Den 12 maj 1974 hängdes en tjugotvåårig kurdisk kvinna från staden Khanaqin på en fängelsegård i Bagdad av Iraks baathregim. Hon hette Leyla Qasim. Hon hade varit universitetsstudent – läst sociologi vid Bagdads universitet – och engagerat sig i kurdisk nationalistisk verksamhet. Hon greps, ställdes inför en revolutionsdomstol, dömdes för brott mot staten och avrättades. Hon var den första kurdiska kvinna som avrättades för politisk aktivism i Irak. Hon var tjugotvå år. Under årtiondena sedan hennes död har hon blivit en av den kurdiska historiens mest hyllade martyrer – en gestalt vars bild finns på väggmålningar över hela Kurdistanregionen, vars namn ges åt skolor och gator och vars berättelse återges som förkroppsligandet av kurdiska kvinnors mod och uppoffring.

Innehåll

1. Del 1: Khanaqin – En kurdisk stad i bergen

2. Del 2: Student i Bagdad – Kurdisk identitet i baathregimens huvudstad

3. Del 3: Den kurdiska studentrörelsen – Organisering under övervakning

4. Del 4: Marsmanifestet och hoppet som grusades

5. Del 5: Gripandet – Baathregimens säkerhetsstat slår till

6. Del 6: Rättegång och dom – En revolutionsdomstol

7. Del 7: Avrättningen – 12 maj 1974

8. Del 8: Reaktionerna – Internationella protester och kurdisk sorg

9. Del 9: Myten och kvinnan – Att skilja legend från historia

10. Del 10: Arvet – Kurdistans eviga blomma

Del 1: Khanaqin – En kurdisk stad i bergen

Leyla Qasim föddes 1952 i Khanaqin, en kurdisk stad i det som i dag är Sulaymaniyahprovinsen i Iraks Kurdistanregion. Hon växte upp under de förhållanden som formade den generation av kurdisk ungdom som blev vuxen i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet: medvetenhet om septemberrevolutionen som Mustafa Barzani ledde i bergen, kontakt med den nationalistiska politik som präglade kurdiskt intellektuellt liv och studentliv och direkta erfarenheter av baathstatens alltmer aggressiva politik mot den kurdiska befolkningen. Baathpartiet hade tagit makten i Irak 1968 och drev en arabiseringspolitik i de kurdiska regionerna samtidigt som det försökte knyta kurdiska politiska gestalter till sig och undertrycka det väpnade motståndet.

Del 2: Student i Bagdad – Kurdisk identitet i baathregimens huvudstad

Leyla Qasim antogs till Bagdads universitet, där hon studerade kurdiska språket och litteratur – ett anmärkningsvärt val som i sig var en politisk handling i baathregimens Irak. Beslutet att studera det egna folkets språk och kultur i huvudstaden i den stat som försökte undertrycka dem speglade både personlig övertygelse och politiskt engagemang. Bagdad i början av 1970-talet var en stad med intensiv politisk övervakning och kontroll. Baathpartiets säkerhetsapparat övervakade studenternas politiska verksamhet, och kurdiska studenter vid Bagdads universitet verkade i en miljö där politisk aktivitet var verkligt farlig – där ett gripande kunde innebära tortyr, försvinnande eller avrättning.

Del 3: Den kurdiska studentrörelsen – Organisering under övervakning

Leyla Qasim engagerade sig i kurdisk studentpolitisk verksamhet i Bagdad. Exakt vad hennes engagemang bestod i är en fråga där de historiska källorna är ofullständiga och omstridda. Baathregimens anklagelser mot henne gällde påstådd inblandning i KDP och i verksamhet till stöd för det väpnade kurdiska motståndet. Klart är att baathregimens säkerhetsorgan identifierade henne som kurdisk politisk aktivist, att hon greps som del av regimens bredare tillslag mot kurdisk politisk verksamhet 1974 och att anklagelserna mot henne var tillräckligt allvarliga för att leda till en dödsdom.

Del 4: Marsmanifestet och hoppet som grusades

Det politiska sammanhanget kring Leyla Qasims gripande och avrättning formades av marsmanifestet 1970 – avtalet mellan baathregeringen och Mustafa Barzani som hade utlovat kurdiskt självstyre inom fyra år. År 1974 stod det klart att baathregeringen inte tänkte infria självstyresavtalet. I mars 1974 tillkännagav regeringen sin egen självstyreslag – en form av kurdiskt självstyre som låg långt under det överenskomna och som KDP inte godtog. Den väpnade konflikten återupptogs. Baathregimens tillslag mot kurdisk politisk verksamhet intensifierades i hela landet, och det var i detta sammanhang som Leyla Qasim greps och ställdes inför rätta.

Del 5: Gripandet – Baathregimens säkerhetsstat slår till

Leyla Qasim greps av baathregimens säkerhetsstyrkor 1974. De närmare omständigheterna kring gripandet är inte helt fastställda i de historiska källorna. Fastställt är att hon greps, hölls frihetsberövad och utsattes för de förhörsmetoder som baathregimens säkerhetsapparat rutinmässigt använde mot politiska fångar och som innefattade systematisk tortyr. Gripandet ingick i en bredare våg av gripanden riktade mot kurdiska politiska aktivister i Bagdad 1974. Mönstret var typiskt för auktoritära säkerhetsstater som möter en aktiv väpnad opposition: säkerhetsapparaten kastade ut ett brett nät och grep inte bara dem som hade direkta band till den väpnade rörelsen utan vem som helst i de sociala nätverk som förknippades med kurdisk politisk verksamhet.

Del 6: Rättegång och dom – En revolutionsdomstol

Leyla Qasim ställdes inför en av baathregimens revolutionsdomstolar – särskilda militärtribunaler inrättade för politiska brott, med i stort sett inga rättssäkerhetsgarantier: de tilltalade hade inte rätt till ett juridiskt ombud som de själva valt, bevis som framtvingats genom tortyr fick användas och domarna var partilojalister utan någon självständighet. Hon dömdes för brott mot den irakiska staten – deltagande i KDP:s verksamhet och handlingar kopplade till det väpnade kurdiska motståndet – och dömdes till döden. Det finns skildringar som antyder att hon erbjöds möjligheten att få straffet omvandlat i utbyte mot att ta avstånd från sin kurdiska nationalism. Kurdiska nationalistiska skildringar hävdar att hon vägrade och accepterade döden hellre än att svika sin sak.

Del 7: Avrättningen – 12 maj 1974

Leyla Qasim avrättades den 12 maj 1974. Hon hängdes i ett fängelse i Bagdad. Hon var tjugotvå år. Hon var den första kurdiska kvinna som avrättades för politisk aktivism i Iraks historia. Skildringarna av avrättningen betonar hennes fattning. I kurdisk muntlig och skriftlig tradition berättas att hon mötte avrättningen med mod, höll fast vid sitt trots mot regimen in i det sista och dog med rop på kurdisk frihet. Andra kurdiska aktivister avrättades vid hennes sida under denna period – fyra män avrättades samma dag. Deras namn är mindre ihågkomna än hennes, delvis eftersom den kurdiska kvinnliga martyrgestalten har särskild symbolisk tyngd i ett samhälle där kvinnors politiska deltagande historiskt har begränsats.

Del 8: Reaktionerna – Internationella protester och kurdisk sorg

Nyheten om Leyla Qasims avrättning spreds i kurdiska exilgemenskaper och utlöste protester i Europa och Mellanöstern. Gemenskaper i den kurdiska diasporan demonstrerade utanför irakiska ambassader. Den kurdiska exilpressen publicerade skildringar av hennes rättegång och avrättning som framställde henne som martyr för den kurdiska saken. Hennes berättelse togs upp av internationella människorättsorganisationer som ett exempel på baathregimens systematiska kränkningar av politiska och medborgerliga rättigheter. I Kurdistanregionen bevarades hennes minne genom muntlig tradition och dikter till hennes ära. Efter att Kurdistans regionala regering inrättats 1992 blev minnet av henne mer offentligt och institutionellt: gator, skolor och offentliga platser i Sulaymaniyah och på andra håll uppkallades efter henne.

Del 9: Myten och kvinnan – Att skilja legend från historia

Den historiska Leyla Qasim skyms delvis av den martyrberättelse som vuxit fram kring henne under de femtio åren sedan avrättningen. Gestalter som blir martyrer i nationalistiska rörelser förvandlas vanligen genom minneskultur och mytologisering till symboler som bär betydelser bortom den enskilda personen. Vad de historiska källorna stöder: hon var en kurdisk student, hon deltog i kurdisk politisk verksamhet, hon greps 1974, ställdes inför en revolutionsdomstol, dömdes för politiska brott och avrättades den 12 maj 1974 vid tjugotvå års ålder. Skillnaden mellan den historiska kvinnan och martyrgestalten är viktig men undergräver inte hennes betydelse. Legenden har vuxit kring en verklig kärna av mod och uppoffring, och symbolen som formats kring henne speglar verkliga sanningar om erfarenheterna hos kurdiska kvinnor som valde politiskt engagemang framför trygghet.

Del 10: Arvet – Kurdistans eviga blomma

Leyla Qasim är på kurdiska känd som ”Kurdistans eviga blomma” – en benämning som speglar både hennes unga ålder vid döden och den skönhet som tillskrivs hennes minne i kurdisk muntlig tradition. Hennes betydelse sträcker sig bortom politiken: hon är en gestalt som förkroppsligar möjligheten till kvinnligt hjältemod i en tradition som inte alltid har gett utrymme åt kvinnors politiska handlingskraft. Hon dog vid tjugotvå års ålder, innan hon kunde bygga institutioner eller leda rörelser. Hennes kraft ligger helt i gesten – i vägran, i döden som valdes framför kapitulation. Under de femtio åren sedan hennes avrättning har kurdiska kvinnor byggt vidare på denna tradition: de kvinnliga stridande inom PKK och YPJ, kvinnliga politiker i de kurdiska partierna, kvinnliga intellektuella och ledare i civilsamhället som har drivit det kurdiska samhället mot större jämställdhet – alla verkar de i en politisk kultur som delvis formats av minnet av Leyla Qasim.

Tidslinje över viktiga händelser

1952 – Föds i Khanaqin i Sulaymaniyahprovinsen i Irak.

Sent 1960-tal–tidigt 1970-tal – Studerar sociologi vid Bagdads universitet; engagerar sig i kurdisk studentpolitisk verksamhet.

Mars 1970 – Marsmanifestet: Baathregeringen och KDP kommer överens om kurdiskt självstyre inom fyra år – ett löfte som aldrig infrias.

1974 – Baathregeringen tillkännager sin egen begränsade självstyreslag; KDP avvisar den; den väpnade konflikten återupptas; Leyla Qasim grips.

Tidigt 1974 – Ställs inför en av baathregimens revolutionsdomstolar; döms för brott mot staten; döms till döden.

12 maj 1974 – Avrättas genom hängning i Bagdad. Ålder: 22. Den första kurdiska kvinnan som avrättas för politisk aktivism i Irak.

1974–nutid – Minnet bevaras i kurdisk muntlig tradition; gator, skolor och offentliga platser uppkallas efter henne över hela Kurdistanregionen.

Referenser

1. McDowall, David. Verket A Modern History of the Kurds. I.B. Tauris, 1996.

2. Jwaideh, Wadie. Verket The Kurdish National Movement. Syracuse University Press, 2006.

3. Hanna Batatu. Verket The Old Social Classes and the Revolutionary Movements of Iraq. Princeton University Press, 1978.

4. Romano, David. Verket The Kurdish Nationalist Movement. Cambridge University Press, 2006.

5. Human Rights Watch. Verket Genocide in Iraq: The Anfal Campaign Against the Kurds. 1993.

6. Bruinessen, Martin van. Verket Agha, Shaikh and State. Zed Books, 1992.

7. Marr, Phebe. Verket The Modern History of Iraq. Westview Press, 2004.

8. Natali, Denise. Verket The Kurds and the State. Syracuse University Press, 2005.

Vanliga frågor

Vem var Leyla Qasim?

Leyla Qasim (1952–1974) var en kurdisk student vid Bagdads universitet som studerade sociologi och engagerade sig i kurdisk nationalistisk politisk verksamhet. Efter att ha gripits av baathregimen 1974 ställdes hon inför en revolutionsdomstol och avrättades genom hängning den 12 maj 1974, tjugotvå år gammal. Hon var den första kurdiska kvinna som avrättades för politisk aktivism i Irak och vördas som martyr i kurdisk kultur.

Varför avrättades Leyla Qasim?

Hon dömdes av en av baathregimens revolutionsdomstolar för brott mot den irakiska staten, närmare bestämt inblandning i Kurdistans demokratiska parti och verksamhet kopplad till det väpnade kurdiska motståndet. Avrättningen ägde rum under den förnyade konflikten efter baathregeringens underlåtenhet att infria löftena om kurdiskt självstyre i marsmanifestet 1970, då regimen genomförde omfattande tillslag mot kurdiska politiska aktivister i hela Irak.

Varför är Leyla Qasim så betydelsefull i det kurdiska minnet?

Hon representerar kurdiska kvinnors särskilda uppoffring i den nationella kampen – vittnesbördet om att även kvinnor betalade med sina liv för kurdiskt politiskt engagemang. Känd som ”Kurdistans eviga blomma” dog hon vid tjugotvå års ålder efter att ha valt döden framför att ta avstånd från sin sak. I kurdisk kultur är hon både politisk martyr och symbol för kvinnligt mod, och hennes minne har inspirerat generationer av kurdiska kvinnor i det politiska och samhälleliga livet.