Inledning

Iranska Kurdistan — känt för kurder som Rojhilat (öst) — har varit platsen för väpnad konflikt mellan kurdiska organisationer och den iranska staten i över ett århundrade. Från Simko Shikaks revolt 1918 till Mahabadrepubliken 1946, från upproret efter revolutionen 1979 till de iranska robotangreppen mot kurdiska oppositionsläger i Irak 2022 har kampen för kurdiska rättigheter i Iran präglats av uppror, lönnmord, exil och gränsöverskridande krigföring.

Artikeln behandlar tiden efter 1979: det kurdiska upproret mot Islamiska republiken, KDPI:s och Komalas uppror, de riktade morden på kurdiska ledare, PJAK:s framväxt och den iranska militärens allt fler angrepp mot kurdiska oppositionsgrupper med bas i irakiska Kurdistanregionen.


Innehåll

Det kurdiska upproret mot Islamiska republiken 1979

KDPI:s uppror och mordkampanjen (1989–1996)

PJAK och det nya kurdiska upproret (2004–2011)

Iranska angrepp mot kurdisk opposition i Irak (2018–2026)

Arv

Viktiga händelser och tidslinje

Vanliga frågor

Referenser och vidare läsning


Det kurdiska upproret mot Islamiska republiken 1979

När den iranska revolutionen störtade shahen 1979 såg kurder i västra Iran en möjlighet att få den autonomi som hade förvägrats dem under Pahlavimonarkin. Iranska Kurdistans demokratiska parti (KDPI), lett av Abdul Rahman Ghassemlou, och vänsterpartiet Komala mobiliserade peshmergastridande och tog kontroll över stora delar av iranska Kurdistan. Den nya Islamiska republiken, ledd av ayatolla Khomeini, vägrade förhandla om kurdisk autonomi och utropade i augusti 1979 jihad mot den kurdiska rörelsen.

Den iranska armén och det nybildade Islamiska revolutionsgardet (IRGC) inledde en stor offensiv mot kurdiska ställningar. Striderna var intensiva: omkring 10 000 människor dödades under upproret, däribland 1 200 kurdiska politiska fångar som avrättades av regeringen. Hundratals kurdiska byar jämnades med marken. År 1981 hade IRGC återtagit de stora kurdiska städerna, även om gerillamotståndet fortsatte i bergen till 1983, då kriget mellan Iran och Irak förde iranska militära resurser till den irakiska fronten.


KDPI:s uppror och mordkampanjen (1989–1996)

I juli 1989 mördades KDPI-ledaren Abdul Rahman Ghassemlou i Wien medan han deltog i hemliga fredsförhandlingar med iranska regeringsrepresentanter. Ghassemlou dödades vid förhandlingsbordet — en handling som mobiliserade KDPI till förnyat väpnat motstånd. KDPI genomförde storskaliga angrepp mot iranska militärbaser i kurdiska områden 1990 och 1991 och uppges ha dödat hundratals iranska soldater.

Iran svarade med en systematisk kampanj av riktade mord på kurdiska oppositionsledare utomlands. I september 1992 mördades Ghassemlous efterträdare Sadegh Sharafkandi och tre andra KDPI-företrädare på restaurangen Mykonos i Berlin — ett mord som senare tillskrevs den iranska regeringen av en tysk domstol. År 1996 hade KDPI:s militära kapacitet i praktiken förstörts genom denna kombination av mord, militära ingripanden och interna splittringar. Partiet tillkännagav en ensidig vapenvila.


PJAK och det nya kurdiska upproret (2004–2011)

Efter KDPI:s tillbakagång växte en ny kurdisk väpnad organisation fram i Iran. Partiet för ett fritt liv i Kurdistan (PJAK), med koppling till PKK, inledde ett uppror mot den iranska staten från 2004. Från baser i Qandilbergen i norra Irak genomförde PJAK gerillaangrepp mot IRGC:s ställningar längs gränsen mellan Iran och Irak. Gruppen uppskattades ha omkring 3 000 stridande när den var som störst.

År 2011 inledde Iran en stor militär offensiv mot PJAK:s ställningar med artilleri, flyganfall och markstyrkor längs gränsen. Kampanjen minskade PJAK:s militära kapacitet avsevärt, och gruppen utropade vapenvila senare samma år. De bakomliggande kurdiska kraven på kulturella och politiska rättigheter förblev dock obesvarade.


Iranska angrepp mot kurdisk opposition i Irak (2018–2026)

Sedan 2018 har Iran alltmer använt robot- och drönarangrepp mot iransk-kurdiska oppositionsgrupper med bas i irakiska Kurdistanregionen. I september 2018 avfyrade IRGC sju ballistiska robotar mot KDPI:s högkvarter i Koya medan ett partimöte pågick, vilket dödade och skadade dussintals. I september–november 2022, efter Mahsa Aminis död och utbrottet av landsomfattande protester i Iran — där kurdiska regioner spelade en ledande roll — genomförde Iran en ihållande kampanj av drönar-, artilleri- och robotangrepp mot KDPI:s, Komalas och PAK:s baser i norra Irak, där minst 20 människor dödades och över 70 skadades.

År 2023, under ihållande iranskt tryck, enades den irakiska regeringen och Kurdistans regionala regering (KRG) om att avväpna och flytta iransk-kurdiska oppositionsgrupper bort från gränsen. Trots detta fortsatte de iranska angreppen. År 2026 riktades ett drönarangrepp mot ett iransk-kurdiskt oppositionsläger norr om Erbil, vilket visar att Iran fortsätter att betrakta dessa grupper som ett säkerhetshot oavsett diplomatiska överenskommelser.


Arv

Den kurdiska kampen i Iran har präglats av ett särskilt mönster: väpnat uppror, statligt förtryck, riktade mord på ledarskapet, exil och omorganisering. Den iranska staten har visat sig beredd att använda extrema metoder — från massavrättningar till internationella lönnmord och gränsöverskridande robotangrepp — för att förhindra kurdisk autonomi. De kurdiska partierna i iranska Kurdistan förblir splittrade och oeniga, vilket försvagar deras gemensamma kapacitet.

Protesterna 2022 — utlösta av den unga kurdiska kvinnan Mahsa (Zhina) Aminis död — visade att kurdisk identitet och kurdiska krav på rättigheter fortfarande är djupt levande i Iran. Protesterna efter hennes död, som började i kurdiska städer som Saqqez och spreds över hela landet under slagordet ”Jin, Jiyan, Azadî” (Kvinna, liv, frihet), blev den största utmaningen mot Islamiska republiken på flera år. Den kurdiska frågan i Iran är inte löst. Den fortsätter att utvecklas.


Viktiga händelser och tidslinje

1979–1983 — Kurdiskt uppror mot Islamiska republiken; KDPI:s och Komalas peshmerga strider mot IRGC; omkring 10 000 dödade

Juli 1989 — KDPI-ledaren Abdul Rahman Ghassemlou mördas i Wien under fredsförhandlingar

September 1992 — Morden på restaurangen Mykonos: Sadegh Sharafkandi och tre KDPI-företrädare dödas i Berlin

1996 — KDPI utropar ensidig vapenvila efter att mordkampanjen förstört dess militära kapacitet

2004 — PJAK inleder ett uppror mot Iran från Qandilbergen

2011 — Stor iransk militär offensiv mot PJAK; PJAK utropar vapenvila

September 2018 — IRGC avfyrar sju ballistiska robotar mot KDPI:s högkvarter i Koya i Irak

September–november 2022 — Iranska drönar- och robotangrepp mot kurdiska oppositionsläger i Irak efter Mahsa Aminiprotesterna

2026 — Drönarangrepp riktas mot iransk-kurdiskt oppositionsläger norr om Erbil


Vanliga frågor

Vad är KDPI?

Iranska Kurdistans demokratiska parti (KDPI/PDKI) är ett iransk-kurdiskt politiskt parti grundat 1945 av Qazi Muhammad i Mahabad. Det har genomfört flera uppror mot den iranska staten och sökt autonomi för iranska Kurdistan. Dess ledare Ghassemlou och Sharafkandi mördades båda av agenter med koppling till den iranska regeringen.


Varför angriper Iran kurdiska grupper i Irak?

Flera iransk-kurdiska oppositionsgrupper — däribland KDPI, Komala och PAK — har haft bas i irakiska Kurdistanregionen sedan 1980-talet. Iran betraktar dessa grupper som säkerhetshot och har genomfört robot-, drönar- och artilleriangrepp mot deras läger, särskilt under perioder av inrikes oro som Mahsa Aminiprotesterna 2022.


Referenser och vidare läsning

Wikipedia — Det kurdiska upproret i Iran 1979, KDPI:s uppror, kurdisk separatism i Iran

CTC West Point — Iransk-kurdiska miliser, 2017

MERI — Iran och dess kurdiska oppositionspartier: behovet av dialog

Wikipedia — Angreppen mot irakiska Kurdistan i september–oktober 2022, Iranska Kurdistans demokratiska parti