I den kurdiska politiska historiens annaler förkroppsligar få gestalter den tidiga turkiska republikens särskilda tragedi mer fullständigt än Hasan Hayri. Som kurdisk alevitisk parlamentsledamot från Dersim satt han i både det sista osmanska parlamentet och Turkiets första stora nationalförsamling — och hängdes på dess order 1925, efter att ha gripits omedelbart sedan han följt Mustafa Kemal Atatürks personliga instruktioner. Hans historia visar i koncentrerad form de mekanismer genom vilka den nya turkiska nationalistiska staten samtidigt använde kurdiska gestalter som redskap för politisk legitimering och sedan förgjorde dem när deras användbarhet hade upphört.

Innehåll

1. Del 1: Dersim — bergsfästningen som vägrade ge vika

2. Del 2: Son till en agha — formad i den sena osmanska världen

3. Del 3: Den osmanske officeren och den kurdiske parlamentsledamoten

4. Del 4: Den första stora nationalförsamlingen

5. Del 5: Fällan i Lausanne — en marionettföreställning

6. Del 6: Gripandet — straffad för att lyda

7. Del 7: Sheikh Saids uppror och den östra självständighetsdomstolen

8. Del 8: Galgen — Ker Hesen talar

9. Del 9: Arvet — symbolen för ett svek

Del 1: Dersim — bergsfästningen som vägrade ge vika

Dersim — regionen som nu är känd som provinsen Tunceli i östra Turkiet — är en av de mest särpräglade regionerna i den kurdiska världen. Dess folk var övervägande kurdiska aleviter: anhängare av en synkretistisk religiös tradition som förenar inslag av shiaislam, förislamiska anatoliska trosföreställningar och sufisk mystik, skild från de sunnitiska kurdiska samhällen som dominerade större delen av det kurdiska höglandet. Aleviterna i Dersim hade lyckats behålla ett mått av självstyre gentemot osmansk myndighet som var ovanligt även med det relativt självständiga kurdiska höglandets mått. Hasan Hayri föddes 1881 i denna värld av stark lokal stolthet och urgammalt motstånd.

Del 2: Son till en agha — formad i den sena osmanska världen

Hasan Hayri kom från en ansedd familj. Han fick en utbildning som förenade traditionell islamisk lärdom med den nya sekulära osmanska läroplanen, visade tillräcklig studiebegåvning för att få militär utbildning och deltog entusiastiskt i den ungturkiska konstitutionella revolutionen efter 1908, som kortvarigt öppnade ett utrymme för kurdisk politisk organisering. Han tog till sig övertygelsen att kurder kunde vara fullvärdiga och jämlika deltagare i en reformerad, konstitutionell, multietnisk osmansk stat och samtidigt behålla sin särpräglade identitet.

Del 3: Den osmanske officeren och den kurdiske parlamentsledamoten

Efter första världskriget anslöt sig Hasan Hayri till Mustafa Kemals nationalistiska sak — det val som många kurdiska politiker gjorde eftersom de trodde att Kemal utlovade en ny stat som skulle garantera kurdiska rättigheter inom ett turkisk-kurdiskt brödraskap. Aleviterna i Dersim hade egna skäl att föredra kemalistiskt styre framför utsikten till en armenisk eller grekisk nationalistisk stat som kunde söka kontroll över östra Anatolien.

Del 4: Den första stora nationalförsamlingen — en kurd i Atatürks parlament

År 1920 valdes Hasan Hayri till ledamot av den stora nationalförsamlingen i Ankara. Han var en av ett betydande antal kurdiska ledamöter i den första stora nationalförsamlingen. Han deltog i verkliga debatter om den stat som höll på att skapas, satt i parlamentariska utskott och trodde att kurdiskt deltagande i självständighetskriget hade gett det kurdiska folket en trygg plats i det nya Turkiet.

Del 5: Fällan i Lausanne — en marionettföreställning

Under Lausanneförhandlingarna 1922–1923 beordrade Atatürk Hasan Hayri att uppträda i parlamentet i traditionell kurdisk dräkt — då förbjuden — och offentligt förklara att kurderna var nöjda med republiken och inte önskade självstyre eller självständighet. Hayri lydde. Han bar den förbjudna traditionella dräkten. Han gjorde uttalandet. Föreställningen uppnådde sitt diplomatiska syfte i Lausanne.

Del 6: Gripandet — straffad för att lyda

Omedelbart efter Lausanneföreställningen greps Hasan Hayri. Anklagelserna gällde bärande av förbjuden etnisk dräkt i offentlig miljö och sammansvärjning mot statens säkerhet. Mannen som av statschefen hade beordrats att bära den förbjudna dräkten greps för att ha burit den. Mannen som hade beordrats att förklara sin lojalitet mot republiken anklagades för sammansvärjning mot den. Detta är en av de bäst dokumenterade episoderna i den turkiska republikens tidiga historia: en avsiktlig politisk handling, där en kurdisk gestalt användes som redskap och sedan omedelbart röjdes ur vägen.

Del 7: Sheikh Saids uppror och den östra självständighetsdomstolen

Sheikh Saids uppror i februari–mars 1925 var det första stora kurdiska upproret mot den turkiska republiken. Den turkiska regeringen använde det som förevändning för omfattande åtgärder mot kurdiska politiska gestalter över hela spektrumet. Hasan Hayri ställdes inför den östra självständighetsdomstolen och dömdes till döden.

Del 8: Galgen — Ker Hesen talar

Hasan Hayri hängdes 1925. Före avrättningen framförde han en önskan som har blivit legendarisk: han bad att få begravas i vägen så att varje kurd som passerade skulle spotta på hans grav. I hängningens ögonblick ropade han: ”Åh Sheikh Said, även Ker Hesen har lidit martyrdöden för Kurdistan!” Ker Hesen — Åsnan Hasan — var det namn han hade gett sig själv. Det var den yttersta självförebråelsen och samtidigt en förklaring om martyrskap för Kurdistan.

Del 9: Arvet — symbolen för ett svek

Händelseföljden i Hasan Hayris liv — kurdisk parlamentsledamot, aktör i Lausanneföreställningen, omedelbart fängslad, avrättad martyr — visar i koncentrerad form den strukturella ställning som kurdiska politiker hade i den tidiga turkiska republiken: användbara när deras identitet kunde sättas in för att tjäna turkiska nationalistiska intressen, förbrukningsbara när denna nytta var uttömd. Hans historia har berättats om och om igen i kurdiskt politiskt minne som bevis för den ohederlighet med vilken den turkiska republiken bemötte sina kurdiska medborgare redan från grundandet. Namnet Ker Hesen lever i kurdiskt minne som en form av värdighet snarare än en förolämpning: värdigheten hos en man som i dödsögonblicket fann modet att kalla sig martyr för det folk han hade tvingats förråda.

Hasan Hayris kronologi

1881 — Föds i Dersim (nu provinsen Tunceli) i Osmanska riket.

1898 — Utexamineras från den osmanska militärakademin; inleder sin militära bana.

1914–1918 — Osmansk militärtjänst under första världskriget.

1919–1920 — Väljs till ledamot för Dersim i det sista osmanska parlamentet och därefter i den första stora nationalförsamlingen.

1922–1923 — Lausanneföreställningen: beordras av Atatürk att bära förbjuden kurdisk dräkt och förneka kurdisk självständighet; grips omedelbart därefter.

Februari–mars 1925 — Sheikh Saids uppror; östra självständighetsdomstolar upprättas.

November 1925 — Avrättas genom hängning i Elazığ; sista ord: ”Åh Sheikh Said, även Ker Hesen har lidit martyrdöden för Kurdistan!”

Källor

1. McDowall, David. Verket A Modern History of the Kurds. I.B. Tauris, 1996.

2. Olson, Robert. Verket The Emergence of Kurdish Nationalism and the Sheikh Said Rebellion, 1880–1925. University of Texas Press, 1989.

3. Jwaideh, Wadie. Verket The Kurdish National Movement. Syracuse University Press, 2006.

4. Bruinessen, Martin van. Verket Agha, Shaikh and State. Zed Books, 1992.

5. Zürcher, Erik-Jan. Verket Turkey: A Modern History. I.B. Tauris, 1993.

6. Bozarslan, Hamit. ”Kurdish Nationalism in Turkey”. I verket Essays on the Origins of Kurdish Nationalism. Mazda Publishers, 2003.

7. Ozoglu, Hakan. Verket Kurdish Notables and the Ottoman State. SUNY Press, 2004.

8. White, Paul J. Verket Primitive Rebels or Revolutionary Modernizers? Zed Books, 2000.

Vanliga frågor

Vem var Hasan Hayri?

Hasan Hayri (1881–1925) var en kurdisk alevitisk politiker och officer från Dersim. Han satt i både det sista osmanska parlamentet och den första turkiska stora nationalförsamlingen. Han är ihågkommen för att ha beordrats av Atatürk att förneka kurdisk självständighet i Lausanne, ha gripits omedelbart efter att ha lytt denna order och ha dött i galgen med trotsiga sista ord för Kurdistan.

Vad hände med Hasan Hayri i Lausanne?

Under Lausanneförhandlingarna 1923 beordrade Atatürk Hasan Hayri att uppträda i parlamentet i traditionell kurdisk dräkt — då förbjuden — och offentligt intyga att kurderna inte ville ha självständighet. Hayri följde båda kraven. Han greps sedan omedelbart för bärande av förbjuden etnisk dräkt och sammansvärjning mot den nationella säkerheten — straffad för att ha utfört statschefens egna instruktioner.

Vilka var Hasan Hayris berömda sista ord?

I hängningens ögonblick ropade Hasan Hayri: ”Åh Sheikh Said, även Ker Hesen har lidit martyrdöden för Kurdistan!” Han hade gett sig själv namnet Ker Hesen — Åsnan Hasan — som en dom över sitt eget liv i lydnad. Hans sista önskan var att begravas i vägen så att varje kurd som passerade skulle spotta på hans grav.