liten stad hade Amedi en anmärkningsvärd mångfald. Vid övergången till det nittonde århundradet omfattade dess få tusen invånare kurder, en stor judisk gemenskap och assyriska kristna, som levde sida vid sida på platån. Amedi var ett viktigt centrum för Kurdistans uråldriga judiska liv – under det tolfte århundradet platsen för David Alroys messianska rörelse – tills den judiska gemenskapen emigrerade till Israel i mitten av det tjugonde århundradet. Moskéer, en synagoga, kyrkor och helgedomar huggna i klippan delade alla samma lilla topp, en påminnelse om den mångfald som en gång fanns i de kurdiska bergen.
Emiratets fall
Liksom de andra stora kurdiska emiraten föll Bahdinan för den osmanska statens centraliserande makt. Emiratet avskaffades 1843 och Amedi hamnade under direkt osmansk förvaltning. Dess politiska betydelse bleknade när det månghundraåriga furstendömet upphörde. Guvernörspalatset vid Bahdinanporten förföll gradvis till en ruin, och senare byggnadsarbeten under det tjugonde århundradet utplånade mycket av det som fanns kvar – en förlust av kulturarv som lokala historiker fortfarande sörjer.
Det moderna Amedi
I dag är Amedi en liten kurdisk stad med flera tusen invånare i Duhokprovinsen i Kurdistanregionen i Irak. Tiden som huvudstad är sedan länge förbi, men läget har gjort den till ett av irakiska Kurdistans mest älskade resmål: besökare kommer från hela Irak och Gulfområdet för den svala bergsluften, vattenfallen och fruktodlingarna och den oförglömliga synen av den gamla staden uppe på sitt klippkrön. Den har föreslagits för Unescos världsarvsstatus både för sin historia och sitt landskap.
Tidslinje över viktiga händelser
Omkring 3000 f.Kr. – Bebyggelse på platån; det assyriska Amedi.
Det 7:e århundradet e.Kr. – Arabisk erövring av regionen.
Det 12:e århundradet – Fästningen återuppbyggs; namnet al-Amadiya får fäste.
Omkring 1376 – Emiratet Bahdinan grundas, med Amedi som huvudstad.
Det 16:e århundradet – Qubahanskolan blomstrar under Sultan Hussein Wali.
1843 – Osmanerna avskaffar emiratet Bahdinan.
Det 20:e århundradet – Den judiska gemenskapen emigrerar; staden blir en sommarort.
Debatter och kontroverser
Amedis historia kräver ärlighet om förändring. Det styrande Bahdinanhuset hävdade ett abbasidiskt arabiskt ursprung, medan yazidisk tradition i stället knyter det till ett yazidiskt helgon vid namn Amadin – en påminnelse om att de kurdiska dynastiernas ursprung ofta är mångskiktade och omstridda. Staden var i århundraden verkligt mångreligiös, och dess judiska och kristna samhällen var lika mycket en del av dess identitet som dess kurdiska majoritet; när den uråldriga judiska gemenskapen försvann under det tjugonde århundradet förändrades platsen i grunden. Dessutom har mycket av emiratets materiella arv gått förlorat genom försummelse och senare byggnation, något som kurdiska forskare beskriver med djup sorg. Ett troget porträtt av Amedi rymmer både dess storhet och dess förluster.
Arv och betydelse
Amedi har en särskild plats i den kurdiska föreställningsvärlden. Som Bahdinans huvudstad var det ett av de mest långlivade sätena för kurdiskt självstyre, och dess namn lever varje dag vidare i bahdinidialekten som talas i hela norra irakiska Kurdistan. Att se den lilla staden på toppen av sitt berg är att förstå något väsentligt i kurdisk historia: ett höglandsfolk som gång på gång byggde sina fästen på platser dit låglandets imperier hade svårt att nå.
Närliggande platser och ämnen
Emiratet Bahdinan, dynastin vars huvudstad detta var. Erbil, den stora citadellstaden i sydost. Duhok och Zakho, de andra städerna i det bahdiniska kärnområdet. De kurdiska emiraten och deras fall för den osmanska staten. Yazidierna och den religiösa mångfalden i de kurdiska bergen.
Vanliga frågor
Var ligger Amedi?
Amedi (Amêdî, al-Amadiya) är en stad på en bergstopp i Duhokprovinsen i Kurdistanregionen i Irak, nära den turkiska gränsen, på en platå omkring 1 400 m över havet.
Varför är Amedi berömt?
Det är berömt för sitt spektakulära läge på ett berg omgivet av klippor och för att i nästan fem århundraden ha varit huvudstad för det kurdiska emiratet Bahdinan.
Vad var emiratet Bahdinan?
Bahdinan var ett av de största kurdiska furstendömena och styrde bergen i dagens Duhokprovins från Amedi från omkring 1376 till 1843. Det gav namn åt den kurdiska bahdinidialekten.
Vilka bodde i Amedi?
I århundraden var staden ett gemensamt hem för kurder, en betydande judisk gemenskap och assyriska kristna – en av regionens mest mångskiftande småstäder tills dess judiska gemenskap emigrerade under det tjugonde århundradet.