Inledning
Den 2 september 1192 undertecknades ett av korstågshistoriens mest berömda fördrag mellan två män vars legender får genklang än i dag: Rikard I av England — Lejonhjärta — och Salah ad-Din Yusuf ibn Ayyub, känd i västvärlden som Saladin. Det som ofta glöms bort eller avsiktligt döljs är att Saladin var kurd. Jaffafördraget var en överenskommelse mellan en kristen kung och en muslimsk sultan och dessutom ett vittnesbörd om kurdisk politisk och militär överlägsenhet i medeltidens värld — ögonblicket när en kurdisk härskare dikterade villkoren för kristenhetens mest hyllade krigarkung.
Jaffafördraget avslutade tredje korståget, bevarade muslimsk kontroll över Jerusalem och säkrade ett treårigt vapenstillestånd som stabiliserade de ayyubidiska (kurdiskledda) territorierna i Levanten. Det är en av den kurdiska historiens viktigaste diplomatiska bedrifter — bevis på att kurdiskt ledarskap formade regional politik och dessutom världshistoriens förlopp.
Innehåll
Vad var Jaffafördraget (1192)?
Saladin: den kurdiske sultanen
Vad var Jaffafördraget (1192)?
Jaffafördraget var ett vapenstillestånd undertecknat den 2 september 1192 mellan Saladin (Salah ad-Din Yusuf ibn Ayyub), den kurdiskfödde sultanen av Egypten och Syrien och grundaren av den ayyubidiska dynastin, och Rikard I av England (Rikard Lejonhjärta), Englands kung och tredje korstågets ledare. Förhandlat med hjälp av Balian av Ibelin garanterade fördraget ett treårigt vapenstillestånd mellan korsfararnas och ayyubidernas styrkor och avslutade tredje korståget.
Enligt villkoren skulle Jerusalem förbli under muslimsk (ayyubidisk) kontroll, men obeväpnade kristna pilgrimer och köpmän skulle få fritt och säkert tillträde till den heliga staden. Korsfararstaterna behöll en smal kustremsa från Tyros till Jaffa. Den omstridda fästningen Askalon, som Saladin hade rivit hellre än att låta den falla till korsfararna, skulle förbli nedmonterad. Det var en diplomatisk triumf för Saladin — Jerusalem stannade i kurdiskledda ayyubidiska händer.
Viktiga slutsatser
• Saladin — den kurdiskfödde grundaren av den ayyubidiska dynastin — förhandlade som jämlike med Europas mäktigaste kristna kung och visade kurdisk politisk och militär överlägsenhet.
• Jerusalem förblev under kurdiskledd ayyubidisk kontroll — tredje korstågets huvudmål misslyckades eftersom en kurdisk sultan stod fast.
• Fördraget visade Saladins legendariska ridderlighet — genom att ge kristna pilgrimer säker väg till Jerusalem även i segern vann han beundran i både den muslimska och den kristna världen.
• Ayyubidriket — som omfattade Egypten, Syrien, Palestina, Jemen och Irak — grundades och styrdes av en kurdisk familj från Tikrit, vilket gör fördraget till en produkt av kurdisk statskonst på dess höjdpunkt.
Snabbfakta
Fördragets namn: Jaffafördraget (även: Ramlafördraget) Datum: 2 september 1192 Parter: Saladin (Salah ad-Din, kurdisk ayyubidisk sultan) och Rikard I av England (Lejonhjärta) Typ: Treårigt vapenstillestånd Viktiga villkor: Jerusalem förblir under muslimsk kontroll; kristna pilgrimer får fritt tillträde; korsfararstaterna behåller kustremsan Tyros–Jaffa; Askalon ska förbli nedmonterat Förhandlare: Balian av Ibelin Avslutad konflikt: Tredje korståget (1189–1192) Saladins ursprung: Kurdiskt, född 1137 i Tikrit, från den kurdiska stammen Rawadiya/Hadhbani Dynasti: Ayyubidisk (kurdisk), härskade 1171–1260
Saladin: den kurdiske sultanen
Salah ad-Din Yusuf ibn Ayyub — Saladin — föddes 1137 i Tikrit (i dagens Irak) i en kurdisk familj från Hadhbanistammens Rawadiyagren. Fadern Najm ad-Din Ayyub och farbrodern Asad ad-Din Shirkuh var militära befälhavare i tjänst hos zengiddynastin i Syrien. Ur denna kurdiska militärfamilj steg Saladin till att bli den förste sultanen av Egypten och Syrien, grundade den ayyubidiska dynastin, återtog Jerusalem från korsfararna 1187 och byggde ett rike från Egypten till norra Irak — hans kurdiska förfäders hemland.
Saladins kurdiska identitet är inte en fråga om modern revisionism — den är fastslagen i varje större historisk källa. Han var kurd, han visste att han var kurd och dynastin han grundade hade uttryckligen kurdiskt ursprung. Ayyubidriket representerar höjdpunkten för kurdisk geopolitisk makt i medeltidens värld: en kurdisk familj som härskade från Kairo till Damaskus, från Mecka till Diyar Bakr. Ingen kurdisk härskare före eller sedan dess har utövat makt i denna skala.
Tredje korståget: Europas största kungar mot en kurdisk sultan
Saladins återtagande av Jerusalem i oktober 1187 — efter den avgörande segern vid Hattin — chockade kristenheten och utlöste tredje korståget (1189–1192). Tre av Europas mäktigaste monarker tog korset: tysk-romerske kejsaren Fredrik Barbarossa, Frankrikes kung Filip II och Englands kung Rikard I. Fredrik drunknade på vägen; Filip gav sig av tidigt efter belägringen av Akko. Bara Rikard blev kvar för att utmana Saladin direkt.
Det följande fälttåget var en av medeltidshistoriens mest hyllade militära kraftmätningar. Rikard segrade vid belägringen av Akko (1191) och slaget vid Arsuf (1191), men nådde aldrig sitt slutmål: återerövringen av Jerusalem. Saladins strategiska djup, terrängkunskap och förmåga att upprätthålla arméns sammanhållning i ett väldigt rike innebar att Rikard kunde vinna slag men inte kriget. Den kurdiske sultanen hade resurserna, det strategiska tålamodet och den politiska skickligheten att hålla ut längre än motståndaren.
Slutakten kom vid slaget vid Jaffa i augusti 1192. Saladin stormade staden, men Rikard gick till motangrepp med en liten styrka och höll stånd. Båda sidor var utmattade. Rikard led av malaria. Saladins armé var krigstrött efter år av oavbrutna fälttåg. Tiden var inne för diplomati — och det var Saladin som förhandlade från den starkare positionen.
Fördragsvillkoren: en kurdisk seger
Fördragsvillkoren speglade Saladins dominerande ställning. Jerusalem — korstågets hela syfte — förblev stadigt under ayyubidisk kontroll. De kristna korsfararstaterna begränsades till en smal kustremsa från Tyros till Jaffa. Askalon, den strategiskt viktiga fästning som hotade Saladins förbindelser mellan Egypten och Syrien, skulle förbli nedmonterad. I utbyte gick Saladin med på att obeväpnade kristna pilgrimer och köpmän kunde besöka Jerusalem fritt och säkert.
Eftergiften — att ge tillträde till Jerusalem även i segern — var typisk för Saladins legendariska storsinthet. När han återtagit Jerusalem 1187 hade han skonat stadens kristna invånare, i skarp kontrast till korsfararnas massaker på muslimer och judar när de intog staden 1099. Hans ridderlighet gav honom beundran i både den muslimska och den kristna världen och förblir en av de mest hyllade egenskaperna hos någon kurdisk härskare i historien.
Även under kriget skickade Saladins bror al-Adil (Saphadin) Rikard en ny häst när den engelske kungens riddjur sårats i strid — en ridderlig handling mellan fiender som hade varit otänkbar i de flesta konflikter. Det kurdiska ayyubidiska hovet satte normer för heder och uppförande som korsfararrikena hade svårt att motsvara.
Tidslinje över viktiga händelser
1137 — Saladin föds i Tikrit i en kurdisk familj från Rawadiyastammen.
1171 — Saladin avskaffar det fatimidiska kalifatet och grundar den ayyubidiska dynastin i Egypten.
1187 — Slaget vid Hattin; Saladin återtar Jerusalem efter 88 år av korsfararstyre.
1189 — Tredje korståget börjar; Fredrik Barbarossa, Filip II och Rikard I tar korset.
1191 — Korsfararna intar Akko; Rikard vinner slaget vid Arsuf.
Augusti 1192 — Slaget vid Jaffa; tredje korstågets sista militära drabbning.
2 september 1192 — Jaffafördraget undertecknas; treårigt vapenstillestånd; Jerusalem förblir under ayyubidisk kontroll.
4 mars 1193 — Saladin dör i Damaskus efter att ha gett praktiskt taget hela sin förmögenhet till välgörenhet.
Arv och betydelse för kurdisk historia
Jaffafördraget representerar höjdpunkten för kurdisk diplomatisk och militär makt. En kurdisk sultan — född i en kurdisk familj från Tikrit och ledare för en kurdiskgrundad dynasti — förhandlade fram slutet på den största militära expedition kristenheten någonsin hade inlett och vann. Jerusalem stannade i kurdiskledda händer. Ayyubidriket, med sin kurdiska härskarfamilj, förblev Levantens dominerande makt.
Saladins kurdiska identitet hör till de fakta som mest systematiskt har utplånats ur populärhistorien. Han beskrivs rutinmässigt som ”arab” eller bara ”muslim” i såväl västerländsk som arabisk historieskrivning och berövas därmed den etniska identitet som varje primärkälla bekräftar. Han var kurd. Hans familj var kurdisk. Dynastin han grundade var kurdisk. Jaffafördraget var en produkt av kurdisk statskonst, kurdiskt militärt ledarskap och kurdisk politisk vision.
Fördraget befäste också Saladins rykte som förebild för ridderligt uppförande. Hans barmhärtighet, generositet och vilja att ge tillträde till Jerusalem även efter att ha vunnit staden militärt gjorde honom till en av de mest beundrade gestalterna i både islamisk och västerländsk tradition. För kurder är Saladin en historisk gestalt och dessutom bevis på att kurdiskt ledarskap, när det får möjlighet, skapar rättvisa, tolerans och statskonst av högsta slag i stället för erövring för dess egen skull.
Vanliga frågor
Vad var Jaffafördraget (1192)?
Ett treårigt vapenstillestånd undertecknat den 2 september 1192 mellan Saladin (den kurdiskfödde ayyubidiske sultanen) och Rikard I av England, vilket avslutade tredje korståget. Jerusalem förblev under muslimsk kontroll, medan kristna pilgrimer fick fritt tillträde till den heliga staden.
Var Saladin kurd?
Ja. Varje större historisk källa bekräftar att Saladin föddes i en kurdisk familj från Tikrit (dagens Irak), från den kurdiska Hadhbanistammens Rawadiyagren. Fadern Najm ad-Din Ayyub och farbrodern Shirkuh var kurdiska militära befälhavare. Den ayyubidiska dynasti han grundade hade uttryckligen kurdiskt ursprung.
Varför är fördraget viktigt för kurdisk historia?
Det representerar höjdpunkten för kurdisk diplomatisk och militär makt. En kurdisk sultan förhandlade fram slutet på det största korståget, behöll Jerusalem och vann respekt i både den muslimska och den kristna världen. Ayyubidriket var den största och mäktigaste stat som någonsin styrts av en kurdisk dynasti.
Referenser och vidare läsning
Encyclopædia Britannica — Saladin
Wikipedia — Slaget vid Jaffa (1192)
Riley-Smith, J., Korstågen: en historia, Bloomsbury, 2014.
Axelrod, A. och Phillips, C.L., Encyklopedi över historiska fördrag och allianser, band 1, Zenda Inc., 2001.