Inledning
Hakkari (kurdiska: Colemêrg) är en kurdisk stad högt bland bergen i Turkiets allra sydöstligaste del, där landet möter Irak och Iran. Som huvudstad i provinsen med samma namn ligger den bland några av landets högsta och mest karga toppar, ett avlägset och vilt vackert hörn av regionen som kurder kallar Bakur.
Hakkari var en gång säte för ett av de stora kurdiska emiraten, och dess berg var i århundraden ett gemensamt hemland för kurder och assyriska kristna. Den här översikten behandlar dess dramatiska läge, Hakkariemiratet, höglandets folk och den kurdiska stad som det är i dag.
Viktiga punkter
• Hakkari (kurdiska: Colemêrg) är en bergsstad och provins med kurdisk majoritet i Turkiets allra sydöstligaste del.
• Det ligger bland Cilobergen, där några av Turkiets högsta toppar och enda glaciärer finns.
• Det var säte för Hakkariemiratet, ett av de stora kurdiska furstendömena.
• Bergen var länge ett hemland för den assyriska Österns kyrka fram till första världskrigets omvälvningar.
• Avlägset och kargt förblir Hakkari en av Turkiets starkast kurdiskt präglade regioner.
Snabbfakta
Namn (kurdiska): Colemêrg
Land / region: Turkiet (Bakur / norra Kurdistan)
Provins: Hakkari
Läge: Cilobergen, nära gränserna mot Irak och Iran
Befolkning: Cirka 60 000–80 000 i staden
Invånare: Kurdisk majoritet
Historisk roll: Säte för Hakkariemiratet
Känt för: Höga berg, glaciärer och kurdisk höglandskultur
Innehåll
Kurdernas och assyriernas berg
Ett hjärta i Kurdistans högland
Relaterade personer, platser och ämnen
Var ligger Hakkari?
Hakkari ligger i Turkiets sydöstligaste hörn, en hög bergsprovins som gränsar till både Irak och Iran. Staden ligger bland bergskedjorna Cilo och Sat, en del av Zagros stora båge, som omfattar Ciloberget (Reşko), med över 4 000 meter en av Turkiets högsta toppar, och landets enda verkliga glaciärer. Vintrarna är långa och stränga, och många dalar är avskurna av snö i månader åt gången.
Detta avlägsna läge har präglat Hakkari genom hela dess historia. Svårtillgängliga och ännu svårare att styra på avstånd gav bergen skydd och en stark känsla av självständighet åt folken som gjorde dem till sitt hem.
Hakkariemiratet
I århundraden var Hakkari centrum för ett mäktigt kurdiskt emirat, styrt av en sedan länge etablerad dynasti som kontrollerade de omgivande bergen under nominell osmansk eller persisk överhöghet. Liksom de andra stora kurdiska furstendömena, Bohtan, Bitlis, Soran och Baban, åtnjöt Hakkariemiratet verklig autonomi fram till artonhundratalet. Då avslutade osmanernas strävan att centralisera riket emiratens tidsålder och Hakkari införlivades i direkt osmansk förvaltning.
Kurdernas och assyriernas berg
Hakkaris högland var i många århundraden ett gemensamt hemland. Vid sidan av sina kurdiska grannar levde de självständiga bergsstammarna inom den assyriska Österns kyrka, vars patriark bodde i Qudshanis (Koçanis) nära Hakkari. Dessa assyriska samhällen utgjorde en av jordens äldsta kristna befolkningar.
Denna långa samexistens slogs sönder under första världskriget, då Hakkaris assyrier drogs in i de mer omfattande massakrerna och den påtvingade flykten 1915 och till stor del dödades eller drevs bort från sina hem i bergen. Därefter blev regionen överväldigande kurdisk, som den fortfarande är i dag, även om de höga dalarnas kyrkoruiner och övergivna byar ännu vittnar om dess äldre, blandade förflutna.
Ett hjärta i Kurdistans högland
Hakkaris berg ligger i den gamla kurdiska världens hjärta, ett landskap av boskapsskötsel, stamkonfederationer och en rik tradition av sånger och berättelser. Regionen har gett sitt namn åt de berömda Hakkaribronserna, forntida uthuggna steler som upptäcktes här, och dess karga landskap och särpräglade kurdiska kultur har gjort den till en stark symbol för Kurdistans höglandssjäl.
Hakkari i dag
Dagens Hakkari förblir en av Turkiets starkast kurdiskt präglade provinser och en av de mest isolerade. Läget vid gränserna mot Irak och Iran placerade provinsen i årtionden vid frontlinjen i konflikten mellan den turkiska staten och den kurdiska rörelsen, vilket tyngde städerna och byarna svårt. Men provinsen blir också alltmer känd för sina enastående berg, med Cilos glaciärer och toppar som lockar allt fler vandrare, och för en kurdisk höglandsidentitet som århundradena inte har nött bort.
Tidslinje
Medeltiden – Hakkari växer fram som säte för ett mäktigt kurdiskt emirat i bergen.
Före det 19:e århundradet – Kurder och den assyriska Österns kyrka delar Hakkaris högland.
Mitten av det 19:e århundradet – Osmanerna upplöser Hakkariemiratet och inför direktstyre.
1915 – Hakkaris assyrier dödas eller drivs bort under första världskrigets omvälvningar.
20:e århundradet – Regionen blir överväldigande kurdisk och förblir avlägsen och bergig.
De senaste årtiondena – Hakkari påverkas av den turkisk-kurdiska konflikten och på senare tid av bergsturism.
Vanliga frågor
Är Hakkari en kurdisk stad?
Ja. Hakkari är en stad med kurdisk majoritet och en av Turkiets starkast kurdiskt präglade provinser.
Vad heter Hakkari på kurdiska?
På kurdiska kallas staden Colemêrg.
Vad var Hakkariemiratet?
Ett stort kurdiskt furstendöme med centrum i Hakkari som styrde de omgivande bergen med verklig autonomi tills osmanerna avskaffade det under artonhundratalet.
Vilka var Hakkaris assyrier?
Självständiga bergsstammar inom den assyriska Österns kyrka som levde i Hakkaris högland i århundraden tills de dödades eller fördrevs under första världskriget.
Relaterade personer, platser och ämnen
Hakkariemiratet · Cilobergen · Cizre · Van · den assyriska Österns kyrka · Bakur (norra Kurdistan).