Inledning
Cizre (kurdiska: Cizîr, historiskt Cizîra Botan) är en kurdisk stad vid Tigris längst i sydöstra Turkiet, nära gränserna till Syrien och Irak. I dag är den ett distrikt i provinsen Şırnak, men i det kurdiska minnet är den något långt större: den gamla huvudstaden i Bohtan, ett av de mäktigaste av alla kurdiska emirat, och skådeplatsen för nationaleposet Mem û Zîn.
Få platser intar en lika central ställning i den kurdiska kultur- och politikhistorien. Den här presentationen följer Cizre från dess antika rötter vid Tigris, genom emiratet Bohtans glansdagar och tragedin Mem û Zîn, till dess siste store emirs fall och stadens svåra moderna historia.
Viktiga punkter
• Cizre (kurdiska: Cizîr / Cizîra Botan) är en stad med kurdisk majoritet vid Tigris i provinsen Şırnak i sydöstra Turkiet.
• Den var huvudstad i emiratet Bohtan (Botan), ett av de främsta kurdiska furstendömena.
• Den är skådeplats för Ehmedê Xanîs epos Mem û Zîn, som ofta kallas det kurdiska nationaleposet. Helgedomen över Mem och Zîn finns i staden.
• Dess siste store härskare, Mîr Bedirxan, ledde Bohtan tills osmanerna krossade emiratet 1847.
• Nära Cizre ligger berget Cudi, som enligt islamisk tradition är platsen där Noaks ark kom till vila.
Snabbfakta
Namn (kurdiska): Cizîr (Cizîra Botan)
Historiskt namn: Jazirat ibn Umar
Land / region: Turkiet (Bakur / norra Kurdistan)
Provins: Şırnak
Flod: Tigris
Folkmängd: omkring 130 000 (distriktet)
Befolkning: Kurdisk majoritet
Historisk roll: Huvudstad i emiratet Bohtan
Känt för: Mem û Zîn, emiratet Bohtan, Tigris
Innehåll
Cizîra Botan: huvudstad i ett emirat
Relaterade personer, platser och ämnen
Var ligger Cizre?
Cizre ligger på Tigris västra strand längst i sydöstra Turkiet, i provinsen Şırnak, mycket nära den punkt där Turkiets, Syriens och Iraks gränser möts. Floden kröker sig runt den gamla staden, som sedan antiken har bevakat detta övergångsställe över övre Tigris. Medeltidens araber kände den som Jazirat ibn Umar, ”Ibn Umars ö”, eftersom floden nästan omslöt den.
Strax åt nordost reser sig berget Cudi (Cûdî), som enligt islamisk och lokal tradition är berget där Noaks ark kom till vila, ett av flera djupa lager av helig historia som förknippas med denna sträcka av Tigris.
Cizîra Botan: huvudstad i ett emirat
I århundraden var Cizre säte för emiratet Bohtan (Botan), styrt av Azizandynastin, ett av de starkaste och mest långlivade kurdiska furstendömen som styrde stora delar av Kurdistan under löst osmanskt och persiskt överherravälde. Från Cizre kontrollerade Bohtans emirer en vidsträckt del av övre Tigris, och staden blev ett blomstrande centrum för handel, religiös lärdom och kurdisk litterär kultur, smyckat med monument som sin stora moské och Röda madrasan.
Mem û Zîn och Cizres själ
Cizres främsta betydelse i den kurdiska föreställningsvärlden är litterär. Staden är skådeplats för Mem û Zîn, det episka diktverk som Ehmedê Xanî fullbordade 1692. Den tragiska kärlekshistorien om Mem och Zîn, förlagd till hovet i Cizîra Botan, har kurder länge läst som en nationell allegori om ett folk som hindras från att förverkliga sig självt. Helgedomen som enligt traditionen identifieras som Mems och Zîns grav finns i Cizre och är fortfarande en vallfartsort, som för alltid knyter staden till den kurdiska litteraturens mest älskade verk.
Bedirxan och Bohtans fall
Emiratets sista storhetstid kom under Mîr Bedirxan (Bedir Khan Beg), som i början av artonhundratalet byggde upp Bohtan till en av sin tids mäktigaste självstyrande kurdiska stater. När Osmanska riket ville centralisera sitt styre och bryta de kurdiska emiratens makt gjorde Bedirxan motstånd, men 1847 besegrade osmanska styrkor honom och upplöste Bohtan. Fallet för emiratet i Cizre är ihågkommet som en av milstolparna i slutet för det kurdiska självstyret, och familjen Bedirxan kom att spela en ledande roll i den senare kurdiska nationella rörelsen.
Cizre i dag
Dagens Cizre är en stad med kurdisk majoritet som har hållit fast vid sin historiska identitet även under svåra förhållanden. Under 2015 och 2016 var den en av de städer som drabbades hårdast av den förnyade konflikten mellan den turkiska staten och den kurdiska rörelsen, med långa utegångsförbud och omfattande förstörelse i sina gamla kvarter. Ändå förblir Cizre i kurdiska ögon en plats med enastående tyngd: Mem û Zîns och Bohtans stad, där litteratur, historia och identitet möts vid Tigris stränder.
Tidslinje
Antiken — Ett övergångsställe över övre Tigris, senare känt av araberna som Jazirat ibn Umar.
Medeltiden — Cizre blir huvudstad i det kurdiska emiratet Bohtan under Azizandynastin.
1692 — Ehmedê Xanî fullbordar Mem û Zîn, som utspelar sig i Cizîra Botan.
början av det 19:e århundradet — Mîr Bedirxan bygger upp Bohtan till ett mäktigt självstyrande emirat.
1847 — Osmanerna besegrar Bedirxan och upplöser emiratet Bohtan.
2015–2016 — Cizre drabbas hårt av den förnyade turkisk-kurdiska konflikten.
Vanliga frågor
Varför är Cizre viktigt i kurdisk historia?
Cizre var huvudstad i emiratet Bohtan, ett av de främsta kurdiska furstendömena, och är skådeplats för Mem û Zîn, det kurdiska nationaleposet.
Vad är Cizres kurdiska namn?
På kurdiska heter staden Cizîr och historiskt Cizîra Botan, ”Cizre i Botan”.
Vad är Mem û Zîn?
Ett episkt diktverk som fullbordades av Ehmedê Xanî 1692 och berättar om Mems och Zîns tragiska kärlek vid hovet i Cizîra Botan. Det betraktas allmänt som det kurdiska nationaleposet.
Vem var Mîr Bedirxan?
Bohtans siste store emir, som ledde en mäktig självstyrande kurdisk stat tills osmanerna krossade emiratet 1847.
Relaterade personer, platser och ämnen
Emiratet Bohtan (Botan) · Mem û Zîn · Ehmedê Xanî · Mîr Bedirxan · berget Cudi · Hakkari · Bitlis · Tigris.